Sök

Avdelning
Hoppa till filter

33 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2014/15, 2009/10, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2014/15:SfU13

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om arbetskraftsinvandring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att utskottet anser att föreslagna ändringar inte ska genomföras.

    Motionerna handlar om bland annat regler för arbetskraftsinvandring, bindande arbetserbjudanden, arbetsmarknadsprövning samt sanktioner mot arbetsgivare.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Justering
    2015-03-24
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Anhöriginvandring

    Betänkande 2014/15:SfU12

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om anhöriginvandring. Motionerna handlar om sista-länken-bestämmelsen, försörjningskrav, den tvååriga prövotiden och ändrade krav för anhöriginvandring.

    Behandlade dokument
    9
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Justering
    2015-03-24
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Migration

    Betänkande 2014/15:SfU11

    Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om asyl- och migrationsfrågor och svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om bland annat om skyddsbehov, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, asylprocessen, verkställandet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och visering.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    50, 137 minuter
    Justering
    2015-03-24
    Bordläggning
    2015-04-07
    Debatt
    2015-04-08
    Beslut
    2015-04-08
  • Dokument & lagar

    Förändrad nedsättning av socialavgifterna för unga

    Betänkande 2014/15:SfU10

    I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.

    De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    8
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    29, 84 minuter
    Justering
    2015-03-12
    Bordläggning
    2015-03-24
    Debatt
    2015-03-25
    Beslut
    2015-03-25
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om granskningen av det allmänna pensionssystemet

    Betänkande 2014/15:SfU9

    I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om granskningen av det allmänna pensionssystemet. Riksrevisionen anser att granskningen av pensionssystemet har brister och uppmanar regeringen bland annat att ge Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppgift att genomföra riskanalyser av pensionsområdet. Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser och anser att en del områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats.

    Riksdagen anser att det viktiga är att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan ISF och Pensionsmyndigheten och återkommer om det finns behov. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-02-10
    Bordläggning
    2015-02-18
    Debatt
    2015-02-19
    Beslut
    2015-03-04
  • Dokument & lagar

    Riksrevisonens rapport om att gå i pension

    Betänkande 2014/15:SfU8

    I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om att gå i pension. Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen bland annat att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten uppdrag utifrån Riksrevisionens rapport. En utredning ska analysera premiepensionen.

    Riksdagen noterade att åtgärder har gjorts som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2015-02-10
    Bordläggning
    2015-02-18
    Debatt
    2015-02-19
    Beslut
    2015-03-04
  • Dokument & lagar

    EU:s gränskodex

    Betänkande 2014/15:SfU7

    EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

    De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 23 minuter
    Justering
    2015-02-10
    Bordläggning
    2015-02-17
    Debatt
    2015-02-18
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    SGI-skydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

    Betänkande 2014/15:SfU6

    En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

    Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

    Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 12 minuter
    Justering
    2015-02-10
    Bordläggning
    2015-02-17
    Debatt
    2015-02-18
    Beslut
    2015-02-18
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

    Betänkande 2014/15:SfU1

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

    Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

    Behandlade dokument
    37
    Förslagspunkter
    13
    Reservationer
    12 
    Anföranden och repliker
    42, 96 minuter
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-11
    Debatt
    2014-12-12
    Beslut
    2014-12-12
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 8 Migration

    Betänkande 2014/15:SfU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

    Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    41, 133 minuter
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-11
    Debatt
    2014-12-12
    Beslut
    2014-12-15
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

    Betänkande 2014/15:SfU3

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

    Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

    • utökad jämställdhetsbonus
    • anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
    • anmälan om flerbarnstillägg
    • möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

    Behandlade dokument
    45
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    30, 91 minuter
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-11
    Debatt
    2014-12-12
    Beslut
    2014-12-12
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

    Betänkande 2014/15:SfU2

    Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

    Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
    • att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
    • att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

    Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

    Behandlade dokument
    10
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    42, 118 minuter
    Justering
    2014-12-09
    Bordläggning
    2014-12-11
    Debatt
    2014-12-12
    Beslut
    2014-12-12
  • Dokument & lagar

    Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet

    Betänkande 2014/15:SfU5

    De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

    De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 38 minuter
    Justering
    2014-11-13
    Bordläggning
    2014-11-25
    Debatt
    2014-11-26
    Beslut
    2014-11-26
  • Dokument & lagar

    Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

    Betänkande 2009/10:SfU20

    Behandlingen av förslag skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det gäller regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det gäller också övriga förslag som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av riksdagsåret 2009/10.
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    1899-01-01
    Debatt
    2010-06-21
    Beslut
    2010-06-22
  • Dokument & lagar

    Uppehållstillstånd för skyddspersoner

    Betänkande 2009/10:SfU19

    Rikspolisstyrelsen får göra avtal med andra länders myndigheter om omlokalisering av personer som har en stark hotbild emot sig. Dessa personer kallas för skyddspersoner. Meningen är att skyddspersonen ska få hjälp att bosätta sig och skapa en ny framtid i det land som han eller hon omplaceras till. Men för närvarande saknas bestämmelser som gör att uppehållstillstånd i Sverige kan beviljas enbart för att någon är en skyddsperson. Riksdagen har därför sagt ja till en ny grund för uppehållstillstånd. Utländska skyddspersoner och deras närstående som omlokaliseras till Sverige ska kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om minst ett år. Därefter ska skyddspersoner och deras närstående kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2010.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-05-18
    Debatt
    2010-05-27
    Beslut
    2010-06-02
  • Dokument & lagar

    Åtgärder mot familjeseparation inom migrationsområdet

    Betänkande 2009/10:SfU18

    Sverige har en reglerad invandring där uppehållstillstånd ska ordnas före inresa. Men detta kan resultera i att barn och föräldrar skiljs åt i onödan. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i utlänningslagen. En förälder eller ett barn som redan befinner sig hos anhöriga i Sverige ska därmed kunna beviljas uppehållstillstånd. Beslutet berör främst de fall där det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts före inresan i Sverige. Lagen börja gälla från den 1 juli 2010.
    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    27, 76 minuter
    Justering
    2010-05-06
    Debatt
    2010-05-21
    Beslut
    2010-05-26
  • Dokument & lagar

    Nedsättning av egenavgifter

    Betänkande 2009/10:SfU16

    Egenavgifterna ska sänkas med 5 procentenheter, dock högst 10 000 kronor per år. Syftet är att göra det mer attraktivt att starta eget. Egenavgifter är de sociala avgifter egenföretagare betalar för att bland annat finansiera socialförsäkringssystemet. För att företagaren ska få lägre egenavgift måste beräkningsunderlaget för egenavgifterna överstiga 40 000 kronor. Han eller hon måste också ha fyllt 26 men inte 65 år vid årets ingång. Särskilda bestämmelser ska bland annat gälla för egenföretagare som har flera verksamhetsområden och för handelsbolag. De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2010. De ska tillämpas på inkomster som företagaren fått efter den 31 december 2009. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Justering
    2010-05-06
    Debatt
    2010-05-20
    Beslut
    2010-05-20
  • Dokument & lagar

    Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

    Betänkande 2009/10:SfU15

    Företagares sociala skyddsnät ska förbättras genom en utveckling av trygghetssystemen. Trygghetssystemen omfattar arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna ska göra övergången mellan att vara anställd och starta eget företag enklare. Socialförsäkringsutskottet har behandlat de delar av beslutet som handlar om sjuk- och föräldraförsäkringen. Förändringarna berör främst egenföretagare. Förändringarna innebär i huvudsak: Under de två första åren ska en nybliven företagare ha rätt till en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som minst motsvarar vad en anställd person skulle få för ett liknande arbete. Egenföretagares sjuk- och föräldrapenning ska i fortsättningen inte begränsas till vad en anställd skulle ha fått i lön för ett liknande arbete. Ersättningen baseras på nettoinkomsten i företaget. Egenföretagare ska kunna ta ut tillfällig föräldrapenning på villkor som mer liknar dem som gäller för anställda. Karenstiden för sjukpenningen utökas från en till sju dagar för egenföretagare. Samtidigt sänks företagarnas egenavgift till sjukförsäkringen. Företagaren ska kunna välja en längre karenstid. Alla arbetsgivare ska kunna få ersättning från Försäkringskassan för höga sjuklönekostnader. Ett högkostnadsskydd för de anställdas sjuklönekostnader införs därför. Förslagen träder i kraft den 1 juli 2010.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 20 minuter
    Justering
    2010-05-06
    Debatt
    2010-05-20
    Beslut
    2010-05-20
  • Dokument & lagar

    Utökad finansiell samordning, m.m.

    Betänkande 2009/10:SfU17

    Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska bli mer flexibel. Kommuner och landsting i olika län ska i fortsättningen kunna vara medlemmar i ett och samma samordningsförbund. I dag måste de komma från samma län. Finansiell samordning innebär att Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, kommun och landsting frivilligt samverkar om rehabilitering för att få människor tillbaka i arbete. Samordningen drivs genom ett samordningsförbund med pengar som i budgeten lagts undan för sjukpenning. Målgruppen är människor som är i behov av rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Bestämmelserna börjar att gälla den 1 juli 2010.
    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2010-04-27
    Debatt
    2010-05-05
    Beslut
    2010-05-05
  • Dokument & lagar

    Migration och asylpolitik

    Betänkande 2009/10:SfU14

    Riksdagen sa nej till samtliga motioner som handlar om migration och asylpolitik. Totalt rör det sig om 48 stycken som lämnats in av ledamöterna under den allmänna motionstiden 2009. Här återfinns förslag som handlar om klimatflyktingar, begreppet väpnad konflikt och flyktingstatus för hbt-personer. Andra tar upp barn i riskzonen för människohandel och mottagande av ensamkommande flyktingbarn . Flera motioner tar även upp frågor om samarbetet inom EU. I de flesta fall motiveras beslutet med att arbete redan pågår hos regeringen eller i berörd myndighet. Eller att frågan redan har behandlats i riksdagen.
    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    37
    Reservationer
    41 
    Anföranden och repliker
    48, 192 minuter
    Justering
    2010-04-08
    Debatt
    2010-04-21
    Beslut
    2010-04-21