Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 115 minuter

Justering

2011-06-30

Debatt

2011-07-01

Beslut

2011-07-01

Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.

Justering

2011-06-17

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 66 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

34

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

70, 199 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialavgifter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i några av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna lyfter frågor om lägre socialavgifter för mindre företag, ekonomiska frizoner, slopad ålderspensionsavgift för pensionärer som fortsätter att förvärvsarbeta och avgiftsskyldighet för andra ideella föreningar än idrottsföreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till budgetanslag inom socialförsäkringsområdet för 2011. Området omfattar ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 73 miljarder kronor). Vidare innebär budgetbeslutet: att sjukpenning ska kunna lämnas till en arbetslös under de första 14 dagarna i en sjukperiod, om det skulle framstå som oskäligt att den försäkrade ska anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och vara beredd att ta ett arbete som svarar mot den sjukpenninggrundande inkomsten. att föräldrar från och med den 1 januari 2011 får rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning under tio dagar när deras barn under 18 år har avlidit. att regeringen får i uppdrag att ta fram en möjlighet till kortare karenstid för egenföretagare. att regeringen också får i uppdrag att göra en översyn av regelverket och tillämpningen av olika socialförsäkringsförmåner som kan komma ifråga vid graviditet.

Behandlade dokument

134

Förslagspunkter

39

Reservationer

47 

Beredning

2010-11-18

Justering

2010-12-02

Debatt

2010-12-16

Beslut

2010-12-20

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om cirka 7,16 miljarder kronor i anslag till utgiftsområdet Migration för 2011. De största anslagen inom utgiftsområdet går till asylsökandes ersättningar och bostadskostnader och till Migrationsverket.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

21 

Justering

2010-11-30

Debatt

2010-12-09

Beslut

2010-12-14

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok med sikte på tillräckliga, långsiktigt bärkraftiga och trygga pensionssystem i EU. Syftet med grönboken är att inleda en debatt om utformningen av framtidens pensionssystem så att dessa mål nås. Syftet är även att undersöka hur EU kan stödja medlemsstaterna i deras arbete med att nå målen. Kommissionen har analyserat konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen. Utskottet tycker att analysen är ett värdefullt bidrag för att inleda en debatt. Kommissionen menar att den nuvarande utvecklingen med en åldrande befolkning och tidiga pensionsavgångar är ohållbar. Medlemsstaterna måste göra mer för att åstadkomma effektivare och tryggare pensionssystem, anser kommissionen. Utskottet håller med. Men utskottet anser att det helt och hållet är varje EU-lands ansvar att utforma och bestämma innehållet i det egna pensionssystemet. Den öppna samordningsmetoden är ett både lämpligt och fullt tillräckligt instrument för att stödja EU-länderrna i arbetet med att reformera sina pensionssystem. Det är dock viktigt att EU via utbyte av kunskaper och erfarenheter arbetar aktivt för att stödja EU-ländernas insatser för att få långsiktigt hållbara pensionssystem som samtidigt är tillräckliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17