Sök

Riksdagen har prövat om ett förslag från EU-kommissionen om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. EU-förslaget innehåller bland annat minimikrav för rätt till föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig.

Riksdagen konstaterar att det redan finns regler om föräldraledighet på EU-nivå. Trots dessa existerande regler finns det fortfarande stora utmaningar när det gäller möjligheter att kombinera arbete och familjeansvar i många av EU:s medlemsländer. Det visar att syftet med förslaget, större jämställdhet när det gäller möjligheter på arbetsmarknaden och behandling på arbetsplatsen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås genom åtgärder enbart av medlemsländerna själva.

Riksdagen gör samma bedömning som kommissionen och även regeringen; att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att inte lämna något motiverat yttrande samt att lägga utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 47 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att reglerna för vissa nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet ska blir mer lika de regler som gäller för övriga arbetssökande. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att

• nyanlända ska ha en individuell handlingsplan liksom övriga arbetssökande och anvisas till ett arbetsmarknadspolitiskt program, istället för att ha rätt till en etableringsplan
• den som inte deltar i insatserna kan varnas eller stängas av från rätt till ersättning
• handläggningen av etableringsersättningen flyttas från Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 126 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag som rör åtgärder mot diskriminering. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Förslagen handlar bland annat om missgynnande på grund av föräldraledighet och åtgärder mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och ålder.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

16, 50 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Personer som ansöker om fortsatt uppehållstillstånd innan det tidsbegränsade tillståndet löper ut ska inte behöva återgå till mottagandesystemet hos Migrationsverket om myndigheten inte har hunnit pröva ansökan i tid. I det fallet ska man inte heller återgå till en mer begränsad rätt till vård.

Den som har ansökt om fortsatt uppehållstillstånd i tid ska också kunna behålla förmåner och insatser som till exempel föräldrapenning eller studiestöd.

Syftet med förändringarna är att undvika att personer som har börjat etablera sig i samhället i stället måste återgå till mottagandesystemet för att deras ansökan om nytt uppehållstillstånd inte har hunnit prövas innan det tidigare uppehållstillståndet upphörde.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 31 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Förutsättningarna för den svenska arbetskraftsinvandringen behöver förbättras. Det anser riksdagen, som menar att regeringen inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot vare sig långa handläggningstider av arbetstillstånd eller missbruk av systemet för arbetskraftsinvandring.

Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i den här frågan. Riksdagen anser att tillkännagivandet från 2016 om att reglerna ska underlätta för seriösa arbetsgivare snarast måste genomföras. Detsamma gäller tillkännagivandet från april 2017 om att Migrationsverket bör få direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, bland annat Skatteverket. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att intensifiera myndighetens arbete för att utveckla reglerna för arbetskraftsinvandring och motverka missbruk dem. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att vidta ytterligare åtgärder för att utveckla reglerna och tillämpningen av reglerna för arbetskraftsinvandringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetskraftsinvandring. Riksdagen sa nej till en motion om prioriteringar vid arbetstillståndsprövningen och lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 70 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Socialförsäkringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om vilka effekter nekad sjukskrivning har för personers hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro.

Riksrevisionen konstaterar att en mer strikt bedömning av rätten till sjukpenning har positiva effekter. Bland annat minskar risken att personer slås ut från arbetsmarknaden. Dessutom gynnar det ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen eftersom fler kvinnor än män är sjukskrivna i dag.

Regeringen konstaterar liksom Riksrevisionen att sjukfrånvaron har ökat och att det är prioriterat att bryta utvecklingen. Regeringen har redan uppdragit åt Försäkringskassan att genomföra en rad åtgärder. Bland annat ska Försäkringskassan göra prövningar av arbetsförmågan i tid. Regeringen kommer inte att genomföra några ytterligare åtgärder med anledning av rapporten eftersom den inte innehåller några uttalade rekommendationer.

Riksdagen delar regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport och ser positivt på regeringens åtgärdsprogram för att få bukt med den stigande sjukfrånvaron.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-09

Debatt

2017-06-12

Beslut

2017-06-14

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

• Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
• Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om olika lagändringar inom socialförsäkringsområdet.

Ändringarna innebär bland annat att:

• Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska beräkningen av överskott av inkomst av kapital göras utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt.
• Pensionsmyndigheten ska få fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattats i ett ärende.
• För att få ersättning vid ideell skada inom ramen för statligt personskadeskydd ska skadan ha godkänts av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Till ideella skador räknas exempelvis sveda och värk.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01

Utlänningslagen ska ändras så att en asylsökande som har fått ett beslut om överföring till ett annat land kan begära att en domstol inhiberar, avvaktar, beslutet. Det gäller om personen överklagar beslutet inom överklagandetiden. Personen måste själv begära att beslutet avvaktas för att det inte ska börja gälla i väntan på resultatet av överklagandet. Detta gäller endast första gången utlänningen begär inhibition.

Förändringen innebär att utlänningslagen anpassas till den omarbetade Dublinförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag väljer en del ungdomar att inte gå gymnasiet eftersom de inte vet om de kan avsluta sin skolgång. Avsikten med förslaget är att uppmuntra ungdomarna att studera och att de också ska känna trygghet i att de kan fullfölja studierna. Enligt regeringen är en gymnasieutbildning värdefull såväl för den enskilde som för den svenska arbetsmarknaden.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

41, 143 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna 2014 års protokoll till Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om tvångsarbete. ILO är FN:s organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor och har som mål att bekämpa fattigdom.

Godkännandet av protokollet har ingen praktisk betydelse i Sverige eftersom svenska lagar och regler gör att Sverige redan lever upp till de krav som ställs. Men arbetsmarknadsutskottet anser att godkännandet är önskvärt och ett uttryck för Sveriges inställning i frågan om att tvångsarbete ska bekämpas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Arbetstagare till sjöss ska få samma arbetsrättsliga rättigheter som andra arbetstagare. Dessa regler ska nu gälla i hela EU. Det handlar bland annat om löneskydd, rätten till information och skydd vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på tvingande EU-regler och syftet är att stärka arbetstagarskyddet och verka för lika spelregler inom EU.

Innan har arbetstagare till sjöss, i vissa länder, varit undantagna från den här typen av regler. Några sådana undantag har dock inte funnits i Sverige varför direktivet inte får någon praktisk betydelse i Sverige. I sammanhanget föreslog också regeringen ändrade regler för hur en besättningsmedlem som är ledamot eller suppleant i ett särskilt förhandlingsorgan eller företagsråd ska kunna delta i möten fysiskt eller på distans. Riksdagen sa ja till även detta. De nya reglerna börjar gälla i svensk lag den 1 oktober.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Riksdagen sa nej till motionsförslag om migration och asylpolitik. Skälen är att utskottet inte tycker att förslagen bör genomföras och i vissa fall att det redan pågår ett arbete på området. Motionerna handlar bland annat om flyktingpolitiken, samarbetet inom EU, rätten till uppehållstillstånd för skyddsbehövande, mottagandet av asylsökande, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut och möjligheten till förvar samt viseringsfrågor.

Behandlade dokument

69

Förslagspunkter

18

Reservationer

49 

Justering

2017-04-18

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ge Migrationsverket direktåtkomst till vissa uppgifter hos andra myndigheter, till exempel Skatteverket. Det är av stor betydelse för att Migrationsverket ska kunna kontrollera att gällande regler för arbetskraftsinvandring efterlevs. Regeringen bör också ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om arbetskraftsinvandring.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, om bland annat att underlätta arbetskraftsinvandring, utannonsering av tjänster, försörjningskrav, så kallat spårbyte, uppehållstillstånd för studerande samt sanktioner och straff.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Justering

2017-04-18

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Svenska fackförbund ska ges rätt att ta till stridsåtgärder mot arbetsplatser med utländsk arbetskraft som inte tecknat ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagare som kommer till Sverige för att arbeta här under en begränsad tid ska genom detta få bättre arbetsvillkor. Det föreslår regeringen som vill göra ändringar i utstationeringslagen, den lag som innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett utländskt företag skickar personal till Sverige för att tillfälligt arbeta här.

Därmed ändras den så kallade lex Laval som infördes 2010 i utstationeringslagen efter en dom från EU-domstolen om hur fackförbundet Byggnads agerat mot det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd.

Dessutom anpassas utstationeringslagen till det så kallade tillämpningsdirektivet. Direktivet innehåller bland annat åtgärder för att förhindra att arbetsgivare kringgår regler om skydd för arbetstagarnas villkor.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att de nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2017.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-04-25

Debatt

2017-04-26

Beslut

2017-04-26

Riksdagen sa nej till motioner om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppehållstillstånd för make och sambo, uppehållstillstånd för nära anhöriga utöver kärn-familjen, och försörjningskrav vid anhöriginvandring. Reglerna inom området ändrades tillfälligt 2015 när mer än 160 000 människor sökte asyl i Sverige. I juli 2018 ska regeringen bedöma om den tillfälliga lagen ska fortsätta gälla. Riksdagen hänvisar till att lagen fungerar tillfredsställande och ser inget skäl att vare sig skärpa den eller göra den mer generös innan det planerade datumet.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

7 

Justering

2017-04-18

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2017-04-04

Bordläggning

2017-04-26

Debatt

2017-04-27

Beslut

2017-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Det innebär att Migrationsverket så tidigt som möjligt ska göra en åldersbedömning och fatta ett tillfälligt beslut om ett ensamkommande asylsökande barns ålder. I samband med det ska den sökande erbjudas genomgå en medicinsk åldersbedömning.

En tidigarelagd åldersbedömning ska endast göras i osäkra fall, då det finns skäl att ifrågasätta att sökanden är under 18 år. Det ska vara frivilligt för den asylsökande att medverka i den medicinska åldersbedömningen. Det tillfälliga beslutet om ålder ska också vara möjligt att överklaga.

De nya reglerna om tidigarelagd åldersbedömning gäller inte personer vars ansökningar om uppehållstillstånd som har registrerats före 1 februari 2017.

Ändringarna i lagen börjar gälla den 1 maj 2017. Riksdagen sa nej till alla inkomna motioner i samband med ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2017-03-28

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun.

Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29