Sök

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om det naturvårdspolitiska arbetet som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om områdesskydd, artskydd och arbetet med invasiva främmande arter. En invasiv främmande art innebär en art som med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och orsakar allvarlig skada på bland annat ekosystem och infrastrukturen i den nya miljön.

Riksdagen hänvisar till pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 119 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga.

Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om säkerhet inom Kriminalvården, villkorlig frigivning och avhopparverksamhet. Avhopparverksamhet innebär att stötta personer som har valt att lämna organiserad brottslighet.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete inom området.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

23

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

7, 59 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om olika miljöfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om miljöprövning och tillståndsprocesser, miljömålssystemet, offentlig upphandling, vindkraftsetablering, miljöbrott och ansvarsfrågor vid miljöföroreningar. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2024-04-16

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin delas in i fyra områden:

• förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
• förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
• skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
• fortsätta identifiera risker och sårbarheter
• hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

32

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2024-04-11

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

30

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Regeringen bör utreda hur reglerna för lokala mindre slakterier kan förenklas. Det menar riksdagen och beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Regeringen bör även utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att öka antalet småskaliga slakterier och mobila slakterier, det vill säga flyttbara anläggningar som transporteras till gården, där slakten genomförs.

Riksdagen menar att detta skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Vidare ser riksdagen att det skulle möjliggöra djurhållning i fler delar av landet och öka utbudet av närproducerade livsmedel.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 160 förslag i motioner om djurskydd från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

26

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om fiskeripolitiken. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fiskekvoter, fiskeredskap, svensk fiskerinäring, fiskerikontroll och fritidsfiske. Att riksdagen avslår alla motionerna beror i första hand på att arbete pågår inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

48, 120 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-20

Debatt

2024-03-21

Beslut

2024-04-03

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

48, 132 minuter

Justering

2024-03-07

Bordläggning

2024-03-12

Debatt

2024-03-14

Beslut

2024-03-20

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 100 minuter

Justering

2024-02-27

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-07

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

40, 115 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sade nej till cirka 20 förslag som handlar om åtgärder mot terrorism. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om en nationell samling mot våldsbejakande extremism och terrorism och om utvisning. Bakgrunden till utskottets ställningstagande om den nationella samlingen är att regeringen nyligen tagit fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Dessutom har regeringen givit flera myndigheter i uppdrag att intensifiera arbetet mot terrorism och att utveckla sitt myndighetssamarbete.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Riksdagen sa nej till cirka 19 förslag om vapenfrågor. Motionerna handlar om bland annat genomförandet av ändringarna i EU:s vapendirektiv, vapenlicensfrågor och vapenamnesti. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15