Dokument & lagar (1 155 träffar)

Betänkande 2022/23:NU11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar. Skrivelsen bygger på en rapport från Riksrevisionen.

Myndigheten har granskat de insatser som staten gjort för att stimulera investeringar i datorhallar. Riksrevisionen skriver i sin rapport att det finns frågetecken kring hur pass effektiva insatserna varit i förhållande till de näringspolitiska och energipolitiska målen. Riksrevisionen ville se en översyn av skattenedsättningen för energiskatt för datorhallar.

Regeringen håller med Riksrevisionen i delar av myndighetens iakttagelser. Tidigare fanns det en skattenedsättning för energiskatt som förbrukades i datorhallar. Riksdagen beslutade i december 2022, på förslag från regeringen, att den nedsättningen skulle slopas från och med 1 juli 2023, eftersom den inte var ändamålsenlig.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-23

Betänkande 2022/23:NU11 (pdf, 122 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statliga insatser för att stimulera investeringar i datorhallar

Betänkande 2022/23:NU8

Riksrevisionen har granskat regeringens organisering, styrning och uppföljning av den regionala utvecklingspolitiken. En övergripande iakttagelse är att regeringens hantering har gett svaga förutsättningar för ett effektivt samlat statligt agerande för att nå politikens mål.

Med anledning av granskningen har regeringen lämnat en skrivelse där man delvis instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och ska överväga myndighetens rekommendationer i det fortsatta arbetet. Regeringen framhåller även att ett flertal statliga myndigheter, inklusive länsstyrelserna, enligt sina regleringsbrev för 2022 ska redovisa hur de har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken.

Riksdagen har även tagit ställning till en rad motionsförslag som bland annat handlar om kommersiell service på landsbygden, lokalisering av statliga myndigheter och återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Riksdagen sa nej till samtliga motionsförslag med hänvisning till pågående arbete och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 48 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 14  Anföranden och repliker: 19, 84 minuter
Justering: 2023-01-31 Bordläggning: 2023-02-07 Debatt: 2023-02-08 Beslut: 2023-02-08

Betänkande 2022/23:NU8 (pdf, 511 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om den regionala utvecklingspolitiken

Betänkande 2022/23:NU4

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statligt ägda bolagen.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 21 Förslagspunkter: 12 Reservationer: 16  Anföranden och repliker: 23, 72 minuter
Justering: 2023-01-31 Bordläggning: 2023-02-07 Debatt: 2023-02-08 Beslut: 2023-02-08

Betänkande 2022/23:NU4 (pdf, 511 kB) Webb-tv debatt om förslag: 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Utlåtande 2022/23:NU10

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 4, 18 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-21

Utlåtande 2022/23:NU10 (pdf, 142 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden

Betänkande 2022/23:NU7

Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 95 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:NU7 (pdf, 239 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade konkurrensregler för vertikala avtal

Betänkande 2022/23:NU1

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 47, 140 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:NU1 (pdf, 469 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 24 Näringsliv

Betänkande 2022/23:NU3

Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 78, 202 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-14 Debatt: 2022-12-15 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:NU3 (pdf, 375 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 21 Energi

Betänkande 2022/23:NU2

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, knappt 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen säger också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt säger riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 25, 87 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-15 Debatt: 2022-12-16 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:NU2 (pdf, 245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Betänkande 2022/23:NU6

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat upphovsrättslagen. Förslagen bygger på ett EU-direktiv och innehåller nya regler som handlar om att anpassa upphovsrätten till den digitala utvecklingen.

I takt med att den digitala tekniken möjliggör nya former av användning av upphovsrättsskyddat material behöver den svenska upphovsrättslagstiftningen moderniseras. Regeringens förslag innebär bland annat inskränkningar i upphovsrätten för att underlätta undervisning och forskning, men även för att kulturarvet ska kunna bevaras. Dessutom innebär det nya bestämmelser för att fritt kunna återge äldre konstverk.

Förslaget innebär även att tidningsföretagen ska kunna få ersättning när deras material återanvänds på internet. Det blir också nya bestämmelser som reglerar ansvaret när användarna själva laddar upp material på olika digitala plattformar. Leverantörerna av dessa tjänster och plattformar ska ingå avtal med de rättsinnehavare som vill det, men också vara skyldiga att agera när material laddas upp mot rättsinnehavarens vilja.

Slutligen införs ett antal regler för att stärka avtalspositionen för upphovsmän, när de överlåter sina rättigheter till förlag, producenter, tidningar eller andra aktörer på den upphovsrättsliga marknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 6 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 16, 4013 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:NU6 (pdf, 6028 kB) Webb-tv debatt om förslag: Upphovsrätten på den digitala inre marknaden

Betänkande 2022/23:NU5

Riksdagen godkände protokollet om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Genom ett fördjupat samarbete mellan 24 av EU:s medlemsländer kommer ett enhetligt patentskydd att införas. Parallellt med detta inrättas även en patentdomstol. En regional domstolsavdelning för Norden och Baltikum kommer att finnas i Stockholm.

Protokollet innebär bland annat att den enhetliga patentdomstolen och dess anställda ska ha viss immunitet och vissa privilegier i Sverige. Den immunitet och de privilegier som ges till domstolen och dess personal motsvarar vad som gäller för andra, liknande internationella organ. För att bestämmelserna i protokollet om privilegier och immunitet ska kunna användas i Sverige krävs vissa ändringar i lagen.

Eftersom det ännu inte är klart när domstolsavtalet träder i kraft börjar lagändringen gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 15 minuter
Justering: 2022-10-27 Bordläggning: 2022-11-08 Debatt: 2022-11-09 Beslut: 2022-11-09

Betänkande 2022/23:NU5 (pdf, 204 kB) Webb-tv debatt om förslag: Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen

Utlåtande 2021/22:NU29

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som gäller ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att förslaget följer subsidiaritetsprincipen och konstaterar bland annat att en samordnad EU-politik har bättre möjlighet att nå EU:s mål för andelen förnybar energi och energieffektivitet till 2023 än åtgärder enbart på nationell nivå. Riksdagen lade därför utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  , 17 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Utlåtande 2021/22:NU29 (pdf, 157 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiven om förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda och energieffektivitet

Betänkande 2021/22:NU26

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2  , 12 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:NU26 (pdf, 15417 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning – del 2

Betänkande 2021/22:NU22

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument: 13 Förslagspunkter: 6 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 11, 3208 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:NU22 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Immaterialrätt

Betänkande 2021/22:NU23

Riksdagen har sagt ja till nya regler när det gäller utvinning av ämnen som har en negativ påverkan på människor och miljön. Beslutet innebär att riksdagen godkände regeringens förslag om förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer. Förslaget betyder ett förbud mot utvinning av stenkol, brunkol, råolja skifferolja och naturgas. Tillstånd kommer inte längre att ges till gruvdrift eller utvinningsverksamhet för dessa ämnen. Beslutet innebär också att den som ansöker om tillstånd för att bryta, så kallad bearbetningskoncession, i alunskiffer måste uppfylla ett lämplighetskrav.

Lagändringarna i miljöbalken och minerallagen träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 10, 2937 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-25 Debatt: 2022-05-30 Beslut: 2022-05-31

Betänkande 2021/22:NU23 (pdf, 963 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer

Betänkande 2021/22:NU21

Ett företag som tillhandahåller starkströmsledningar för överföring av el bedriver nätverksamhet. Regeringen föreslår ändrade bestämmelser för nätverksamhet med syfte att genomföra delar av EU:s elmarknadsdirektiv. Utöver det handlar förslagen bland annat om

• hur driften av en ledning eller ett ledningsnät ska vara organiserad
• att överföring och distribution i nätverksamhet ska redovisas var för sig
• att elanvändare i vissa fall ska kunna ansluta småskalig elproduktion till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget
• när Energimarknadsinspektionen, nätmyndigheten, ska pröva tvister om villkoren för anslutning till elnätet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 60 Förslagspunkter: 26 Reservationer: 54  Anföranden och repliker: 28, 5614 minuter
Justering: 2022-05-12 Bordläggning: 2022-05-17 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18

Betänkande 2021/22:NU21 (pdf, 5892 kB) Webb-tv debatt om förslag: Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet

Utlåtande 2021/22:NU28

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 7, 1420 minuter
Justering: 2022-05-12 Bordläggning: 2022-05-17 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-19

Utlåtande 2021/22:NU28 (pdf, 150 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Betänkande 2021/22:NU27

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 16, 4040 minuter
Justering: 2022-05-12 Bordläggning: 2022-05-17 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-19

Betänkande 2021/22:NU27 (pdf, 135 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi

Utlåtande 2021/22:NU24

EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland.

Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2022-05-12 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18

Utlåtande 2021/22:NU24 (pdf, 221 kB) Webb-tv debatt om förslag: Kommissionens meddelande om gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och mer hållbar energi

Betänkande 2021/22:NU17

Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2022-05-12 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18

Betänkande 2021/22:NU17 (pdf, 770 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ursprungsgarantier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet

Betänkande 2021/22:NU19

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om internationell handel, EU:s inre marknad, handels- och investeringsfrämjande och hållbart företagande från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om övergripande frågor om frihandel och protektionism, reformering av Världshandelsorganisationen, handelsrelationen med Storbritannien, handelsavtal med Taiwan, exportförbudet för snus, granskning av utländska direktinvesteringar och beräkningar av exportens klimatnytta.

Behandlade dokument: 64 Förslagspunkter: 32 Reservationer: 80  Anföranden och repliker: 11, 4020 minuter
Justering: 2022-04-28 Bordläggning: 2022-05-03 Debatt: 2022-05-04 Beslut: 2022-05-05

Betänkande 2021/22:NU19 (pdf, 1198 kB) Webb-tv debatt om förslag: Handelspolitik