Sök

Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och som bor tillsammans med ett barn i Sverige ändras. Vårdnadshavaren ska inte behöva ha sökt och beviljats uppehållstillstånd redan före inresa till Sverige utan ska kunna ansöka om detta på plats i Sverige. Dessutom ska det vid ett beslut om avvisning eller utvisning tas särskild hänsyn till anknytningen mellan föräldern och barnet för att avgöra om beslutet ska genomföras eller inte. En person som fått avslag på sin ansökan om främlingspass ska kunna överklaga detta hos en migrationsdomstol.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Flera åtgärder ska vidtas för att motverka att reglerna för arbetskraftsinvandring missbrukas och att utländska arbetstagare blir utnyttjade. Det innebär bland annat:

• Om villkoren för ett arbetstillstånd inte längre är uppfyllda och det av en annan anledning än att anställningen har upphört ska tillståndet sluta gälla. Tillståndet ska också sluta gälla om den arbetstagande inte börjat sitt arbete inom fyra månader.
• Migrationsverket ska ta fram informationsmaterial till utländska arbetstagare. Där ska det finnas grundläggande information om vad som gäller vid arbetskraftsinvandring. Bland annat ska det stå vilka krav en arbetstagare kan ställa vad gäller skäliga arbetsvillkor.
• Arbetstagare vars anställning upphör under den tid Migrationsverket gör en utredning om att eventuellt ta tillbaka arbetstillståndet ska få en extra månad, det vill säga totalt fyra månader, på sig att söka nytt jobb och nytt tillstånd.
• Migrationsverket ska få möjlighet att följa upp beviljade arbetstillstånd. Myndigheten ska kunna kontrollera att arbetet har påbörjats inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag samt att villkoren för tillståndet fortfarande är uppfyllda.
• Arbetsgivare måste informera Migrationsverket om vilka anställningsvillkor som gäller för utländska arbetstagare som har fått arbetstillstånd.

Beslutet bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 111 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Vissa regler kring permanent uppehållstillstånd ska ändras för att göra det lättare att flytta till och från Sverige. Ändringarna innebär bland annat följande:

• En person ska kunna få behålla sitt permanenta uppehållstillstånd i två år efter flytt från Sverige om personen har bett om att få ha kvar det.
• Om man har haft arbetstillstånd i fyra år under en femårsperiod så kan man i dag få permanent uppehållstillstånd. Denna femårsperiod ska förlängas till sju år.
• Den sammanlagda giltighetstiden för arbetstillstånd ska kunna vara längre än fyra år om det finns särskilda skäl för det.
• För en person som har fått avslag på sin asylansökan krävs i dag sex månaders anställning för att kunna få uppehållstillstånd för arbete. Dessa sex månader ändras till fyra månader.
• En person som under de senaste sju åren har haft uppehållstillstånd i sammanlagt fyra år för studier på forskarnivå ska kunna få permanent uppehållstillstånd.
• Det ska bli lättare att i vissa fall få tillbaka ett svenskt medborgarskap.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 63 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 76 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att ytterligare sänka socialavgifterna för de yngsta. Regeringens förslag innebar bland annat att arbetsgivare bara skulle ha behövt betala pensionsavgift för anställda under 23 år.

Socialförsäkringsutskottet, som förberett riksdagens beslut, anser att regeringens förslag inte kommer att leda till fler jobb för unga. Eftersom arbetsgivarnas kostnader skulle sänkas även för de ungdomar som redan har ett arbete skulle en sänkning av socialavgifterna för unga leda till att arbetsgivare subventioneras utan att några nya jobb nödvändigtvis skapas, menar utskottet.

Till grund för beslutet ligger motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 118 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

• Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
• Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
• De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 8 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksrevisionen har granskat Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionens förvalsalternativ under perioden 2000-2012. Sjunde AP-fonden förvaltar totalt över 130 miljarder kronor och är den största premiepensionsförvaltaren. Riksrevisionens kritiserar i sin granskning fondens placeringsstrategi och mål samt fondens interna styrning och kontroll.

Regeringen har redovisat i en skrivelse till riksdagen hur den ser på granskningen. Regeringen håller med Riksrevisionen i vissa delar. Det behövs ett mätbart och tidsbestämt mål för fonden och värdet av den aktiva förvaltningen är tveksam, vilket redan har påpekats för fonden vid ett antal tillfällen. Regeringen delar också Riksrevisionens uppfattning om att det behövs en fördjupad analys av hur fonden bättre kan ta hänsyn till pensionärernas kortare placeringshorisont.

Regeringen instämmer dock inte i kritiken av fondens interna styrning och kontroll. Sjunde AP-fonden har genomfört en rad åtgärder på området de senaste åren. Regeringen anser dock att det kan finnas anledning att i sin årliga utvärdering av fonden fokusera mer på styrning och kontroll. Samtidigt pågår arbete på Regeringskansliet med att se över reglerna för samtliga AP-fonder.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp att mätbara och tidsbundna mål för fonden fastställs varje år. Riksdagen är positiv till fondens åtgärder för att stärka den interna styrningen och kontrollen men vill också avvakta det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Regeringen har lämnat en skrivelse om den svenska migrations- och asylpolitiken under perioden den 1 juli 2010-30 juni 2013. Redogörelsen handlar om asyl- och skyddsrelaterade frågor, arbetskraftsinvandring samt övrig invandring och viseringsfrågor. Andra frågor handlar om samarbetet i EU och det internationella samarbetet. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om asyl- och migrationsfrågor. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse och samarbetet inom EU. Andra motioner rör arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och visering.

Behandlade dokument

115

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

33, 128 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort.

EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Reglerna om fri rörlighet för EES-medborgare och deras familjemedlemmar ändras. Till EES-länderna räknas EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat att reglerna för de grundläggande villkoren för inresa, vistelse och arbete, uppehållsrätt samt avvisning och utvisning får en tydligare struktur. Reglerna om när avvisning och utvisning får ske anpassas också ytterligare till att EES-medborgare många gånger inte behöver uppehållstillstånd för rätt till vistelse i Sverige i mer än tre månader.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Som ett led i uppföljningen av genomförandet av EU-reglerna om fri rörlighet inom EES-länderna görs flera lagändringar. Till EES-länderna hör EU-länderna samt Island, Lichtenstein och Norge. Beslutet innebär bland annat:

• Reglerna i utlänningslagen som gäller för familjemedlemmar till EES-medborgare ska också gälla för familjemedlemmar till svenska medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet.
• Definitionen av vem som ska räknas som familjemedlem till EES-medborgare utvidgas.
• I dagsläget finns en begränsning som gäller för familjemedlemmar till studerande som har uppehållsrätt. Den begränsningen tas bort.
• Bestämmelsen om att EES-medborgare som tänkt stanna i Sverige längre än tre månader måste registrera sig tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 70 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

En person som i Sverige fått status som flykting eller alternativt skyddsbehövande ska kunna få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Den som beviljas ställning som varaktigt bosatt får vissa rättigheter liknande de som en EU-medborgare har. Till exempel större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land.

Personer som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige och som även har internationellt skydd i ett annat EU-land får endast utvisas till det EU-landet. Personer som har flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande i Sverige och som utvisas från ett annat EU-land där de har ställning som varaktigt bosatt ska tas emot av Sverige.

Ändringarna innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-03-27

Beslut

2014-04-02

Internationella arbetsorganisationen, ILO, har beslutat om en rekommendation om nationellt socialt grundskydd. Sverige och andra länder som är medlemmar i ILO kan ta hänsyn till organisationens rekommendationer i till exempel lagstiftning, men en rekommendation har inte bindande karaktär.

Regeringen har lämnat en skrivelse om ILO:s rekommendation. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att rekommendationen kan stödja en god social, ekonomisk och politisk utveckling i många länder. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort.

Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.

Riksrevisionen tar upp reglerna för eftergift, det vill säga möjligheter att slippa betala, och vad som ska prövas som felaktig utbetalning. Det är viktigt att reglerna tillämpas och handläggs på ett likartat sätt av alla myndigheter, menar Riksrevisionen. Utskottet håller med och är därför positivt till att Pensionsmyndigheten ska lämna ett förslag om lagregler för hanteringen av återkrav av socialförsäkringsförmåner till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 217 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2014.

I området ingår följande utgiftsområden:

• ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning - cirka 96,5 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet vid ålderdom - cirka 39 miljarder kronor
• ekonomisk trygghet för familjer och barn - cirka 81,6 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till förslag som innebär bland annat att ett fribelopp införs vid beräkningen av bostadstillägg för pensionärer. En ålderspensionär som har bostadstillägg kan tjäna upp till 24 000 kronor per år utan att bostadstillägget minskas. Vidare höjs det särskilda bidraget för barnfamiljer i bostadsbidraget. Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2014.

Behandlade dokument

139

Förslagspunkter

41

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

112, 264 minuter

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-06

Beslut

2013-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om 9,9 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet migration för 2014. Merparten av pengarna går till ersättningar och bostadskostnader (4,9 miljarder kronor) och till Migrationsverket (3,2 miljarder kronor).

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

42, 133 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-12-04

Beslut

2013-12-04

Egenavgifterna sänks med 2,5 procentenheter från 1 januari 2014. Egenavgifter är de avgifter företagare betalar för att finansiera bland annat sin pension och sjukförsäkring. Sänkningen av egenavgifterna görs genom att avdraget vid beräkningen av egenavgifterna höjs med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Det maximala avdragsbeloppet höjs med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år.

Begränsningsregeln som gäller avdrag för egenavgifter för delägare i handelsbolag och personer som tillsammans driver näringsverksamhet tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bland annat sänkning av arbetsgivaravgifterna för småföretag, för företag i glesbygd och för unga.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2013-11-21

Debatt

2013-11-28

Beslut

2013-11-28