Dokument & lagar (1 068 träffar)

Betänkande 2022/23:SfU12

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av hanteringen av offentliga biträden i migrationsärenden.

Riksrevisionens slutsats är att systemet med offentliga biträden i stort fungerar bra i flera avseenden, men inte i alla. Till exempel kan brist på tydliga regler leda till att personer får ett biträde som saknar tillräcklig juridisk kompetens eller som av andra skäl är olämplig för uppdraget. Det kan leda till att personer drabbas på olika sätt.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar till regeringen. Regeringen hänvisar till att den har gett en utredare i uppdrag att ta ställning till vissa frågor om offentliga biträden. Syftet är att stärka rättssäkerheten i migrationsprocessen. Vidare avser regeringen att göra en översyn av asylprocessen i vilken frågan om offentliga biträden ska ingå.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är viktigt för rättssäkerheten att offentliga biträdens arbete i migrationsärenden håller hög kvalitet. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 1, 7 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:SfU12 (pdf, 120 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om offentliga biträden i migrationsärenden

Betänkande 2022/23:SfU11

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

Behandlade dokument: 13 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 7  Anföranden och repliker: 36, 84 minuter
Justering: 2023-02-09 Bordläggning: 2023-02-15 Debatt: 2023-02-16 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:SfU11 (pdf, 220 kB) Webb-tv debatt om förslag: Pensioner

Betänkande 2022/23:SfU10

Riksdagen sa nej till ett tiotal förslag från den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar om lägre socialavgifter för småföretag och undantag från avgiftsskyldigheten för ideella föreningar.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 15, 41 minuter
Justering: 2023-02-09 Bordläggning: 2023-02-15 Debatt: 2023-02-16 Beslut: 2023-02-16

Betänkande 2022/23:SfU10 (pdf, 146 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2022/23:SfU4

Drygt 16 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader. Migrationsverket får cirka 4,7 miljarder kronor. Till domstolsprövning i utlänningsmål går knappt 780 miljoner kronor.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 52, 162 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-14 Debatt: 2022-12-15 Beslut: 2022-12-15

Betänkande 2022/23:SfU4 (pdf, 236 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2022/23:SfU3

Nästan 105,2 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sade ja till regeringens budgetförslag.

Mest pengar, nästan 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och knappt 9,1 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen godkände regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga tilläggbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget till och med juni 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 40, 92 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-15 Debatt: 2022-12-16 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:SfU3 (pdf, 301 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2022/23:SfU2

Totalt cirka 55,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 25,6 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,4 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer. Övriga anslag inom området går till efterlevandepension till vuxna, inkomstpensionstillägg, äldreförsörjningsstöd samt till Pensionsmyndigheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet, samt till regeringens begäran om bemyndigande. Det sistnämnda ger regeringen rätt att ta vissa ekonomiska beslut inom området. Samtidigt sa riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 28, 94 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-17 Debatt: 2022-12-19 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:SfU2 (pdf, 323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2022/23:SfU1

Totalt 106,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa till regeringens förslag.

Mest pengar, 45,6 miljarder kronor, går till sjukpenning och rehabilitering och 45,4 miljarder kronor går till aktivitets- och sjukersättningar. Försäkringskassan får drygt 9 miljarder kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förlänga det tillfälliga undantaget från vissa bedömningar av sjukpenningen vid uppskjuten vård eller rehabilitering till och med utgången av 2023.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bemyndiganden, befogenheter, om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 53, 141 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-17 Debatt: 2022-12-19 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:SfU1 (pdf, 417 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2022/23:SfU9

En arbetskraftsinvandrare ska ha en god försörjning genom sin anställning för att få ett arbetstillstånd beviljat. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Syftet med ett höjt försörjningskrav är att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och motverka konkurrens med låga löner.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 40, 6593 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:SfU9 (pdf, 226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare

Betänkande 2022/23:SfU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av handläggningstiderna i asylmål hos Sveriges migrationsdomstolar.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har effektivitetsbrister och att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till Domstolsverket och regeringen om åtgärder för kortare handläggningstider.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Domstolsverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 16, 2716 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:SfU8 (pdf, 141 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Betänkande 2022/23:SfU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskning av digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen.

Riksrevisionens övergripande slutsats visar att det finns brister i vissa kontrollerande funktioner under sjukskrivningsprocessen. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ta fram tydliga nationella riktlinjer för läkarintyg som är utfärdade baserat på ett digitalt läkarbesök.

Regeringen håller i stora delar med Riksrevisionen och hänvisar i skrivelsen till Socialstyrelsens pågående arbete i frågan. Riksdagen tycker inte att det finns anledning att vidta någon åtgärd, utan utgår från att regeringen kommer att följa Socialstyrelsens arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 532 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:SfU7 (pdf, 463 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen

Betänkande 2022/23:SfU6

Den förra regeringen har i en skrivelse underrättat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär att även vissa personer som kom till Sverige före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ska omfattas av tillfälligt skydd i Sverige enligt reglerna i EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gäller vissa utlänningar som reste in i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas här i landet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 14 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:SfU6 (pdf, 106 kB) Webb-tv debatt om förslag: Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd

Betänkande 2022/23:SfU5

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna.

Ändringarna innebär bland annat att

• målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort
• ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt
• det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar.

I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 13, 2403 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:SfU5 (pdf, 1662 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förvalsalternativet inom premiepensionen

Betänkande 2021/22:SfU31

Miljontals människor befinner sig på flykt i Europa på grund av Rysslands invasion av Ukraina. EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Direktivet innebär bland annat att skyddsbehövande från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd i EU i ett år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år. Regeringen har lagt fram ett förslag som handlar om en jämnare fördelning av boende för människor som söker skydd i Sverige. Riksdagen sa ja till förslaget.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att det behövs en lagreglerad styrning som innebär att Migrationsverket kan anvisa kommunerna att ordna boende. Riksdagen riktar dessutom två uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Den ena uppmaningen handlar om att skyddssökande så långt som möjligt inte ska ryckas upp från sin invanda miljö för att flytta till en annan kommun. Den andra uppmaningen rör hur kommunerna ska ersättas fullt ut för sina kostnader för bland annat boende och skolgång.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 8, 2430 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SfU31 (pdf, 844 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande

Betänkande 2021/22:SfU30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bosättningstid i ett tidigare hemland inte längre ska kunna tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension eller garantipension till omställningspension. Inte heller den försäkringstid som legat till grund för sjukersättning i form av garantiersättning ska kunna räknas som försäkringstid för garantipension. Syftet med förslaget är att regelverket ska bli mer enhetligt.

Reglerna börjar gälla den 2 december 2022 men tillämpas första gången för förmåner som avser tid från och med den 1 januari 2023. Det är endast personer som beviljas förmånerna efter att ändringarna har börjat gälla som påverkas av dem.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 9, 2013 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-16 Debatt: 2022-06-17 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SfU30 (pdf, 487 kB) Webb-tv debatt om förslag: Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid

Betänkande 2021/22:SfU29

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra reglerna för sjukersättning. Syftet är att förbättra tryggheten för äldre personer som har en långvarigt nedsatt arbetsförmåga och som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsförmågan hos äldre som har erfarenhet av arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden ska bedömas i förhållande till dessa arbeten. Med arbeten som den försäkrade har erfarenhet av menas arbeten som han eller hon har haft under en tidsperiod på 15 år före prövningen av rätten till sjukersättning.

Om det finns ett annat lämpligt arbete tillgängligt för den försäkrade ska arbetsförmågan bedömas mot det.

Förslaget gäller den som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2  Anföranden och repliker: 7, 2943 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-16 Debatt: 2022-06-17 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SfU29 (pdf, 437 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder

Betänkande 2021/22:SfU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument: 31 Förslagspunkter: 17 Reservationer: 20  Anföranden och repliker: 11, 4183 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-10 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SfU28 (pdf, 3528 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

Betänkande 2021/22:SfU27

Efterlevandestöd ska inte ges till barn och unga vars boende och uppehälle bekostas av det allmänna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringen ska utjämna skillnaderna mellan underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Den börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur bedömningen av arbetsförmågan för behovsanställda ska göras i vissa sjukpenningärenden. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 5, 1150 minuter
Justering: 2022-05-31 Bordläggning: 2022-06-10 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SfU27 (pdf, 448 kB) Webb-tv debatt om förslag: Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna

Betänkande 2021/22:SfU26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt bostadstillägg till pensionärer, och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.

Regeringen har föreslagit en lagändring som innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, per månad. En lagändring har också föreslagits för att säkerställa att pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen får del av höjningen.

Lagändringen gällande bostadstillägget börjar gälla den 1 juli 2022 och ska börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SfU26 (pdf, 398 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen

Betänkande 2021/22:SfU25

Regeringen har föreslagit att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år.

Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 22, 5482 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-25 Debatt: 2022-05-30 Beslut: 2022-05-31

Betänkande 2021/22:SfU25 (pdf, 10226 kB) Webb-tv debatt om förslag: Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system

Betänkande 2021/22:SfU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 7, 2248 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-25 Debatt: 2022-05-30 Beslut: 2022-05-31

Betänkande 2021/22:SfU24 (pdf, 3054 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett bättre premiepensionssystem