Dokument & lagar (1 733 träffar)

Betänkande 2022/23:JuU11

Riksdagen sa nej till de cirka 140 förslagen i motioner om straffrättsliga frågor som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. 

En del av motionerna handlar om fridskränkningsbrott, kontrollerande beteende eller psykiskt våld mot barn. Andra motioner handlar till exempel om koppleri, sexualbrott på internet, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, djurplågeri, skyddande av brottsling, flerfaldig brottslighet, försvårande omständigheter, återfall i brott, otillåtna bosättningar, flaggskändning och sekretessbrott.

Behandlade dokument: 66 Förslagspunkter: 40 Reservationer: 40  Anföranden och repliker: 8, 55 minuter
Justering: 2023-03-09 Bordläggning: 2023-03-14 Debatt: 2023-03-15 Beslut: 2023-03-15

Betänkande 2022/23:JuU11 (pdf, 675 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffrättsliga frågor

Betänkande 2022/23:JuU7

Riksdagen sa ja till att en lagändring ska börja gälla senare än planerat. Lagändringen ska stärka skyddet av brottsoffers och vittnens kontaktuppgifter i domstol. Istället för den 1 april, ska lagändringen gälla från den 1 oktober. Anledningen är att domstolarna annars inte kommer att hinna genomföra de förändringar som krävs enligt lagen, vilket Domstolsverket meddelat.

Lagändringen innebär att exempelvis personnummer och bostadsadress i regel ska vara belagda med sekretess i domstol. Sekretessen ska inte gälla den som står åtalad för brott.

Förslaget att skjuta upp lagändringen är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är utskottet som har tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:JuU7 (pdf, 161 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda – ikraftträdande

Betänkande 2022/23:JuU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2021-30 juni 2022. Regeringen har under den aktuella perioden fattat sju beslut med stöd av lagen. 

Skrivelsen innehåller även en redogörelse för utvecklingen av den internationella terrorismen samt Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under perioden. Till grund för skrivelsen ligger ett underlag från Säkerhetspolisen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 13, 37 minuter
Justering: 2023-02-07 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:JuU6 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2022 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Betänkande 2022/23:JuU5

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Våldsbrott och narkotikabrott eller narkotikasmuggling var de vanligaste brottstyperna där hemliga tvångsmedel användes.

Regeringens skrivelse handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemliga tvångsmedel som avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2021 blev 1 384 personer hemligt avlyssnade, antalet misstänkta personer som blev övervakade med elektronisk kommunikation var 3 310. Antalet tillstånd som beviljades för hemlig kameraövervakning var 133. För hemlig rumsavlyssning var antalet 144. Hemlig dataavläsning användes vid 124 ärenden.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 4, 27 minuter
Justering: 2023-02-07 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:JuU5 (pdf, 149 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2021

Betänkande 2022/23:JuU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 68 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 37 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 13 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 7 miljarder kronor. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag och föreslår nej till ytterligare ett motionsförslag från den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Regeringen har även föreslagit att brottsofferfonden - dit vissa brottsdömda betalar en avgift - ska stärkas. Detta ska ske genom att avgiften höjs och att fler brottsdömda ska bli skyldiga att betala avgiften. Riksdagen sa ja till lagändringen med ändringen att den ska börja gälla den 1 februari 2023 i stället för den 1 januari 2023 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 25, 118 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-16 Debatt: 2022-12-17 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:JuU1 (pdf, 552 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Betänkande 2022/23:JuU3

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i polislagen. Lagändringarna innebär att fler arrestantvakter får utföra rutinmässiga transportuppdrag av frihetsberövade personer.

Arrestantvakter är personal som arbetar vid Polismyndighetens arrester med uppgift att bevaka frihetsberövade personer. Vakterna kan vara anställda eller förordnade av Polismyndigheten. Enligt dagens regler får anställda arrestantvakter, men inte förordnade arrestantvakter, utföra rutinmässiga transportuppdrag. Riksdagsbeslutet innebär att även förordnade vakter får transportera frihetsberövade personer.

Syftet med de nya reglerna är att Polismyndighetens resurser ska användas så effektivt som möjligt. Riksdagen har de senaste åren efterfrågat en renodling av polisens arbetsuppgifter. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:JuU3 (pdf, 250 kB) Webb-tv debatt om förslag: Arrestantvakter och transportuppdrag

Betänkande 2022/23:JuU2

Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om lagändringar som ska göra processen för lagföring snabbare och mer effektiv. Lagändringarna handlar bland annat om att

• det införs ett krav på tingsrätterna att avgöra brottmål snabbare om brottet har ingått i ett särskilt snabbförfarande under utredningen
• tillgänglighetsdelgivning införs som ett permanent delgivningssätt och utvecklas till att omfatta även handlingar som är omedelbart tillgängliga
• förenklad delgivning ska kunna användas i fler fall
• uppdelad handläggning av åtal ska kunna användas i större omfattning
• delgivning ska gå snabbare vid misstankar mot personer som är under 18 år
• hantering av strafförelägganden ska göras effektivare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 559 minuter
Justering: 2022-11-10 Bordläggning: 2022-11-16 Debatt: 2022-11-17 Beslut: 2022-11-17

Betänkande 2022/23:JuU2 (pdf, 1935 kB) Webb-tv debatt om förslag: Snabbare lagföring av brott

Betänkande 2022/23:JuU4

Personer som döms i Sverige för brott som innebär att de blir frihetsberövade och som har stark anknytning till ett annat EU-land, ska i största möjliga utsträckning avtjäna sitt straff i det landet. Skälet är att en återanpassning efter straffet anses ske bäst i det land där personen kommer att vistas efter att han eller hon har försatts på fri fot.

Handläggningen av ärenden om avtjänande av straff i ett annat EU-land ska bli snabbare och mer effektiv genom att

• kravet på att särskilda skäl ska finnas om det återstår mindre än sex månader av strafftiden vid tidpunkten för överföring tas bort
• ytterligare en möjlighet att sända över domen innan Kriminalvårdens beslut har fått laga kraft införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändring.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2022-10-20 Bordläggning: 2022-10-25 Debatt: 2022-10-26 Beslut: 2022-10-26

Betänkande 2022/23:JuU4 (pdf, 285 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet

Betänkande 2021/22:JuU42

Möjligheterna att avtjäna sitt straff med fotboja ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Syftet med förslaget är att i viss mån öka möjligheterna för dömda att avtjäna sitt straff med fotboja och att effektivisera handläggningen. Förslaget innebär att Kriminalvården på eget initiativ ska kunna pröva om ett fängelsestraff ska verkställas med fotboja.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att brottsoffers krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja även bör gälla i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, till exempel vid hedersrelaterade brott. Den andra uppmaningen handlar om att de områden som omfattas av ett vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten till ett brottsoffers bostad.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 7, 2626 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:JuU42 (pdf, 498 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja

Betänkande 2021/22:JuU52

Efter förslag från justitieutskottet beslutade riksdagen om en ändring i rättegångsbalken. Ändringen görs för att rätta en felaktig hänvisning i lagen.

Ändringen börjar gälla den 15 juli 2022.

Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU52 (pdf, 110 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rättelse i rättegångsbalken

Betänkande 2021/22:JuU51

En oberoende granskningskommission bör få i uppdrag att utreda Polismyndighetens och regeringens agerande under de så kallade påskupploppen. Det menar riksdagen och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Upploppen skedde i bland annat Linköping, Norrköping och Örebro i samband med att den danske politikern Rasmus Paludan ansökt om tillstånd för att bränna Koranen under ett antal manifestationer.

Riksdagen anser att den utredning som Polismyndigheten tillsatt inte är tillräcklig. Både regeringen och Polismyndigheten kommer att behöva granskas och där har en oberoende granskningskommission helt andra möjligheter till självständig granskning. Därför menar riksdagen att en sådan oberoende kommission ska granska agerandet på ett antal punkter.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 9, 2720 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU51 (pdf, 112 kB) Webb-tv debatt om förslag: En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen

Betänkande 2021/22:JuU46

Regeringen har lagt fram ett förslag som bland annat innebär att sekretess ska gälla i domstolar för uppgifter som rör privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. De uppgifter som ska skyddas av sekretess är

• bostadsadress eller andra jämförbara uppgifter som kan visa var en person bor
• telefonnummer, e-postadress eller andra jämförbara uppgifter som kan användas för att komma i kontakt med en person
• personnummer.

Sekretessen ska inte gälla för den som är åtalad eller som det ställs krav mot i en rättegång.

Riksdagen sa ja till huvuddelen av regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2023.

Riksdagen beslutade också om en övergångsbestämmelse som innebär att lagändringarna inte ska gälla retroaktivt, det vill säga bakåt i tiden.

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en bedömning av hur mycket kostnaderna ökar som en följd av lagändringarna.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  , 13 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:JuU46 (pdf, 427 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda

Betänkande 2021/22:JuU41

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

• utnyttjande av barn för sexuell posering
• våldtäkt
• våldtäkt mot barn
• sexuellt övergrepp
• sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
• köp av sexuell tjänst
• utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 11  Anföranden och repliker: 8, 3473 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:JuU41 (pdf, 1837 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar

Betänkande 2021/22:JuU33

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 8, 1757 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:JuU33 (pdf, 1192 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen

Betänkande 2021/22:JuU45

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 4, 1278 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-14 Debatt: 2022-06-15 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:JuU45 (pdf, 162 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade ekonomiska brottsligheten

Betänkande 2021/22:JuU34

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtiden. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete.

Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 5, 1554 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:JuU34 (pdf, 1526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Registrering av kontantkort – förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter

Betänkande 2021/22:JuU54

Riksdagen sa nej till att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om åtgärder mot personer som blockerar vägar.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till ärendet och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 3, 912 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-07 Debatt: 2022-06-08 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:JuU54 (pdf, 127 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder mot personer som blockerar vägar

Betänkande 2021/22:JuU47

Regeringen har föreslagit en ny lag med bestämmelser som ska komplettera EU:s förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen. Bestämmelserna gäller bland annat vilka befogenheter som utländska tjänstemän som tjänstgör i Sverige enligt förordningen ska kunna ha.

Regeringen har också föreslagit förtydliganden i reglerna om att en vuxen person ska underrättas när barn som misstänks för brott grips, anhålls eller häktas. Ändringarna ska göra att de svenska reglerna följer EU:s försvarardirektiv.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-06-02 Debatt: 2022-06-15 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:JuU47 (pdf, 747 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och förtydliganden i regler om unga lagöverträdare

Betänkande 2021/22:JuU40

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument: 21 Förslagspunkter: 7 Reservationer: 8  Anföranden och repliker: 5, 1840 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-25 Debatt: 2022-05-30 Beslut: 2022-05-31

Betänkande 2021/22:JuU40 (pdf, 712 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång

Betänkande 2021/22:JuU37

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 305 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-01 Beslut: 2022-06-01

Betänkande 2021/22:JuU37 (pdf, 1331 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU