Sök

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

28, 123 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Regeringen har föreslagit nya hållbarhetskriterier för biobränslen som används för produktion av el, värme och kyla eller som bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett så kallat hållbarhetsbesked får de inte komma från mark som har stor biologisk mångfald eller stora kollager. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för att tillverka biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter från jordbruksmark används för att framställa biodrivmedel eller biobränslen ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på marken.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor genomförs i Sverige. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021 och andra börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa ändringar när det gäller definitionen av biomassa.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

27, 103 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om cirkulär ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade framför allt till befintliga regler och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, avfall, återanvändning och återvinning, hållbar produktion och konsumtion, plastfrågor, matsvinn och matavfall samt sanering och städning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

20

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

120

Förslagspunkter

17

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

18, 90 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

19, 101 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt att åtgärder redan har vidtagits och pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om kemikaliearbetets mål och metodik, åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i varor och produkter samt utfasning och användning av växtskyddsmedel.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

11, 74 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Anledningen är främst att nuvarande lagstiftning bedöms vara tillräcklig eller att arbete redan pågår inom de områden som berörs av förslagen.

Motionerna handlar exempelvis om översyn av miljöbalken, tillståndsprocesser, äganderättsfrågor och offentlig upphandling.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

19

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

14, 73 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

EU-kommissionen har presenterat långsiktiga ambitioner och målsättningar för EU:s kemikaliepolitik de kommande åren. Riksdagen konstaterar i ett utlåtande att kemikaliestrategin innehåller initiativ som går väl ihop med det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och att den fokuserar på frågor där Sverige har varit drivande under lång tid. Särskilt positivt är att kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder i fråga om hormonstörande ämnen, kombinationseffekter hos kemiska ämnen, gruppvis hantering av PFAS-ämnen samt kontroll av ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU via e-handel.

Riksdagen vill se att de höga ambitionerna i kemikaliearbetet tydligt tas med även i ett antal övriga strategiska satsningar på EU-nivå. Enligt riksdagen måste frågor om miljöhänsyn i läkemedelstillverkningen prioriteras i EU:s läkemedelsstrategi. Det är också viktigt att kommissionen verkar för en giftfri miljö i den kommande strategiska ramen för arbetsmiljö. Enligt riksdagen är det angeläget att minimera riskerna för arbetstagare som utsätts för hög och/eller långvarig kemisk exponering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 19 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Utskottet hänvisar framför allt till pågående arbete och gällande regler.

Förslagen rör bland annat handel med djur, transport av djur, slakt, avel, smittskydd, produktion och försäljning av päls, djurförsök, veterinärer samt djursjukvård.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2021-03-04

Bordläggning

2021-03-09

Debatt

2021-03-10

Beslut

2021-03-10

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om klimatpolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om Sveriges, EU:s och internationellt klimatarbete, klimatanpassning, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, industri och export, forskning, utvärdering och rapportering. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

17

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

30, 114 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om vattenvård. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om en hållbar förvaltning av haven, forskning om haven och döda havsbottnar, åtgärder för våtmarker och mot övergödning, nationellt mål för fosfor- och kväveåterföring, rådgivning om enskilda avlopp, EU:s vattendirektiv och olika vattenföroreningar.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt de åtgärder som redan är vidtagna och pågående utredningsarbete.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att ytterligare främja svenskt vattenbruk, revidering av det svenska spårbarhetssystemet för fiskeriprodukter och utflyttning av trålgränsen till sjöterritoriets gräns i havet.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

13

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

28, 117 minuter

Justering

2021-02-23

Bordläggning

2021-03-03

Debatt

2021-03-04

Beslut

2021-03-10

Regeringen har lagt fram förslag om att anpassa svenska lagar till en ny EU-förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan. De ändrade reglerna innebär bland annat att "annan offentlig verksamhet" införs som en beteckning för sådana myndighetsuppgifter som inte innebär offentlig kontroll. Bestämmelser om rätt att få tillträde, upplysningar och handlingar vid kontrollen utvidgas till att gälla även vid annan offentlig verksamhet.

Myndigheter som utövar offentlig kontroll får i vissa fall rätt att köpa in produkter utan att identifiera sig, för att kunna kontrollera att produkterna uppfyller de krav som gäller. Det införs även en skyldighet för kontrollmyndigheterna att ha ett rapporteringssystem för den som vill anmäla misstänkta överträdelser av den nya kontrollförordningen.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 april 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 28 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-12

Debatt

2021-02-23

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att uppdatera två lagar om skyddade beteckningar på spritdrycker, jordbruksprodukter och livsmedel. Detta på grund av att EU tillträtt den så kallade Genèveakten och att en ny EU-förordning ersätter en gammal, med samma syfte och tillämpningsområde.

Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-02-02

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Cirka 22,6 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, cirka 7,2 miljarder kronor och cirka 5,3 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden får användas. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 137 minuter

Justering

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15