Dokument & lagar (550 träffar)

Betänkande 2022/23:MJU11

Riksdagen sa nej till de 110 förslag i motioner om jordbrukspolitik som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, främst med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft, jordbrukets påverkan på miljön och klimatet, biologisk mångfald i odlingslandskapet och forskningsfrågor.

Behandlade dokument: 44 Förslagspunkter: 35 Reservationer: 45  Anföranden och repliker: 35, 111 minuter
Justering: 2023-03-16 Bordläggning: 2023-03-21 Debatt: 2023-03-22 Beslut: 2023-03-23

Betänkande 2022/23:MJU11 (pdf, 863 kB) Webb-tv debatt om förslag: Jordbrukspolitik

Betänkande 2022/23:MJU10

Riksdagen har behandlat cirka 170 förslag om cirkulär ekonomi, som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om återvinning, pantsystem, avfall och cirkulär livsmedelsproduktion.

Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt med hänvisning till det arbete som redan pågår i dessa frågor inom såväl EU som i Sverige.

Behandlade dokument: 40 Förslagspunkter: 29 Reservationer: 40  Anföranden och repliker: 28, 85 minuter
Justering: 2023-03-07 Bordläggning: 2023-03-21 Debatt: 2023-03-22 Beslut: 2023-03-23

Betänkande 2022/23:MJU10 (pdf, 847 kB) Webb-tv debatt om förslag: Cirkulär ekonomi

Betänkande 2022/23:MJU9

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlade exempelvis om att Sverige bör arbeta för att förbättra djurskyddet internationellt, bland annat vad gäller handeln med vilda djur, som ökar risken för att sjukdomar överförs till människor. Riksdagen menar att det redan pågår ett omfattande internationellt arbete kring detta.

Andra förslag handlade exempelvis om transport av djur, hundavel och slakt.

Behandlade dokument: 40 Förslagspunkter: 29 Reservationer: 46  Anföranden och repliker: 48, 119 minuter
Justering: 2023-03-07 Bordläggning: 2023-03-21 Debatt: 2023-03-22 Beslut: 2023-03-23

Betänkande 2022/23:MJU9 (pdf, 764 kB) Webb-tv debatt om förslag: Djurskydd

Betänkande 2022/23:MJU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om koldioxidutsläpp från vissa fordon ska samlas in. Förslaget innebär att företag som besiktar bilar ska samla in och hantera uppgifter om bland annat bränsle- och energiförbrukning vid körning.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, ska genom en så kallad föreskrift informera företagen som besiktar bilar hur insamlingen och hanteringen ska gå till.

De fordon som berörs av förslaget är nya personbilar och nya lätta nyttofordon som registrerats från och med 1 januari 2021.

Regeringens förslag bygger på en förordning om övervakning och rapportering av uppgifter om koldioxidutsläpp från olika typer av fordon som antogs av EU i mars 2021.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-08 Debatt: 2023-03-09 Beslut: 2023-03-09

Betänkande 2022/23:MJU8 (pdf, 617 kB) Webb-tv debatt om förslag: Övervakning och rapportering av uppgifter om verkliga utsläpp från vissa fordon

Betänkande 2022/23:MJU7

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om utökade satsningar på våtmarker. Uppmaningen bygger på förslag i motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2022 om vattenvård. Motionsyrkandena handlar om utökade insatser för att skydda och restaurera befintliga våtmarker samt att anlägga nya våtmarker. Enligt riksdagen behöver detta arbete fortsätta och förstärkas då våtmarker spelar en stor roll i klimatarbetet och bidrar till att bland annat stärka den biologiska mångfalden och motverka övergödning i hav och sjöar.

Riksdagen sa nej till övriga cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2022 som handlar om bland annat övergödning, samarbete i Östersjöregionen, reningsverk och en havsmiljölag. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 23 Reservationer: 31  Anföranden och repliker: 36, 92 minuter
Justering: 2023-02-23 Bordläggning: 2023-03-08 Debatt: 2023-03-09 Beslut: 2023-03-09

Betänkande 2022/23:MJU7 (pdf, 526 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vattenvård

Betänkande 2022/23:MJU6

Riksdagen sa nej till cirka 30 motioner om kemikaliepolitik, som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Exempelvis handlar motionerna om hur arbetet med kemikalier bör bedrivas, internationellt och i EU. Riksdagen menar att Sverige redan i dag bedriver ett tydligt och konsekvent arbete för en säker användning av kemikalier, och att de förslag som läggs fram i motionerna därför redan är tillgodosedda, eller att arbete pågår inom området. 

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 21 Reservationer: 19  Anföranden och repliker: 23, 82 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-03-08 Debatt: 2023-03-09 Beslut: 2023-03-15

Betänkande 2022/23:MJU6 (pdf, 424 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kemikaliepolitik

Betänkande 2022/23:MJU5

Riksdagen sa ja till ett lagförslag från regeringen, som bland annat innebär att veterinärer måste lämna in uppgifter till Jordbruksverket när djur behandlas med antimikrobiella läkemedel, så som antibiotika. Syftet är att förbättra övervakningen av antibiotikaanvändningen för behandling av djur. 

Enligt förslaget kan regeringen, eller den myndighet som får uppdraget, besluta om vilka uppgifter som veterinärer måste lämna in till Jordbruksverket, gällande behandling av djur med antimikrobiella läkemedel. Regeringen, eller myndigheten, kan också besluta om regler för att begränsa läkemedlen. Exempelvis kan användningen av vissa läkemedel förbjudas. Lagändringen innebär också att butiker måste ha ett tillstånd för att få sälja antimikrobiella läkemedel för djur.

Regeringens förslag bygger på två förordningar om djurläkemedel som antogs av EU i december 2018. Lagändringen är en del i att anpassa nuvarande lagstiftning i Sverige till EU-reglerna. Den nya lagen ska gälla från den 1 april 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:MJU5 (pdf, 1159 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur

Betänkande 2022/23:MJU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 75, 189 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:MJU1 (pdf, 578 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2022/23:MJU2

Totalt cirka 19,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 5,6 miljarder kronor, går till gårdsstöd. Drygt 2,1 miljarder kronor går till Sveriges lantbruksuniversitet. 2 miljarder kronor går till nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027 och drygt 1,5 miljarder kronor går till utgifter motsvarande EU:s finansiering till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023-2027.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 56, 155 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-16 Debatt: 2022-12-17 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:MJU2 (pdf, 453 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Betänkande 2022/23:MJU3

Fartygsägare ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om de inte använder rätt anläggning för att återvinna ett fartyg. Anläggningen ska exempelvis vara auktoriserad av behöriga myndigheter och uppfylla vissa miljö- och hälsokrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bygger på en EU-förordning.

Brottet ska kallas otillåten fartygsåtervinning. Även försök till uppsåtligt brott kriminaliseras.

Egendom som har använts för otillåten fartygsåtervinning ska förverkas om det inte är uppenbart oskäligt.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-12-01 Bordläggning: 2022-12-06 Debatt: 2022-12-07 Beslut: 2022-12-07

Betänkande 2022/23:MJU3 (pdf, 738 kB) Webb-tv debatt om förslag: En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning

Utlåtande 2022/23:MJU4

EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier innehåller förslag på ett antal åtgärder för att skapa en hållbar textilindustri. Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar i ett utlåtande textilstrategin och delar uppfattningen att EU ska vara en föregångare för globalt hållbara textila värdekedjor.

Dagens produktion och konsumtion av textilier utgör en mycket stor belastning på miljön och klimatet. Några av åtgärderna som aviseras i strategin är bland annat obligatoriska ekodesignkrav och stopp för destruktion av osålda eller återlämnade textilier. Dessutom vill EU-kommissionen motverka utsläppen av mikroplaster, införa informationskrav samt ett utökat producentansvar och ökad återanvändning och materialåtervinning av textilavfall.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 5, 32 minuter
Justering: 2022-11-29 Bordläggning: 2022-12-06 Debatt: 2022-12-07 Beslut: 2022-12-07

Utlåtande 2022/23:MJU4 (pdf, 326 kB) Webb-tv debatt om förslag: EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier

Utlåtande 2021/22:MJU32

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller en förordning om restaurering, alltså återställande, av naturområden. Det övergripande målet med förslaget är att bidra till en långsiktig och varaktig återhämtning av biologisk mångfald. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen anser att förslaget medför en reglering av nationellt skogsbruk som inte är förenlig med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen menar att nationellt skogsbruk regleras bäst på nationell nivå. Riksdagen tycker också att kommissionens förslag medför en detaljreglering av i jord- och skogsbruk som inte står i proportion till förslagets mål och syfte.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 27, 5551 minuter
Justering: 2022-08-18 Bordläggning: 2022-09-05 Debatt: 2022-09-21 Beslut: 2022-09-21

Utlåtande 2021/22:MJU32 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om restaurering av natur

Utlåtande 2021/22:MJU33

Riksdagen kritiserar ett förslag på en EU-förordning, det vill säga regler som blir direkt bindande för alla medlemsländer, från EU-kommissionen. Förslaget handlar om hur vi använder bekämpningsmedel. Syftet med förslaget är att minska riskerna med och konsekvenserna av bekämpningsmedel.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen tycker att förordningen som kommissionen har föreslagit är mer detaljerad än vad som är nödvändigt för att nå målen och därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen menar också att mål för ekologisk produktion redan finns på nationell nivå och att förslaget därför inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av bland annat detta beslutade riksdagen att rikta invändningar i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 14, 2876 minuter
Justering: 2022-08-18 Bordläggning: 2022-09-05 Debatt: 2022-09-21 Beslut: 2022-09-21

Utlåtande 2021/22:MJU33 (pdf, 150 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel

Betänkande 2021/22:MJU31

Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel. Syftet med den pausade reduktionsplikten är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 23, 5273 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:MJU31 (pdf, 396 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023

Betänkande 2021/22:MJU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tydligare ersättningsregler vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog. Förslagen innebär bland annat att

• en ny bestämmelse förs in om att pågående markanvändning på produktiv skogsmark i fjällnära skog ska förutsättas vara skogsbruk
• ersättning kan ges om det försvårar den pågående markanvändningen mycket inom den del av fastigheten som berörs
• det inte är möjligt att få ersättning mer än en gång för samma område eller för samma hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen
• uppgifter om avslagsbeslut och utbetalad ersättning ska göras offentlig
• tillstånd till avverkning i fjällnära skog ska gälla i fem år.

Regeringen gör det också tydligt att arbetssätt och verktyg ska utvecklas för att göra det mer attraktivt för skogsägaren att välja formellt skydd som alternativ till tillståndsansökningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 7, 3681 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Betänkande 2021/22:MJU30 (pdf, 681 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog

Betänkande 2021/22:MJU28

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument: 15 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 7  Anföranden och repliker: 9, 2969 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-16 Debatt: 2022-06-17 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:MJU28 (pdf, 1917 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Betänkande 2021/22:MJU26

Regeringen har lagt fram förslag om utvinningsverksamhet, avfallshantering och producentansvar. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär bland annat krav på att den som sysslar med miljöfarlig anmälningspliktig verksamhet ska kunna lämna garantier för att kostnader för en eventuell återställning ska kunna betalas.

Förslagen innebär också att straff ska kunna utdömas när avfall överlämnas till någon som inte har gjort de anmälningar eller har de tillstånd som krävs för avfallshanteringen.

Regeringens förslag är tänkta att förbättra avfallshanteringen, men också att leva upp till EU:s utvinningsavfallsdirektiv.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som bland annat ska undersöka brister i tillsynsarbetet på avfallsområdet och lämna förslag på vilka resurser och förstärkningar det finns behov av.

Lagändringarna i de delar som gäller utvinningsverksamhet börjar gälla den 1 juli 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 10, 3347 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:MJU26 (pdf, 2488 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ordning och reda på avfallet

Betänkande 2021/22:MJU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument: 94 Förslagspunkter: 26 Reservationer: 49  Anföranden och repliker: 24, 6344 minuter
Justering: 2022-06-07 Bordläggning: 2022-06-10 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:MJU29 (pdf, 1233 kB) Webb-tv debatt om förslag: Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor

Betänkande 2021/22:MJU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.  

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 16 Reservationer: 17  Anföranden och repliker: 11, 4193 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-30 Debatt: 2022-05-31 Beslut: 2022-06-01

Betänkande 2021/22:MJU25 (pdf, 2906 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny växtskyddslag

Betänkande 2021/22:MJU27

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument: 45 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 12  Anföranden och repliker: 25, 6543 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-30 Debatt: 2022-05-31 Beslut: 2022-06-01

Betänkande 2021/22:MJU27 (pdf, 1750 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ökad differentiering av strandskyddet