Dokument & lagar (972 träffar)

Betänkande 2017/18:SfU16

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning, registrering av anknytningsperson samt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Bland annat hänvisas till den ändring av regler om uppehållstillstånd som har gjorts och som gäller till mitten av 2019.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 11
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU16 (pdf, 408 kB)

Betänkande 2017/18:SfU15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om migration och asylpolitik. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om svensk migrationspolitik, mottagande av asylsökande och fri rörlighet för EU-medborgare och samarbetet inom EU.

Förslagspunkter: 18 Reservationer: 68
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU15 (pdf, 1105 kB) Webb-tv debatt om förslag: Migration och asylpolitik

Betänkande 2017/18:SfU19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om socialavgifter.

Motionerna handlar om lägre socialavgifter för unga, små företag och företag i glesbygd samt undantag från kravet på att betala socialavgifter för ideella organisationer, till exempel friluftsorganisationer.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3
Justering: 2018-03-22 Debatt: 2018-03-28 Beslut: 2018-03-28

Betänkande 2017/18:SfU19 (pdf, 317 kB) Webb-tv debatt om förslag: Socialavgifter

Betänkande 2017/18:SfU14

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenomtänkt system. Regeringen håller med om att det behövs uppföljning av kommunernas faktiska kostnader för mottagandet av asylsökande och att systemet är svårt och kostsamt och att schablonersättningar bör användas så mycket som möjligt.

Regeringen nämner också svårigheter att följa upp kommunernas kostnader. Exempelvis saknas uppgifter om kostnader för olika typer av tjänster fördelade på olika grupper av individer. När Mottagandeutredningen är klar, den 31 mars 2018, avser regeringen att se över behovet av förändringar i ersättningssystemets utformning.

Riksdagen ser positivt på detta och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU14 (pdf, 292 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om kommunersättningar för migration och integration

Betänkande 2017/18:SfU13

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om en rapport från Riksrevisionen om bostadsbidraget.

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att antalet personer som får bostadsbidrag har minskat och att en allt större andel bidragstagare är hushåll med låga inkomster och låg ekonomisk standard. Ett syfte med bostadsbidraget är att bidra till att fördela om resurserna i samhället, så att de med låg ekonomisk standard kan få det bättre. Riksrevisionen slår i sin rapport fast att den omfördelande effekten visserligen finns kvar, men att den har minskat över tid. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidragets utformning så att bidraget fungerar så som det var tänkt.

Regeringen håller med om att bostadsbidraget borde ses över men i ett större sammanhang, bland annat tillsammans med underhållsstödet och rekommendationerna från Riksrevisionen. Regeringen återkommer till riksdagen med hur den vill gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

Riksdagen tycker att det är viktigt att bostadsbidraget får de omfördelningseffekter som var syftet med bidraget och att de ekonomiska incitamenten till arbete bibehålls. Riksdagen ser därför med oro på att bostadsbidraget över tid tappar sin omfördelande effekt för ekonomiskt utsatta grupper. Riksdagen ser därför positivt på att regeringen planerar en större översyn av hela bostadsbidragssystemet där den bland annat kommer ta hänsyn till Riksrevisionens rekommendationer. Riskdagen förutsätter att regeringen arbetar skyndsamt med detta. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU13 (pdf, 293 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om bostadsbidraget

Betänkande 2017/18:SfU11

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens rapport om pensionssystemets årsredovisning. I rapporten anser riksrevisionen bland annat att redovisningen av konjunkturlägets påverkan på pensionssystemets ekonomi behöver förbättras. Även analysunderlaget till prognosen över systemets långsiktiga makroekonomiska utveckling behöver bli bättre, för att man ska kunna bedöma riskerna för obalanser i systemet.

Regeringen håller i huvudsak med om förbättringsförslagen i rapporten. I sin skrivelse menar dock regeringen att vissa delar bör följas upp på annat sätt än i årsredovisningen och att det behöver ses över var det ska göras. När det gäller utveckling av prognoserna behöver också hänsyn tas till det arbete som krävs för att genomföra och årligen följa upp resultaten.

Riksdagen anser att regeringens bedömning av vilka förbättringar som behövs är väl avvägda. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU11 (pdf, 281 kB)

Betänkande 2017/18:SfU10

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2018-02-01 Debatt: 2018-02-07 Beslut: 2018-02-07

Betänkande 2017/18:SfU10 (pdf, 2439 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

Betänkande 2017/18:SfU1

Drygt 102,5 miljarder för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, 47 miljarder kronor. Knappt 39 miljarder läggs på området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,7 miljarder kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa också ja till att taket i sjukförsäkringen samt bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och garantiersättningen inom aktivitets- och sjukersättningen höjs den 1 juli 2018.

Dessutom sa riksdagen ja till att personer i vissa fall ska kunna fortsätta få sin sjukpenning. Det gäller i avvaktan på att Försäkringskassan fattar ett slutligt beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen, i ett tillkännagivande, att se över hur dagens rehabiliteringskedja kan stärkas och återkomma med ett lagförslag.

Förslagspunkter: 8 Reservationer: 19
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-14 Beslut: 2017-12-14

Betänkande 2017/18:SfU1 (pdf, 2602 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2017/18:SfU3

Drygt 94 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, drygt 42,9 miljarder kronor. 31,6 miljarder går till barnbidrag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en höjning av barnbidraget med 200 kronor per barn och månad. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 9 Reservationer: 20
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU3 (pdf, 806 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Betänkande 2017/18:SfU2

Cirka 34,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Mest pengar går till garantipension, drygt 13 miljarder kronor. Cirka 10,9 miljarder går till efterlevandepensioner och 9 miljarder går till bostadstillägg för pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen välkomnar att stödet till pensionärer med små ekonomiska marginaler stärks genom en höjning av bostadstillägget, samt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 5
Justering: 2017-12-05 Debatt: 2017-12-12 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU2 (pdf, 828 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2017/18:SfU4

Drygt 15,7 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet migration. Mest pengar, 8,1 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande, vilket är en minskning för den posten med drygt 15 miljarder kronor jämfört med budgeten för 2017. Migrationsverket får drygt 5,3 miljarder kronor. Knappt 960 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-30 Debatt: 2017-12-08 Beslut: 2017-12-12

Betänkande 2017/18:SfU4 (pdf, 538 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 8 Migration

Betänkande 2017/18:SfU7

Regeringen har föreslagit ändringar i utlänningslagen som innebär att Migrationsverket inte behöver återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete om arbetsgivaren har åtgärdat den brist som annars skulle ha lett till återkallelse. Riksdagen sa ja till detta förslag, som börjar gälla den 1 december 2017.

Riksdagen vill också att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om att en arbetskraftsinvandrare inte heller ska behöva utvisas om en arbetsgivare omedvetet har begått mindre fel som gäller villkoren för arbetstillståndet. Detta gäller även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden har gått ut eller om det är Migrationsverket som upptäckt felet. Migrationsverket bör få möjlighet att göra en bedömning i varje enskilt fall. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta. Lagändringen bör börja gälla så fort som möjligt, men senast den 1 juli 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-11-09 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:SfU7 (pdf, 4840 kB) Webb-tv debatt om förslag: Möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister

Betänkande 2017/18:SfU12

Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:SfU12 (pdf, 1025 kB)

Betänkande 2017/18:SfU6

Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2017-11-07 Debatt: 2017-11-15 Beslut: 2017-11-15

Betänkande 2017/18:SfU6 (pdf, 1258 kB) Webb-tv debatt om förslag: Nytt särskilt bidrag inom bostadsbidraget för barn som bor växelvis

Betänkande 2017/18:SfU9

Underhållsstödet ska höjas med 150 kronor per månad för barn som har fyllt 15 år. Underhållsstödet blir då 1723 kronor i månaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försäkringskassan betalar underhållsstöd för ett barn, om den förälder som inte bor med barnet betalar underhåll. Underhållsstödet betalas ut till den förälder som bor med barnet. I dag är underhållsstödet oberoende av barnets ålder. Barns behov ser dock olika ut och kostnaderna ökar normalt med stigande ålder. Därför ska nu alltså underhållsstödet höjas för barn som har fyllt 15 år. Den underhållsskyldiga föräldern ska betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

Samtidigt höjs gränsen för vad en förälder får tjäna innan han eller hon måste betala till Försäkringskassan. Framöver kommer den betalningsskyldiga föräldern behöva betala när årsinkomsten är högre än 120 000 kronor. I dag är den gränsen 100 000 kronor.

Dessutom ska barnen själva få ha högre inkomster utan att underhållsstödet minskar. Gränsen höjs från dagens 48 000 kronor till 60 000 kronor per år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:SfU9 (pdf, 680 kB) Webb-tv debatt om förslag: Åldersdifferentierat underhållsstöd och höjt grundavdrag för bidragsskyldiga föräldrar

Betänkande 2017/18:SfU8

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om lärdomar från flyktingsituationen hösten 2015.

Riksrevisionen har granskat om bland annat regeringen och Migrationsverket hade tillräcklig beredskap för att hantera situationen med många asylsökande och hur situationen hanterades. I stort sett anser Riksrevisionen att myndigheterna lyckades ta emot och ordna tak över huvudet för det stora antalet asylsökande. Men det fanns brister i samarbetet mellan myndigheterna. Det berodde bland annat på att det var oklart vilka regler som gällde. Dessutom hade myndigheterna inte tillräcklig beredskap för här typen av situationer.

Riksrevisionen lämnar flera rekommendationer till hur regeringen kan gå vidare och regeringen håller till stor del med om Riksrevisionens slutsatser.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-10-19 Debatt: 2017-10-25 Beslut: 2017-10-25

Betänkande 2017/18:SfU8 (pdf, 306 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015

Betänkande 2017/18:SfU5

Nu förtydligas Polismyndighetens och Säkerhetspolisens möjligheter att använda tvångsåtgärder när de genomför ett beslut om avvisning eller utvisning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tidigare har det funnit oklarheter om vilka befogenheter polisen har när de omhändertar utlänningar som ska utvisas eller avvisas. Nu tydliggörs det att polisen har rätt att omhänderta en person om det är nödvändigt för att kunna genomföra en utvisning eller avvisning. I vissa fall ska Säkerhetspolisen kunna ta hand om en utlännings pass eller identitetshandlingar.

Dessutom får Polismyndigheten samma förutsättningar som Migrationsverket att ta barn i förvar när det finns ett beslut om avvisning som får genomföras även om det har överklagats. Det ska bara kunna ske i undantagsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-09-19 Debatt: 2017-09-27 Beslut: 2017-09-27

Betänkande 2017/18:SfU5 (pdf, 1041 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare befogenheter för polisen när beslut om avvisning eller utvisning verkställs

Betänkande 2016/17:SfU25

Personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidsbegränsade tillståndet löper ut ska inte behöva återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket om myndigheten inte har hunnit pröva ansökan i tid. I det fallet ska man inte heller återgå till en mer begränsad rätt till vård.

Den som har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i tid ska också kunna behålla förmåner och insatser som till exempel föräldrapenning eller studiestöd.

Syftet med förändringarna är att undvika att personer som har börjat etablera sig i samhället i stället måste återgå till mottagandesystemet för att deras ansökan om nytt uppehållstillstånd inte har hunnit prövas innan det tidigare uppehållstillståndet upphörde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 augusti 2017.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:SfU25 (pdf, 1573 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett sammanhållet mottagande med tidsbegränsade uppehållstillstånd

Betänkande 2016/17:SfU22

Förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det anser riksdagen, som menar att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider av arbetstillstånd eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i den här frågan. Riksdagen anser att tillkännagivandet från 2016 om att reglerna ska underlätta för seriösa arbetsgivare snarast måste genomföras. Detsamma gäller tillkännagivandet från april 2017 om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, bland annat Skatteverket. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk dem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla reglerna och tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring. Riksdagen sa nej till en motion om prioriteringar vid arbetstillståndsprövningen och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:SfU22 (pdf, 252 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring

Betänkande 2016/17:SfU20

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.

Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2017-06-01 Debatt: 2017-06-12 Beslut: 2017-06-14

Betänkande 2016/17:SfU20 (pdf, 221 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om sjukskrivning