Sök

Avdelning
Hoppa till filter

29 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Ohlsson, Carina (S), Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk

    Betänkande 2021/22:SfU28

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

    • utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
    • det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
    • kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
    • förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
    • domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
    • återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

    Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

    Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

    • återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
    • återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
    • den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.
    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    17
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    11, 70 minuter
    Justering
    2022-06-02
    Bordläggning
    2022-06-10
    Debatt
    2022-06-13
    Beslut
    2022-06-14
  • Dokument & lagar

    Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2021/22:SfU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

    Förslaget innebär bland annat att

    • ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
    • kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
    • ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
    • arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
    • Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
    • ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
    • brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    27, 91 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2021/22:SfU19

    Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

    Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    27, 91 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Utlänningar i Sverige utan tillstånd

    Betänkande 2021/22:SfU16

    Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

    • effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
    • utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
    • DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
    • anmälningsplikt för asylsökande
    • boendeskyldighet och elektronisk övervakning
    • förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
    • fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

    Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

    Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

    I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    31, 82 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-23
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om att komma till Sverige som anhörig

    Betänkande 2021/22:SfU8

    Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

    Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

    Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

    • identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
    • den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
    • skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

    Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    18, 59 minuter
    Justering
    2022-02-03
    Bordläggning
    2022-02-16
    Debatt
    2022-02-17
    Beslut
    2022-02-17
  • Dokument & lagar

    Justerad indragningsbestämmelse inom underhållsstödet

    Betänkande 2021/22:SfU6

    Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
    Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

    Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

    Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

    Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

    Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 26 minuter
    Justering
    2021-10-19
    Bordläggning
    2021-10-26
    Debatt
    2021-10-27
    Beslut
    2021-10-27
  • Dokument & lagar

    Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut

    Betänkande 2020/21:SfU29

    Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

    Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

    Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

    Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

    Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2021-06-15
    Bordläggning
    2021-06-21
    Debatt
    2021-06-22
    Beslut
    2021-06-23
  • Dokument & lagar

    Migration och asylpolitik

    Betänkande 2020/21:SfU20

    Riksdagen sa nej till cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om migration och asylpolitik. Anledningen är bland annat att åtgärder redan vidtagits eller att arbete pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om asylprocessen, mottagandet av asylsökande, återkallelse av uppehållstillstånd, fri rörlighet för EU-medborgare, samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, utvisning på grund av brott samt verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

    Behandlade dokument
    71
    Förslagspunkter
    23
    Reservationer
    51 
    Anföranden och repliker
    16, 80 minuter
    Justering
    2021-04-06
    Bordläggning
    2021-04-13
    Debatt
    2021-04-14
    Beslut
    2021-04-14
  • Dokument & lagar

    Arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2020/21:SfU18

    Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

    Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

    Behandlade dokument
    30
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    18 
    Anföranden och repliker
    15, 70 minuter
    Justering
    2021-04-06
    Bordläggning
    2021-04-13
    Debatt
    2021-04-14
    Beslut
    2021-04-14
  • Dokument & lagar

    Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer

    Betänkande 2020/21:SfU15

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

    Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 74 minuter
    Justering
    2021-03-09
    Bordläggning
    2021-03-16
    Debatt
    2021-03-17
    Beslut
    2021-03-17
  • Dokument & lagar

    Medborgarskap

    Betänkande 2020/21:SfU14

    Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.

    Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 45 minuter
    Justering
    2021-02-11
    Bordläggning
    2021-02-24
    Debatt
    2021-02-25
    Beslut
    2021-03-03
  • Dokument & lagar

    Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen

    Betänkande 2020/21:SfU7

    Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna kan, om det är absolut nödvändigt, få behandla känsliga personuppgifter för att till exempel kontrollera befintliga it-system samt pröva och utveckla nya tekniska system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2020.

    Bakgrunden är att nya bindande EU-regler för resor till och från EU börjar gälla under 2022. Enligt reglerna ska Sverige kunna behandla känsliga personuppgifter i samband med gränskontroller för att fastställa identiteten på personer som inte är EU-medborgare.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    2, 6 minuter
    Justering
    2020-11-05
    Bordläggning
    2020-11-10
    Debatt
    2020-11-11
    Beslut
    2020-11-11
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om återvändandeverksamheten

    Betänkande 2020/21:SfU6

    Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att se över myndigheternas uppdrag och ansvarsfördelning för Sveriges återvändandeverksamhet. Återvändandeverksamheten har till syfte att se till att en person som inte får vistas i Sverige återvänder till sitt hemland eller annat land.

    Förslaget om tillkännagivande kom med anledning av fem motioner i samband med att socialförsäkringsutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport Återvändandeverksamheten - resultat, kostnader och effektivitet. I rapporten lyfter Riksrevisionen ett antal exempel på bristande effektivitet och menar att bristerna delvis har att göra med hur ansvarsfördelningen är organiserad mellan de tre myndigheterna Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 49 minuter
    Justering
    2020-11-05
    Bordläggning
    2020-11-10
    Debatt
    2020-11-11
    Beslut
    2020-11-11
  • Dokument & lagar

    Migration och asylpolitik

    Betänkande 2019/20:SfU20

    Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    41 
    Anföranden och repliker
    20, 96 minuter
    Justering
    2020-04-23
    Bordläggning
    2020-04-28
    Debatt
    2020-04-29
    Beslut
    2020-04-29
  • Dokument & lagar

    Nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2019/20:SfU25

    Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

    Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

    Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 45 minuter
    Justering
    2020-03-26
    Bordläggning
    2020-03-31
    Debatt
    2020-04-01
    Beslut
    2020-04-01
  • Dokument & lagar

    Medborgarskap

    Betänkande 2019/20:SfU16

    Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 28 minuter
    Justering
    2020-03-26
    Bordläggning
    2020-03-31
    Debatt
    2020-04-01
    Beslut
    2020-04-01
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 8 Migration

    Betänkande 2019/20:SfU4

    Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    57, 156 minuter
    Justering
    2019-12-12
    Bordläggning
    2019-12-16
    Debatt
    2019-12-17
    Beslut
    2019-12-18
  • Dokument & lagar

    Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning

    Betänkande 2019/20:SfU10

    Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.

    Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2019-11-21
    Bordläggning
    2019-11-26
    Debatt
    2019-11-27
    Beslut
    2019-11-27
  • Dokument & lagar

    Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

    Betänkande 2018/19:SfU26

    Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd ska fortsätta gälla till och med den 19 juli 2021. Den lag som tillfälligt begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, den så kallade tillfälliga lagen, trädde i kraft sommaren 2016. Genom lagen anpassades de svenska reglerna tillfälligt till den miniminivå som gäller enligt EU och internationella konventioner, och de mer generösa reglerna om uppehållstillstånd i utlänningslagen slutade att gälla.

    Förutom att den tillfälliga lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska även alternativt skyddsbehövande, på samma sätt som flyktingar, ha rätt att återförenas med sina familjer i Sverige. Om en person som vill ta sin familj till Sverige är en alternativt skyddsbehövande person som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen ska vissa anhöriga få uppehållstillstånd, om personen i Sverige bedöms ha välgrundade utsikter att få permanent uppehållstillstånd. Makar och sambor ska i regel inte få ta sin partner till Sverige om någon av parterna är under 21 år.

    Det införs också en bestämmelse i lagen om permanent uppehållstillstånd som ska gälla under vissa förutsättningar för utlänningar som har fötts i Sverige och som sedan födseln är statslösa.

    Ändringarna i den tillfälliga lagen och de följdändringar som måste göras i utlänningslagen börjar gälla den 20 juli 2019.

    Behandlade dokument
    6
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    50, 179 minuter
    Justering
    2019-06-13
    Bordläggning
    2019-06-17
    Debatt
    2019-06-18
    Beslut
    2019-06-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 8 Migration

    Betänkande 2018/19:SfU4

    Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    34, 110 minuter
    Justering
    2018-12-13
    Bordläggning
    2018-12-14
    Debatt
    2018-12-15
    Beslut
    2018-12-17