Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om arbetskraftsinvandring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp eller att utskottet anser att föreslagna ändringar inte ska genomföras.

Motionerna handlar om bland annat regler för arbetskraftsinvandring, bindande arbetserbjudanden, arbetsmarknadsprövning samt sanktioner mot arbetsgivare.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om anhöriginvandring. Motionerna handlar om sista-länken-bestämmelsen, försörjningskrav, den tvååriga prövotiden och ändrade krav för anhöriginvandring.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om asyl- och migrationsfrågor och svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om bland annat om skyddsbehov, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, asylprocessen, verkställandet av avvisnings- och utvisningsbeslut, förvar och visering.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

50, 137 minuter

Justering

2015-03-24

Bordläggning

2015-04-07

Debatt

2015-04-08

Beslut

2015-04-08

I dag finns en ungdomsrabatt som innebär att socialavgifterna för personer som inte har fyllt 26 år bara är en fjärdedel av ordinarie avgifter, med undantag för ålderspensionsavgiften. Men nu har regeringen föreslagit att socialavgifterna ska sänkas ytterligare för ungdomar som inte har fyllt 23 år. Det innebär att bara ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent kommer att betalas för den som är under 23. Den ungdomsrabatt av socialavgifterna som finns i nuläget för personer som har fyllt 25 år, men inte 26, tas däremot bort helt.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 84 minuter

Justering

2015-03-12

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om granskningen av det allmänna pensionssystemet. Riksrevisionen anser att granskningen av pensionssystemet har brister och uppmanar regeringen bland annat att ge Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i uppgift att genomföra riskanalyser av pensionsområdet. Regeringen delar inte Riksrevisionens slutsatser och anser att en del områden som Riksrevisionen anger som inte granskade faktiskt har granskats.

Riksdagen anser att det viktiga är att ISF uppfyller de krav som ställs i myndighetens instruktion och regleringsbrev och förutsätter att regeringen följer utvecklingen när det gäller samverkan mellan ISF och Pensionsmyndigheten och återkommer om det finns behov. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

I en skrivelse behandlar regeringen en rapport från Riksrevisionen om att gå i pension. Riksrevisionen anser att pensionssystemet är krångligt och att enskilda inte har förutsättningar att göra bra val. Riksrevisionen uppmanar regeringen bland annat att ta ett helhetsansvar för pensionssystemet och initiera en sammanhållen ansökningsprocess för hela pensionen. Regeringen instämmer delvis i bilden av problemen men anser att ansvaret för vissa av Riksrevisionens förslag inte är regeringens. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten uppdrag utifrån Riksrevisionens rapport. En utredning ska analysera premiepensionen.

Riksdagen noterade att åtgärder har gjorts som ligger i linje med vad Riksrevisionen har efterfrågat och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-18

Debatt

2015-02-19

Beslut

2015-03-04

EU:s förordning om en så kallad gemenskapskodex om gränspassage för personer gäller direkt i Sverige. Därför har regeringen föreslagit att den svenska utlänningslagen ändras i enlighet med EU-förordningen. Utlänningslagen kompletteras också med en skyldighet att lämna fingeravtryck i vissa situationer. Vidare har regeringen förslag som gäller så kallad uppskjuten invandringsprövning och om överklagande om polisen beslutar om avvisning.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 15 april 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

En person som inte längre har någon inkomst av arbete får som regel inte behålla sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det finns dock undantag från denna regel i form av olika SGI-skydd. Till exempel får deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning eller som aktivt söker arbete sin SGI skyddad.

Från den 1 mars 2015 gäller att den som deltar i arbetsmarknadspolitiska program kan varnas eller stängas av från rätten till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. En deltagare som stängs av riskerar i vissa fall att förlora sitt SGI-skydd, om han eller hon varken får ersättning eller aktivt söker arbete.

Regeringen vill att SGI:n för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program i vissa fall ska kunna vara fortsatt skyddad även om deltagaren under en period stängs av från aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska få meddela regler för undantag från kravet på aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för rätten till SGI-skydd.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning för 2015. Det innebär att riksdagen samtidigt sa nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om bland annat höjd sjuk- och aktivitetsersättning.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen som handlar om tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 100 miljarder kronor. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar (drygt 50 miljarder), sjukpenning och rehabilitering (knappt 35 miljarder) samt till Försäkringskassan (knappt 8 miljarder).

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

42, 96 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om knappt 17,5 miljarder kronor i anslag till migrationsområdet för 2015. Mest pengar går till ersättningar och boendekostnader (knappt 11 miljarder kronor) och Migrationsverket (drygt 4,5 miljarder).

Riksdagen riktade vidare en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att tillsätta en utredning som ska ge förslag till ett hållbart och flexibelt system för mottagande av asylsökande och nyanlända som gör att de kan etablera sig snabbare på arbetsmarknaden. Ett enigt socialförsäkringsutskott, som har förberett riksdagens beslut, betonar också att det är viktigt att Migrationsverket får möjlighet att driva så kallade anläggningsboenden i egen regi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet för familjer och barn 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om ändringar i socialförsäkringsbalken om höjd föräldrapenningnivå och höjt underhållsstöd. Riksdagen sa också nej till förslaget till nytt mål för familjepolitiken.

Riksdagen riktade vidare uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• utökad jämställdhetsbonus
• anmälan om vård av sjukt barn, föräldrapenning vid hela inskolningen i förskolan och rätt till ersättning vid besök inom mödrahälsovården
• anmälan om flerbarnstillägg
• möjlighet för kommunerna att behålla vårdnadsbidraget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 83 miljarder kronor. Mest pengar går till föräldraförsäkringen (drygt 39 miljarder) och barnbidrag (knappt 26 miljarder).

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

30, 91 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar till ekonomisk trygghet vid ålderdom för 2015. Riksdagen sa samtidigt nej till regeringens förslag om bostadstillägg till pensionärer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om beräkning av pensionsrätt.

Riksdagen riktade vidare tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• att inom ramen för pensionsöverenskommelsen öka drivkrafterna för ett längre arbetsliv
• att tillsätta en utredning som ska undersöka om det går att förändra pensionssystemet så att mer av pensionen fördelas lika mellan makar
• att överväga att se över bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget.

Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 38 miljarder kronor. Mest pengar går till garantipension till ålderspension (knappt 16 miljarder), efterlevandepensioner till vuxna (drygt 12 miljarder) och bostadstillägg till pensionärer (drygt 8 miljarder).

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

42, 118 minuter

Justering

2014-12-09

Bordläggning

2014-12-11

Debatt

2014-12-12

Beslut

2014-12-12

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Utskottet tycker att kommissionens analys av konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen i EU är relevant. Det finns behov av att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden. Det behöver också vidtas åtgärder som gör det möjligt att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Bland annat behöver arbetsplatser och arbetsorganisation anpassas till äldre arbetstagare samt arbetsmiljön i många fall förbättras. Det är också viktigt att öka möjligheten att kombinera deltidspension och deltidsarbete. Sådana åtgärder är enligt utskottet några av de viktigaste för att göra det möjligt att höja pensionsåldern eller på annat sätt begränsa rätten till pension.

Åtgärder mot bristande jämställdhet och åldersdiskriminering är också nödvändiga liksom åtgärder som främjar den fria rörligheten inom EU. Utskottet betonar dock att utformningen av både lagstadgade pensioner och tjänstepensioner är en nationell angelägenhet.

Utskottet håller med regeringen om att EU bör verka för en samlad pensionsinformation i EU-länderna. Det skulle underlätta besluten som pensionsspararna står inför när det gäller sparande och pensionering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 114 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-03

Beslut

2012-05-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11