Sök
1 227 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Anhöriginvandring
Betänkande 2019/20:SfU21
Riksdagen sa nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om anhöriginvandring. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området eller att gällande regler är tillräckliga.
Motionerna handlar exempelvis om uppehållstillstånd för make och sambo, uppskjuten invandringsprövning och försörjningskrav vid anhöriginvandring.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-04-28
- Debatt
- 2020-04-29
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Migration och asylpolitik
Betänkande 2019/20:SfU20
Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner om migration och asylpolitik från den allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar exempelvis om svensk migrationspolitik, samarbetet i EU om asyl- och migrationsfrågor, den fria rörligheten för EU-medborgare, asylprocessen, mottagande av asylsökande och om utvisning på grund av brott.
Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckligt väl utformade.
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 20, 96 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-04-28
- Debatt
- 2020-04-29
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Pensioner
Betänkande 2019/20:SfU19
Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om pensioner. Förslagen handlar bland annat om inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg och efterlevandepension.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-14
- Debatt
- 2020-04-15
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Ekonomisk familjepolitik
Betänkande 2019/20:SfU18
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår inom flera av områdena.
Motionerna handlar exempelvis om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 7, 40 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-14
- Debatt
- 2020-04-15
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Socialförsäkringsfrågor
Betänkande 2019/20:SfU17
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 36
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-14
- Debatt
- 2020-04-15
- Beslut
- 2020-04-16
- Dokument & lagar
Medborgarskap
Betänkande 2019/20:SfU16
Riksdagen sa nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2019 om svenskt medborgarskap. Förslagen handlar bland annat om språk- och samhällskunskapstester och egen försörjning som villkor för svenskt medborgarskap samt förlängning av tiden för hemvist.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 7, 28 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Betänkande 2019/20:SfU15
Arbetsgivaravgiften ska sänkas för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Redan idag kan arbetsgivare göra avdrag på arbetsgivaravgiften för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska taket för avdraget höjas från 230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare. Den allmänna löneavgiften ska också sänkas med 10 procentenheter för gruppen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 april 2020.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2020-03-03
- Bordläggning
- 2020-03-10
- Debatt
- 2020-03-11
- Beslut
- 2020-03-11
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om mörkertal inom bostadstillägget
Betänkande 2019/20:SfU14
Riksrevisionen har granskat mörkertalet, det vill säga antalet potentiellt berättigade som inte ansöker, inom bostadstillägget och kommit fram till att närmare en fjärdedel med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka en tredjedel av ålderspensionärerna riskerar att inte ta emot förmånen trots att de kan vara berättigade.
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att mörkertalet inom bostadstillägget är högt och att det
i sin tur förstärker den ekonomiska utsattheten bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.Riksrevisionen rekommenderar regeringen att utreda förutsättningarna för utökad automatisering inom handläggningen av bostadstillägg, bland annat genom att utvidga den så kallade direktåtkomsten till Skatteverkets beskattningsdatabas till att även gälla bostadstillägg hos Försäkringskassan. Regeringens bedömning är emellertid att en direktåtkomst knappast skulle påverka mörkertalet och att det kan leda till ett något större intrång i den personliga integriteten.
Riksdagen anser att det är beklagligt att det hittills inte varit möjligt att komma åt problemet med mörkertalet, men anser att regeringen har tagit steg i rätt riktning för att reducera omfattningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet och sa samtidigt nej till motioner som väckts med anledning av rapporten.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 18 minuter
- Justering
- 2020-02-13
- Bordläggning
- 2020-02-18
- Debatt
- 2020-02-19
- Beslut
- 2020-02-19
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro
Betänkande 2019/20:SfU13
Riksrevisionen har granskat om skillnader i läkares bedömning av patienters behov av sjukskrivning kan vara en bidragande orsak till att kvinnor sjukskrivs mer än män. Granskningen visar att för personer med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa är kvinnor sjukskrivna cirka 30 procent mer än män, även om de har samma arbetsförmåga.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen håller med regeringen om att osäkerheten i bedömningen av arbetsförmåga bör minska. Riksdagen noterar också att regeringen arbetar med att komma åt kvinnors högre sjukfrånvaro. Däremot anser riksdagen, i likhet med Riksrevisionen, att regeringen bör genomföra olika ytterligare åtgärder för att minska de osakliga könsskillnaderna vid sjukfrånvaro. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade samtidigt en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp utfärdade läkarintyg för män och kvinnor och att tillsätta en utredning för att minska omotiverade könsskillnader vid sjukfrånvaro.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 72 minuter
- Justering
- 2020-02-13
- Bordläggning
- 2020-02-18
- Debatt
- 2020-02-19
- Beslut
- 2020-02-19
- Dokument & lagar
Ett starkare skydd för välfärdssystemen
Betänkande 2019/20:SfU8
Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i bidragsbrottslagen och i lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Syftet med lagändringarna är att stärka skyddet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna.
Enligt regeringen ska bidragsbrottslagen även gälla vissa stöd, bidrag och ersättningar till enskilda personer, men som betalas ut till eller tillgodoräknas någon annan än den personen. Det kan exempelvis vara tandvårdsstöd eller assistansersättning. Lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen föreslås utvidgas på samma sätt och ska dessutom omfatta pensioner. Underrättelseskyldigheten föreslås gälla även för kommuner. Förslaget innebär även straffskärpningar för bidragsbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-10-08
- Bordläggning
- 2019-10-15
- Debatt
- 2019-10-16
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
Förbättrat grundskydd för pensionärer
Betänkande 2019/20:SfU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättrat grundskydd för att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt ekonomiskt. Det förbättrade grundskyddet gynnar främst kvinnor, ofta äldre och ensamstående.
Förändringarna innebär bland annat:
- Att grundnivån i garantipensionen höjs med 200 kronor per månad för alla med garantipension.
- Att bostadskostnadstaket i bostadstillägget till pensionärer höjs från 5 600 kronor till 7 000 kronor per månad.
- En likabehandling av inkomster som kommer från eget arbete införs vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer.
- Att det införs ett fribelopp för arbetsinkomster i äldreförsörjningsstödet om 24 000 kronor per år.
Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2019-10-08
- Bordläggning
- 2019-10-15
- Debatt
- 2019-10-16
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
Ytterligare fortsatt utbetalning av garantipension
Betänkande 2019/20:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer som är bosatta inom Europeiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz även fortsatt ska kunna få garantipension. Det gäller också pensionärer bosatta i Storbritannien efter att landet har lämnat EU, om utträdet sker med ett utträdesavtal.
Garantipension är ett grundskydd i den allmänna pensionen för den som har haft liten eller ingen inkomst. Enligt en tidigare EU-dom saknar Sverige stöd för att betala ut garantipension till pensionärer som har flyttat till ett annat medlemsland. En pågående utredning om hur framtida garantipensioner ska fungera presenterar sitt förslag för regeringen i slutet av 2019. Regeringen vill därför förlänga de nuvarande tillfälliga reglerna om garantipension till slutet av 2020.
Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-10-08
- Bordläggning
- 2019-10-15
- Debatt
- 2019-10-16
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv
Betänkande 2019/20:SfU5
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att höja åldersgränsen för när inkomstgrundad ålderspension kan tas ut från 61 till 62 års ålder, och att göra vissa anpassningar till höjningen av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till 68 år från och med 2020.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att införa ett nytt begrepp i socialförsäkringsbalken; riktålder för pension. I och med att vi lever längre ska riktåldern ersätta den norm som finns idag om att gå i pension vid 65 års ålder och ersätta den 65-årsgräns som idag finns i många socialförsäkringar och andra förmåner. Riktåldern ska istället vara ett riktmärke för när en person kan gå i pension och vissa förmåner och beräkningar i socialförsäkringen ska vara knutna till riktåldern. Regeringen avser att återkomma med lagstiftning om vilka förmåner och beräkningar som ska vara knutna till riktåldern och hur detta kan utformas.
Förslagen bygger på Pensionsgruppens överenskommelse i december 2017 och lagändringarna träder i kraft den 1 december 2019 respektive den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 23, 85 minuter
- Justering
- 2019-10-08
- Bordläggning
- 2019-10-15
- Debatt
- 2019-10-16
- Beslut
- 2019-10-16
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2019/20:SfU4
Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 57, 156 minuter
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-16
- Debatt
- 2019-12-17
- Beslut
- 2019-12-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2019/20:SfU3
Drygt 101 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Mest pengar går till föräldraförsäkring, cirka 47,3 miljarder kronor. Cirka 33,5 miljarder kronor går till barnbidrag och cirka 7,6 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019/20.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 66 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-12
- Debatt
- 2019-12-13
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2019/20:SfU2
Drygt 36,5 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. 14,9 miljarder ska användas till garantipension för pensionärer, 9,8 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Pensionsmyndigheten får 0,6 miljarder i anslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna rör bland annat höjd garantipension och höjt tak för bostadskostnader i bostadstillägget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 66 minuter
- Justering
- 2019-12-05
- Bordläggning
- 2019-12-12
- Debatt
- 2019-12-13
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat EU
Betänkande 2019/20:SfU12
Regeringen föreslår att det ska göras vissa ändringar i lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Storbritannien har lämnat EU. Ändringarna ska endast gälla om Storbritannien lämnar EU utan att ett utträdesavtal har börjat gälla.
Ändringarna innebär bland annat att svenska sociala trygghetsförmåner ska fortsätta att utbetalas till privatpersoner som är bosatta i Storbritannien under en övergångstid efter att Storbritannien har lämnat EU. Privatpersoner ska även kunna få ersättning för vårdkostnader som har uppkommit i Storbritannien under samma övergångstid.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-12-03
- Bordläggning
- 2019-12-12
- Debatt
- 2019-12-13
- Beslut
- 2019-12-17
- Dokument & lagar
Ett socialt hållbart eget boende för asylsökande
Betänkande 2019/20:SfU11
Regeringen föreslår att asylsökandes möjligheter att bo i eget boende ska begränsas i vissa områden. Om en asylsökande ordnar bostad på egen hand i ett område med socioekonomiska utmaningar ska han eller hon som huvudregel inte ha rätt till dagersättning eller särskilt bidrag. Syftet med förslaget är att asylsökande i fler fall än i dag ska välja att bo i områden där det finns förutsättningar för ett socialt hållbart mottagande och att de negativa sociala konsekvenserna av att asylsökande väljer eget boende ska minska.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2019-11-21
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-27
- Dokument & lagar
Nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning
Betänkande 2019/20:SfU10
Regeringen har föreslagit att det ska införas nya regler om uppehållstillstånd för forskning och studier inom högre utbildning samt om uppehållstillstånd för att söka arbete eller starta näringsverksamhet i Sverige efter slutförd forskning eller slutförda studier. Regeringen föreslår även nya regler om uppehållstillstånd för praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair-arbete.
Förslagen genomför EU:s student- och forskardirektiv. Syftet med förslagen är att attrahera fler forskare och studenter från länder utanför EU, att underlätta för dem som har utbildats här att stanna kvar och söka arbete och på det sättet gynna kunskap och innovation.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 3, 13 minuter
- Justering
- 2019-11-21
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2019/20:SfU1
Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 28, 104 minuter
- Justering
- 2019-12-12
- Bordläggning
- 2019-12-16
- Debatt
- 2019-12-17
- Beslut
- 2019-12-17