Sök

Lagreglerna om Konkurrensverkets möjlighet att göra oanmälda platsundersökningar på företag, så kallade gryningsräder, kompletteras.

Konkurrensverket ska få flytta ett företags elektroniskt lagrade information, till exempel bokföring och andra affärshandlingar, för fortsatt granskning i verkets lokaler. Företaget måste ge sitt samtycke till att Konkurrensverket flyttar informationen.

Beslutet innebär en rättslig reglering av de arbetsmetoder som Konkurrensverket tillämpar i dag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Regeringen gav Tillväxtanalys 2010 i uppdrag att skapa en databas som samlar information om samtliga företag som tagit del av statliga näringspolitiska insatser. Databasen ska möjliggöra uppföljningar och utvärderingar av insatserna.

Riksrevisionen har granskat uppbyggnaden av databasen. Riksrevisionen menar i sin granskning att informationen som hittills samlats in är bristfällig, vilket gör det svårt för regeringen att uttala sig om effekter av näringspolitiska satsningar. Riksrevisionen menar att det är möjligt att inom ramen för Sveriges officiella statistik skapa ett system för hur och vilken information som ska lämnas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen delar inte Riksrevisionens uppfattning om att använda Sveriges officiella statistik för att komma till rätta med bristerna som nämns i rapporten. Regeringen avser istället att bland annat ge Tillväxtanalys i uppdrag att upprätta enskilda överenskommelser med bolagen om vilka uppgifter de ska lämna till Tillväxtanalys. Detta för att myndigheten ska kunna utvärdera och följa upp verksamheterna.

Näringsutskottet konstaterar att regeringen planerar åtgärder för att lösa de brister som påtalats i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-09

Debatt

2015-06-10

Beslut

2015-06-10

Det kommer nya bestämmelser som gäller så kallade lokala aktionsgrupper. Sverige kommer under 2014-2020 att ge stöd till lokal utveckling på landsbygden inom ramen för de europiska struktur- och investeringsfonderna. De lokala aktionsgrupperna är grupper som bland annat tar emot och bedömer ansökningar om stöd, väljer ut insatser och bestämmer stödbelopp. I grupperna finns personer från den offentliga, privata och ideella sektorn.

De nya bestämmelserna innebär bland annat att regeringen ska få ta fram föreskrifter om lokala aktionsgruppers handläggning av ärenden. Till viss del utför gruppen myndighetsutövning och därför är det viktigt att den följer regler, till exempel bestämmelser om jäv. Bestämmelserna gäller även de lokala aktionsgruppernas uppgiftsskyldighet och tystnadsplikt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2015-04-28

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i ellagen. Ändringarna syftar bland annat till att underlätta elnätbolagens årliga redovisning av sin elnätsverksamhet.

Det krävs tillstånd, koncession, för att ett elnätbolag ska få bedriva elnätverksamhet, det vill säga elöverföring. Sådan koncession kan gälla för ett geografiskt område eller för en linje. Har bolaget koncession för ett område äger och ansvarar det för elledningarna som förser bostäder, företag och andra elkunder i området med el. Om bolaget har koncession för en linje bedriver det sin nätverksamhet utefter en bestämd sträckning.

Riksdagens beslut innebär bland annat att en ny bestämmelse införs i ellagen om samlad redovisning av koncession för område tillsammans med koncession för linje. Genom lagändringen blir elledningens funktion snarare än koncessionsformen avgörande vid redovisningen.

Det införs också en ändring i lagen som ska göra det tydligare vilken myndighet som är mottagare av vissa uppgifter inom ramen för elcertifikatssystemet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2015.

Riksdagen beslutade dessutom att vissa av Elsäkerhetsverkets föreskrifter ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2015.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 111 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Denna rapports övergripande slutsats är att exportgarantisystemet, som sköts av EKN, kan bli mer effektivt genom bland annat bättre styrning. EKN:s överskott på cirka 26 miljarder har också uppnåtts och hanterats på ett sätt som inte stämmer överens med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. Enligt rapporten har EKN och regeringen identifierat olika problem, men inte gjort något åt det inom rimlig tid.

Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens kritik och att regeringen har för avsikt att genomföra flera av de rekommendationer till åtgärder som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Reglerna för hur lagring av naturgas i rörledning ska redovisas ekonomiskt kommer att ändras. Lagring av naturgas i rörledning och lagring i lagringsanläggning ska framöver redovisas var för sig och skiljt från annan verksamhet. Syftet med ändringarna är att Energimarknadsinspektionen ska kunna kontrollera ramarna för naturgasföretagens intäkter på ett mer effektivt sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. De börjar dock användas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller närmast därefter. Detta för att undvika att företag ska behöva ändra redovisningsmetoder under ett pågående räkenskapsår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om mineralpolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om minerallagen och miljöbalken och om avgifter, ersättningar och gruvskatt. Frågor om uranbrytning och uranprospektering tas också upp i några motioner. Även frågor om utvinning av skiffergas och andra kolväten samt om gruvdrift och samhällsutmaningar berörs.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

30, 108 minuter

Justering

2015-03-19

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om näringspolitiska frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om företagsfrämjande åtgärder, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

63, 166 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om förvaltningen av regionala projektmedel. Regeringen anser att den har vidtagit åtgärder i linje med flera av Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagens näringsutskott välkomnar Riksrevisionens granskning och kommenterar särskilt det så kallade anslagssparandet, uppföljningen av regionala projektmedel och ansvarsfördelningen inom förvaltningen. När det gäller anslagssparandet anser näringsutskottet, precis som regeringen, att den nuvarande ordningen inte behöver ändras. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om immaterialrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår både nationellt och på EU-nivå inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om patenträtt och åtgärder för att värna patent samt åtgärder för att stärka företagens hantering av immateriella tillgångar. Motionerna tar också upp frågor om upphovsrätt, privatkopieringsersättning och det civilrättsliga sanktionsdirektivet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

1 

Justering

2015-03-05

Bordläggning

2015-03-17

Debatt

2015-03-18

Beslut

2015-03-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om regional tillväxtpolitik. Motionerna handlar bland annat om vissa frågor om den regionala tillväxtpolitikens inriktning, lokalisering och organisering av statliga myndigheter och statliga bolag samt kommersiell och offentlig service på landsbygden.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

29, 104 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-02-19

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till energi. Förslaget innebär ändringar i fyra av de tio anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag för stöd till investeringar i laddinfrastruktur för elfordon. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag i övrigt.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är knappt 2,5 miljarder kronor. Mest pengar går till energiforskning (knappt 1,2 miljarder) och till Statens energimyndighet (drygt 274 miljoner).

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 101 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till regional tillväxt för 2015. Den sammanlagda summan i statens budget för regional tillväxt är drygt 2,7 miljarder kronor. Pengarna går till olika regionala tillväxtåtgärder (knappt 1,5 miljarder) och till transportbidrag (knappt 401 miljoner). I summan ingår även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om drygt 5,3 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2015. I utgiftsområdet ingår näringspolitiska insatser, utrikeshandel och främjande av handel och investeringar. Allianspartiernas förslag innebär ändringar i förhållande till regeringens förslag i tre av anslagen. Mest pengar går till Verket för innovationssystem - Forskning och utveckling, som får knappt 2,5 miljarder kronor.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ett nytt mål för näringspolitiken. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ett ändrat uppdrag för Fouriertransform AB. Avslutningsvis lade riksdagen regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

42, 131 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2014-12-15

Debatt

2014-12-16

Beslut

2014-12-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om energipolitiska frågor. Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande energifrågor, förnybar energi, energieffektivisering och om kärnkraftens roll i det framtida energisystemet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

38, 103 minuter

Justering

2015-02-12

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

Regeringen redogör i en skrivelse till riksdagen för förvaltningen av statens ägande i företag under 2013 och de fyra första månaderna 2014. Det finns skillnader i åsikter mellan olika partier i riksdagens näringsutskott när det gäller statliga företag. Men näringsutskottet vill betona hur viktigt det är att regeringen varje år redogör för det statliga ägandet av företag så att riksdagen kan följa och granska regeringens skötsel och styrning av företagen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om statliga företag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

46, 109 minuter

Justering

2014-12-11

Bordläggning

2015-01-13

Debatt

2015-01-14

Beslut

2015-01-14

Näringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om effektivare kontroll av företagskoncentrationer inom EU. I vitboken lämnar EU-kommissionen sin syn på olika förslag. På längre sikt anser kommissionen att regelverket för kontroll av företagskoncentrationer bör vidareutvecklas till ett enhetligt europeiskt system. Det skulle skapa lika villkor och minska risken för inkonsekventa resultat. På kort sikt anser EU-kommissionen att det finns två sätt att förbättra reglerna. Dels bör kontrollen även gälla förvärv av så kallade icke-kontrollerande minoritetsinnehav av aktier i företag, dels ska reglerna för överföring av ärenden till och från EU-kommissionen bli effektivare.

Utskottet anser att EU:s kontroll av företagskoncentrationer är en viktig del i arbetet med att skapa en väl fungerande inre marknad. Därför tycker utskottet generellt att det är bra med åtgärder som förbättrar, förenklar och effektiviserar EU:s kontroll av företagskoncentrationer. Utskottet tycker också att en god konkurrens är viktig och att konsumenterna inte ska skadas av en ekonomisk koncentration på marknaden. Utskottet tycker det är viktigt att de lagförslag som EU-kommissionen tar fram inte ska öka företagens administrativa kostnader. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Efter det skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-16

Näringsutskottet har granskat en grönbok från EU-kommissionen om att utvidga skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar. Ursprungsbeteckningen är en beteckning, oftast ett namn, som bara får användas för produkter från ett visst geografiskt område, till exempel Kalixlöjrom och skånsk spettkaka. I dag har EU ett enhetligt skydd av ursprungsbeteckning för jordbruksprodukter, livsmedel och vissa alkoholdrycker. EU-kommissionen bedömer att det kan vara till fördel bland annat för konsumenterna om skyddet utvidgas till att omfatta fler produkter. Grönboken innehåller inget förslag utan är avsedd som ett diskussionsunderlag.

Utskottet håller med EU-kommissionen att det skulle kunna vara bra för konsumenterna om skyddet av geografisk ursprungsmärkning gällde fler produkter. Samtidigt påpekar utskottet att ett utvidgat skydd, om det införs, inte får leda till att företagens administrativa kostnader ökar. Det är också viktigt att ett sådant eventuellt system inte har negativ inverkan på internationella handelsförhandlingar eller bidrar till ökade handelshinder. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Efter det skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-16