Dokument & lagar (1 090 träffar)

Betänkande 2020/21:NU7

Riksrevisionen har granskat statens samverkansprogram och strategiska innovationsprogram. I programmen samverkar till exempel lärosäten, forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor för att stärka Sveriges innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Granskningen visar till exempel att ansvariga myndigheter fått för lite tid för att planera genomförandet av programmen. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra myndigheternas uppdrag i de strategiska innovationsprogrammen, överväga att utvärdera genomförda samverkansprogram och att inför framtida innovationssatsningar säkerställa att myndigheterna får tid för förberedelse och planering.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Riksdagen välkomnar granskningen och ser positivt på regeringens planerade åtgärder. Regeringen planerar bland annat för att se över tydligheten i myndigheternas regleringsbrev och instruktioner. Dessutom har regeringen tagit fram ett arbetssätt som gör det möjligt att systematiskt följa upp och utvärdera samverkansprogrammen 2019-2022.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU7 (pdf, 182 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om samverkansprogram och strategiska innovationsprogram

Betänkande 2020/21:NU6

Elcertifikatssystemet avslutas efter utgången av 2035 och elcertifikat ska inte få tilldelas för produktion av förnybar el i anläggningar som tagits i drift efter 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om avslutning av och nytt stoppdatum för elcertifikatssystemet.

Enligt förslaget har den snabba utvecklingen när det gäller utbyggnaden av förnybar elproduktion gjort att elcertifikatssystemet numera fyller en begränsad funktion. Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el, till exempel vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen och solenergi. Systemet berör exempelvis producenter av förnybar el, elleverantörer och elintensiv industri.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU6 (pdf, 1418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elcertifikat - stoppregel och kontrollstation 2019

Betänkande 2020/21:NU5

Under 2019 drabbades regionerna Skåne och Stockholm av kapacitetsbrist i elnäten. Regeringen och andra aktörer vidtog olika åtgärder för att komma tillrätta med situationen. Riksdagen anser att frågan om en väl fungerande elförsörjning är för viktig för att åtgärderna inte ska följas upp. Det finns också skäl att följa upp och analysera de åtgärder som gjordes eftersom det verkar finnas ett antal oklarheter och motstridiga uppgifter kring vad som hände.

Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att följa upp och analysera de åtgärder som vidtogs för att motverka den akuta kapacitetsbrist i elnäten som drabbade Skåne och Stockholm under 2019. Syftet med uppföljningen är att dra lärdomar och skapa beredskap om likande situationer uppstår igen i framtiden. Uppföljningens resultat bör återrapporteras till riksdagen.

Förslaget till tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut på eget initiativ.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-05 Debatt: 2020-11-11 Beslut: 2020-11-11

Betänkande 2020/21:NU5 (pdf, 189 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kapacitetsbrist i elnäten

Utlåtande 2020/21:NU8

Riksdagen har granskat EU-kommissionens vitbok, policydokument, om att skapa lika villkor för utländska subventioner på den inre marknaden. Vitboken innehåller bland annat en analys av de rättsliga instrument som redan finns för att hantera utländska subventioner. Den innehåller också ett förslag på hur olika typer av snedvridningar på EU-marknaden kan hanteras.

Riksdagen instämmer i kommissionens analys att det kan finnas ett behov av att kunna stoppa metoder inom handel och investeringar som innebär en snedvridning av EU:s inre marknad och som undergräver regler om konkurrens på lika villkor. Åtgärderna behöver dock ha en bra balans mellan att säkra europeiska intressen och en inre marknad som förblir attraktiv för global handel. Enligt riksdagen behöver idéerna i vitboken kompletteras innan ett konkret lagförslag läggs fram.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-10-15 Debatt: 2020-10-21 Beslut: 2020-10-21

Utlåtande 2020/21:NU8 (pdf, 210 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens vitbok om utländska subventioner på den inre marknaden

Betänkande 2019/20:NU20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i minerallagen. Undersökningstillstånd som har förlängts efter att tillståndshavaren visat synnerliga skäl för förlängning och som är giltiga den 1 juli 2020 kan förlängas med ytterligare ett år från den dag giltighetstiden annars hade löpt ut. Syftet är att underlätta för prospekteringsbolagen, som riskerar att drabbas hårt av effekterna av coronavirusets spridning. Den nya bestämmelsen ska dock inte gälla undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet. Ändringen börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett lagförslag som innebär att samtliga undersökningstillstånd som var giltiga den 1 juli 2020 ska förlängas i ytterligare ett år. Inte heller detta förslag ska omfatta undersökningstillstånd som avser olja eller gasformiga kolväten eller som grundas på en ansökan som rör stenkol och där stenkol uttryckligen anges i tillståndet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-06-18 Debatt: 2020-06-23 Beslut: 2020-06-23

Betänkande 2019/20:NU20 (pdf, 254 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd

Betänkande 2019/20:NU19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och lagändringar som ska komplettera EU:s plattformsförordning. Plattformsförordningen är EU-regler som ska främja rättvisa villkor för företagsanvändare av onlinebaserade förmedlingstjänster på webben, så kallade plattformar. Med det menas bland annat digitala marknadsplatser där konsumenter kan köpa varor eller tjänster från olika bolag.

Regeringens förslag innehåller bland annat bestämmelser om att en myndighet ska stödja och kontrollera att EU-reglerna följs och att Patent- och marknadsdomstolen ska handlägga mål och ärenden som har med den nya lagen att göra.

Lagen och lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:NU19 (pdf, 409 kB)

Betänkande 2019/20:NU18

Straffen ska skärpas för de allvarligaste intrången i immateriella rättigheter, exempelvis när det gäller varumärken, patent och upphovsrätt. Bland annat ska särskilda straffskalor för avsiktliga grova brott införas i alla lagar som rör immaterialrätt. Straffet ska kunna bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den inom ramen för EU-samarbetet bör verka för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras. Bland annat bör reglerna om att tidningar kan ta betalt för exempelvis textutdrag ur digitala publikationer ändras. Även bestämmelserna om att digitala plattformar ska filtrera uppladdat material för att säkra att det inte skyddas av upphovsrätt bör ändras.

Förslaget om tillkännagivande fanns i två motioner när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2020-06-04 Debatt: 2020-06-09 Beslut: 2020-06-10

Betänkande 2019/20:NU18 (pdf, 1608 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång

Betänkande 2019/20:NU17

Riksdagen uppmanar regeringen, genom ett tillkännagivande, att säkerställa och följa upp att Konkurrensverket vidtar åtgärder för en väl fungerande konkurrenstillsyn utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Regeringen bör även återrapportera vidtagna åtgärder och slutsatser för riksdagen.

Förslag om tillkännagivande kom i fem motioner när riksdagen behandlade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning av Konkurrensverkets tillsynsverksamhet. Konkurrensverket är en myndighet som har till uppgift att arbeta för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt för en effektiv offentlig upphandling. Riksrevisionens granskning visar brister i Konkurrensverkets tillsynsarbete både vad gäller myndighetens prioriteringspolicy och interna kontroll. Sammantaget anser Riksrevisionen att Konkurrensverket kan förbättra sitt resursutnyttjande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU17 (pdf, 155 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Konkurrensverkets tillsyn

Betänkande 2019/20:NU16

Riksrevisionen har granskat ett antal myndigheters insatser för att göra det enklare att starta företag med hjälp av digitala tjänster. I sin rapport konstaterade revisionen att de digitala tjänsterna har underlättat till viss del men att många av dem behöver förbättras.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen håller regeringen med revisionen om att de digitala tjänsterna visserligen har förenklat för företagarna men inte fullt så mycket som önskat. Samtidigt framhåller regeringen att myndigheterna på olika sätt arbetar med att förbättra tjänsterna.

Riksdagen stöder arbetet med digitala tjänster för ett enklare företagande men konstaterar att arbetet behöver stärkas. Därför riktar riksdagen fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

  • Fler statliga myndigheter bör få i uppdrag att underlätta företagandet i Sverige.
  • Den digitala plattformen Serverat bör breddas med ett större antal tjänster för att fler kommuner ska vilja ansluta sig till den. I dag används Serverat främst för att underlätta tillståndsansökningar i restaurangbranschen.
  • Regeringen bör komma med ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter.
  • När nya regler och bestämmelser införs av myndigheter bör det finnas en tidsgräns för hur länge de ska gälla. Regeringen bör därför pröva att använda så kallade solnedgångsklausuler, vilket innebär att en bestämmelse inte varar tills vidare utan måste omprövas vid en viss tidpunkt.

Utöver tillkännagivandena lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 11
Justering: 2020-05-14 Debatt: 2020-05-27 Beslut: 2020-05-27

Betänkande 2019/20:NU16 (pdf, 516 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering

Betänkande 2019/20:NU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i två lagar: naturgaslagen och lagen om beredskapslagring av olja. Detta för att genomföra två EU-direktiv. Ändringarna i naturgaslagen gäller undantag för ny naturgasinfrastruktur och skyldigheten att anmäla avtal till tillsynsmyndigheten. Ändringarna i lagen om beredskapslagring av olja innebär en ändring av hur lagringsåret förläggs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2020.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2019-11-07 Debatt: 2019-11-13 Beslut: 2019-11-13

Betänkande 2019/20:NU8 (pdf, 609 kB)

Betänkande 2019/20:NU15

Regeringen bör agera för att Sverige ska kunna handla med sälprodukter, som kött och skinn. Dels genom att söka undantag från EU:s försäljningsförbud, dels genom att verka för att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Sverige hade tidigare ett undantag från EU:s försäljningsförbud och kunde sälja sälprodukter fram till 2015 då undantaget upphävdes. Riksdagen anser att förbudet mot handel med sälprodukter skapar etiska problem eftersom den säl som jagas inte kan omhändertas annat än för jägarens eget bruk. Från och med i år kommer jakten dessutom att utökas; utöver skyddsjakt är det nu tillåtet med licensjakt på säl för att hålla efter beståndet. Jakten behövs för att skydda fisket och därmed behövs även fortsatta möjligheter till handel med sälprodukter.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om handelsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. De handlar om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 20
Justering: 2020-04-16 Debatt: 2020-04-22 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:NU15 (pdf, 683 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik

Betänkande 2019/20:NU14

Den småskaliga vattenkraften är viktig för Sveriges förnybara elförsörjning. Därför bör regeringens fortsatta arbete på området inriktas på att värna den småskaliga produktionen. Minskat regelkrångel, respekt för äganderätten och effektiva miljöåtgärder till rimliga kostnader behöver vara vägledande för det arbetet. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om energipolitik. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Förslagspunkter: 15 Reservationer: 25
Justering: 2020-04-16 Debatt: 2020-04-22 Beslut: 2020-04-22

Betänkande 2019/20:NU14 (pdf, 805 kB) Webb-tv debatt om förslag: Energipolitik

Betänkande 2019/20:NU13

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om regional tillväxtpolitik från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser samt kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat pågående insatser och den politik som redan förs.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 12
Justering: 2020-03-19 Debatt: 2020-03-25 Beslut: 2020-03-25

Betänkande 2019/20:NU13 (pdf, 562 kB) Webb-tv debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

Betänkande 2019/20:NU12

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om näringspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår insatser och utredningar på området. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning och särskilda näringsgrenar.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 22
Justering: 2020-03-19 Debatt: 2020-03-25 Beslut: 2020-03-25

Betänkande 2019/20:NU12 (pdf, 634 kB) Webb-tv debatt om förslag: Näringspolitik

Betänkande 2019/20:NU11

Regeringen bör redovisa för riksdagen vilka konkreta åtgärder som gjorts för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen, senast när budgetpropositionen för 2021 lämnas till riksdagen. Det anser riksdagen som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta. Det innebär att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion.

Riksdagens tillkännagivande beslutades när den behandlade ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om mineralpolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Dessa motioner tar exempelvis upp frågor om ersättningar, markägares rättigheter samt om utvinning av olja, gas, kol och uran.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 11
Justering: 2020-03-05 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-11

Betänkande 2019/20:NU11 (pdf, 370 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mineralpolitik

Betänkande 2019/20:NU10

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om elmarknadsfrågor. Anledningen är bland annat att det i flera fall redan pågår insatser och utredningar. Motionerna handlar bland annat om elmarknadens utformning och funktion, mål och ansvar för leveranssäkerheten, planering och säkerhet för framtidens elnät och Gotlands elförsörjning.

Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9
Justering: 2020-03-05 Debatt: 2020-03-11 Beslut: 2020-03-11

Betänkande 2019/20:NU10 (pdf, 466 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elmarknadsfrågor

Betänkande 2019/20:NU9

Överföring av elektricitet är att betrakta som ett naturligt monopol. Därför behövs regler som gör att elkonsumenterna får skäliga nätavgifter, samtidigt som det ska vara möjligt för nätföretagen att finansiera nödvändiga investeringar. För att elnätsföretagen inte ska ta ut för höga avgifter bestäms ramar för deras intäkter. Intäktsramen tas fram genom att ett elnätsföretag föreslår ett tak för hur stora intäkter företaget högst får ha under en tillsynsperiod på fyra år. Det är sedan Energimarknadsinspektionen som beslutar om storleken på intäktsramen.

Regeringen föreslår en förändring av de regler som gäller för intäktsramarna. Förändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräkna sig flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter att tillsynsperioden 2016-2019 är avslutad. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att senast i september 2020 återkomma till riksdagen med ett förslag om hur nätföretagen ska kunna ta ut outnyttjade underskott.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-02-13 Debatt: 2020-02-19 Beslut: 2020-02-19

Betänkande 2019/20:NU9 (pdf, 271 kB) Webb-tv debatt om förslag: Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012-2015

Betänkande 2019/20:NU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16
Justering: 2019-12-17 Debatt: 2020-01-15 Beslut: 2020-01-22

Betänkande 2019/20:NU4 (pdf, 585 kB) Webb-tv debatt om förslag: Statliga företag

Betänkande 2019/20:NU1

Cirka 7,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet näringsliv. Mest pengar, cirka 3 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem (Vinnova): forskning och utveckling. 793 miljoner kronor går till näringslivsutveckling och 759 miljoner kronor går till strategiska kompetensmedel för industriforskningsinstituten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att utveckla en tydligare resultatredovisning för området utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt att senast i budgetpropositionen för 2021 återkomma med ett förslag till riksdagen om ett mål för samma område.

Förslagspunkter: 3
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-16 Beslut: 2019-12-17

Betänkande 2019/20:NU1 (pdf, 442 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2019/20:NU3

Cirka 3,5 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, cirka 1,6 miljarder kronor, medan 835 miljoner kronor går till energiteknik. Statens energimyndighet och Energimarknadsinspektionen får drygt 440 miljoner kronor i anslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2019-12-05 Debatt: 2019-12-11 Beslut: 2019-12-12

Betänkande 2019/20:NU3 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi