Sök

Riksdagen beslutade om en rättelse i utlänningslagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-05-31

Debatt

2006-06-02

Beslut

2006-06-02

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 51 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-18

Regeringen har i en skrivelse redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken sedan december 2004. I skrivelsen redogörs också för Sveriges roll i Europasamarbetet och det internationella samarbetet i övrigt. Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt återkomma med ett förslag som tar upp frågan om behovet av speciella barntolkar. Detta ställningstagande grundade sig delvis på ett motionsförslag från Kristdemokraterna. Riksdagen sade vidare ja till tre reservationer från de borgerliga partierna. En av reservationerna handlade om att det måste bli enklare för asylsökande att få arbetstillstånd samtidigt som handläggningstiderna måste kortas. Det ska också vara möjligt för alla att fortsätta att arbeta så länge avvisningen inte kan verkställas. Vidare bör asylsökande som fått avslag på sin asylansökan och som har arbete som de kan försörja sig på kunna få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att behöva åka tillbaka till hemlandet för att därifrån söka uppehållstillstånd. Riksdagen gjorde ett uttalande, som har sin grund i en annan reservation, att EU:s gemensamma migrations- och asylpolitik måste bygga på en generös flyktingpolitik och utformas med Genèvekonventionen som grund och fullt ut respektera internationella åtaganden. EU:s medlemsstaters minimiansvar på det flyktingpolitiska området måste samordnas så att flyktingströmmarna fördelas bättre mellan de europeiska länderna. Med anledning av en tredje reservation uttalade riksdagen att det så kallade asylprocedurdirektivet som antogs hösten 2005 snarast bör genomföras i Sverige. Direktivet är ett EU-direktiv om procedurer för att bevilja och återkalla flyktingstatus. Riksdagen anser dessutom att regeringen bör verka för att EU inte antar en lista över så kallade säkra länder, alltså länder utanför EU som anses säkra för flyktingar, eftersom en sådan lista inte är förenlig med asylrätten. Vidare bör Sverige tolka undantagen i Dublinförordningen mer generöst, till exempel vid sjukdom eller familjeanknytning och särskilt då det gäller barn. Dublinförordningen reglerar vilket land inom EU som ska pröva en asylansökan. Förordningen säger att varje EU-land får pröva en asylansökan från en tredjelandsmedborgare även om det inte är skyldig att göra det enligt förordningen.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

44

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

48, 191 minuter

Justering

2006-05-09

Debatt

2006-05-17

Beslut

2006-05-19

Riksdagen sade ja, med en mindre ändring, till regeringens förslag om att ändra vissa socialförsäkringsregler. Ändringarna innebär bland annat följande: En utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning under ett obegränsat antal dagar vid vård av allvarligt sjukt barn. Personer som haft sjuk- eller aktivitetsersättning under minst ett år ska ha sin förmån vilande för studier under längst 24 kalendermånader utan att arbetsförmågan ska prövas. Personer som har arbetspraktik i form av interpraktik ska kunna ha sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, skyddad. Till följd av ett EU-direktiv ändras en socialförsäkringsbestämmelse som rör tredjelandsmedborgare med ställning som varaktigt bosatta i annat EU-land men som har uppehållstillstånd i Sverige. Dessa personer ska likställas med svenska medborgare när försäkringstiden för sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning ska beräknas. Reglerna om rätten till vilande sjuk- och aktivitetsersättning vid studier börjar gälla den 1 januari 2007. Övriga ändringar träder i kraft den 1 juli 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Den 1 juli höjs inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen från drygt 24 800 kronor till drygt 33 000 kronor per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kronor i månaden kommer då att få 80 procent av lönen från försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga. Det höjda inkomsttaket kommer även att omfatta bland annat rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och närståendepenning. Inkomsttaket höjs bland annat för att allt fler tjänar över taket. Det höjda taket berör 1,4 miljoner arbetstagare. Det kan också vara ett sätt att främja en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten, det vill säga att män att tar ut en större del än i dag. Även den lägsta nivån för hel föräldraförsäkring höjs, från 60 kronor per dag till 180 kronor per dag. Höjningen gäller barn som föds efter den 30 juni 2006. De så kallade lägstanivådagarna är 90 dagar utöver den vanliga föräldraförsäkringen på 390 dagar. Ersättningen är lika för alla oavsett inkomst.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 125 minuter

Justering

2006-05-04

Debatt

2006-05-16

Beslut

2006-05-17

Enmansföretag som anställer en person ska betala bara ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas till den anställde. Nedsättningen gäller den del av ersättningen till den nyanställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad och under högst tolv månader. Lagen är tillfällig och ska tillämpas på ersättningar som betalas ut till och med den 31 december 2007. Lagen börjar gälla den 1 juni 2006 och ska gälla för ersättningar som betalas ut därefter och avser anställningar som inte påbörjats före den 1 januari 2006. Lagen ska inte gälla för företag som bedriver fiskeri-, jordbruks- eller transportverksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

21, 57 minuter

Justering

2006-04-20

Debatt

2006-05-03

Beslut

2006-05-03

Riksdagen godkände ett avtal från den 12 december 2005 som ändrar konventionen om social trygghet mellan Sverige och Chile. Ändringarna är framför allt en anpassning till det reformerade svenska pensionssystemet som i sin helhet började gälla den 1 januari 2003. De innebär i princip inga nya åtaganden som medför några kostnader för Sverige. Konventionen ska gälla som lag i Sverige, och träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2006-03-30

Debatt

2006-04-20

Beslut

2006-04-20

Riksdagen sade nej till Riksrevisionens förslag om styrningen av integrationspolitiken. Riksdagen hänvisade i huvudsak till att regeringen förtydligat styrningen av integrationspolitiken i enlighet med Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen sade också nej till motioner om svenskt medborgarskap, kommunalt flyktingmottagande och introduktion av nyanlända, insatser mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering samt arbete mot utanförskap och segregation i storstäderna. Riksdagen hänvisade bland annat till den pågående parlamentariska översynen av integrationspolitiken. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004 och 2005.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

11

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

26, 135 minuter

Justering

2006-03-23

Debatt

2006-04-05

Beslut

2006-04-06

Systemet med uppehållstillstånd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar avskaffas. I stället införs begreppet uppehållsrätt, en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten omfattar bland annat arbetstagare, egna företagare, studerande och arbetssökande. När en EES-medborgare har vistats här under mer än tre månader ska Migrationsverket utfärda ett registreringsbevis. För EES-medborgares familjemedlemmar utfärdas uppehållskort. Handlingarna är bevis för att personerna registrerat eller anmält sig. Personer med uppehållsrätt får också ett utökat skydd mot avvisning och utvisning. Vidare införs en ny ställning som varaktigt bosatt för så kallade tredjelandsmedborgare. Tredjelandsmedborgare är personer som inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz. Enligt huvudregeln ska en tredjelandsmedborgare som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats oavbrutet i Sverige i fem år beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det innebär att personen får vissa rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Personen beviljas även ett EG-uppehållstillstånd som ska gälla i minst fem år. Lagändringarna börjar gälla den 30 april 2006. Ändringarna innebär att EU:s rörlighetsdirektiv och EU-direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomförs i svensk lag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Justering

2006-03-16

Debatt

2006-03-29

Beslut

2006-03-29

Utlänningslagen ändras bland annat så att det blir lättare för vissa medlemmar ur kärnfamiljen att få uppehållstillstånd för att kunna förenas med sin familj i Sverige. Vidare ska uppehållstillstånd kunna vägras vid till exempel särlevnad, skenförhållanden, om ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på oriktiga uppgifter eller om den som söker uppehållstillstånd utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Ändringarna grundar sig på ett EU-direktiv. Migrationsverket blir skyldigt att erbjuda den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening en DNA-analys så att han eller hon kan bevisa släktskapet. Riksdagen sade jag till regeringens förslag med den ändringen att lagändringarna ska börja gälla redan den 30 april 2006 förutom reglerna om DNA-analys som ska börja gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka hur Migrationsverket använder de regler som ska skydda kvinnor som har kommit till Sverige för att bo tillsammans med en man i landet och under förhållandet utsatts för våld. Om det visar sig att skyddet inte är tillräckligt bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagändring.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

18

Reservationer

20 

Justering

2006-03-16

Debatt

2006-03-29

Beslut

2006-03-29

Riksdagen avslog motioner om pensionssystemet som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om pensionssystemets utformning, pensionsrättens storlek vid totalförsvarsplikt, uttag av pensionsmedel för kompetensutveckling med mera samt fördelningen av pensionsrätt mellan makar och efterlevandeskydd. Några motionsförslag tog dessutom upp premiepensionssystemets fonder.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Justering

2006-02-23

Debatt

2006-03-22

Beslut

2006-03-23

Riksdagen godkände regeringens förslag om att kommunerna ska ansvara för boendet för ensamkommande barn som söker asyl i Sverige. Med ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige inte har med sig någon förälder eller annan vuxen person som kan anses ha trätt i förälderns ställe. Enligt beslutet ska Migrationsverket ingå avtal med olika kommuner om mottagande av ensamkommande barn. De kommuner som ingår avtal med Migrationsverket ska ordna boende och ansvara för barnet enligt socialtjänstlagen. Kommunerna kommer att få en ersättning för sina insatser. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att en god man ska utses senast 24 timmar efter barnets ankomst till Sverige. Beslutet grundar sig på en motion från Kristdemokraterna och delvis en motion från Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

14

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

37, 104 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att barnbidraget ska kunna delas rakt av mellan föräldrarna när barnen bor växelvis hos mamman och pappan. Även vårdbidraget, som betalas ut till föräldrar med funktionshindrade barn, ska kunna delas. Regeringens förslag om att den ena föräldern under vissa förutsättningar ska kunna få igenom en delning även om den andra föräldern inte vill det fick inget stöd i riksdagen eftersom de borgerliga partierna och Vänsterpartiet var emot förslaget. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag om att föräldrar som bor ihop ska få välja vem av dem som ska få barnbidraget. Beslutet innebär att föräldrarna ska anmäla bidragstagaren till Försäkringskassan. Om ingen anmälan görs går bidraget till mamman. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Med stöd av en reservation från de borgerliga partierna och Vänsterpartiet gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda de bidrag och regler som påverkar möjligheterna till en god försörjning av barn vars föräldrar har separerat.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 84 minuter

Justering

2006-02-16

Debatt

2006-03-08

Beslut

2006-03-08

Sjuklönesystemets effekter för småföretagare behöver utvärderas. Det anser riksdagen och vill att utvärderingen göras under 2006. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna som en person är sjuk. Det finns farhågor för att vissa småföretagare inte anställer personal för att de är oroliga för att utgifterna för eventuella sjukskrivningar ska bli för stora. Systemet med sjuklön kan också bidra till att människor som ofta är sjuka stängs ute från arbetsmarknaden. Därför vill riksdagen ha en utvärdering av effekterna av småföretagares sjuklöneansvar. Frågan om en utvärdering kom upp i samband med budgetbehandlingen av området ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Riksdagen godkände regeringens förslag inom utgiftsområdet.

Behandlade dokument

197

Förslagspunkter

86

Reservationer

93 

Beredning

2005-10-27

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att personer som riskerar förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska kunna få flyktingstatus. Beslutet innebär att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning och som enligt nuvarande bestämmelser ges skydd som "skyddsbehövande i övrigt " istället ska få skydd som flyktingar. Tanken med beslutet är att ge dessa personer ett starkare skydd i praktiken. Lagändringen berör till exempel homosexuella eller kvinnor som riskerar könsstympning eller så kallat hedersrelaterat våld. I dag räknas förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning som grunder för flyktingskap. Lagändringarna börjar gälla samtidigt som den nya utlänningslagen, den 31 mars 2006. På förslag från socialförsäkringsutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett lagförslag som innebär att personer som blivit utsatta för människohandel, så kallad trafficking, ska kunna få permanent uppehållstillstånd i Sverige. Förutsättningen ska vara att de ställt upp som vittne i en rättegång eller medverkat som målsägande och att de därmed behöver skydd.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen ökar flera av regeringens anslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar. Syftet är att täcka utgifterna i samband med den tillfälliga lag som gör det möjligt med ny prövning av uppehållstillstånd. Beslutet om den tillfälliga lagen fattade riksdagen tidigare i höst (se 2005/06:SfU5 ). Riksdagen gör också ett uttalande till regeringen om att det finns skäl att se om Sverige kan öka den så kallade flyktingkvoten. Det ska i så fall ske genom en omfördelning av tillgängliga medel för migrationspolitiken. I övrigt säger riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen på utgiftsområdet Invandrare och flyktingar.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 123 minuter

Justering

2005-11-15

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

En tillfällig lag införs som ger människor som nekats uppehållstillstånd en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Riksdagen sade ja till en tillfällig ordning som ska gälla från den 15 november 2005 till den 31 mars 2006. Den tillfälliga ordningen gäller möjligheterna att få en ny prövning för vissa grupper som vistats i Sverige under lång tid och vars utvisningsbeslut av olika orsaker inte verkställts. Genom den tillfälliga ordningen ska Migrationsverket kunna bevilja ett uppehållstillstånd under vissa givna förutsättningar. De grupper som genom den tillfälliga ordningen ska ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd är barnfamiljer och personer vars utvisningsbeslut inte kunnat verkställas på grund av förhållanden i mottagarländerna. De nya prövningarna gäller avvisnings-och utvisningsbeslut som vunnit laga kraft men som inte verkställts. En sådan prövning ska kunna göras på Migrationsverkets eget initiativ eller efter en ansökan, om ansökan gjorts eller ärendet tagits upp före den 31 mars 2006. Med den tillfälliga ordningen ska fler människor kunna få frågan om uppehållstillstånd prövad. Vid bedömningen av om det är humanitärt angeläget ska bland annat barns sociala situation, anknytning till Sverige och risken för att ett barns hälsa och utveckling skadas beaktas. När Migrationsverket prövar uppehållstillstånd ska man ta hänsyn till om personen i fråga gjort något brottsligt. Migrationsverket ska också kunna vägra en person uppehållstillstånd på grund av säkerhetsskäl. Den tillfälliga ordningen gäller till den 31 mars 2006 då den nya utlänningslagen träder i kraft.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

67, 1 minuter

Beredning

2005-10-20

Justering

2005-10-28

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige. Beslutet handlar bland annat om vad som ska gälla när en tredjelandsmedborgare som har avvisats eller utvisats från en medlemsstat i EU eller från Island eller Norge ska byta flygplan på en flygplats i en annan medlemsstat för att nå destinationsorten. Riksdagen godkände den nya lagen om transitering av tredjelandsmedborgare som träder i kraft den 1 december 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-26

Beslut

2005-10-26