Sök

Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

Uppmaningarna handlar om att

• reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
• det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
• fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
• föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

18

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2022-04-21

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-11

Regeringskansliet kan bevilja och återkalla uppehållstillstånd för personer i utländska beskickningar, konsulat och internationella organ.

I praktiken fattar Regeringskansliet i dag inte beslut om att återkalla uppehållstillstånden eftersom det saknas lämpliga grunder för det i lagstiftningen. Regeringen föreslår att den ska få rätt att bestämma regler för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som ges för dessa personer.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

21

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

24, 113 minuter

Justering

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-26

Debatt

2022-04-27

Beslut

2022-04-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

Förslaget innebär bland annat att

• ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
• kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
• ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
• arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
• Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
• ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
• brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 32 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 33 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

• effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
• utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
• DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
• anmälningsplikt för asylsökande
• boendeskyldighet och elektronisk övervakning
• förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
• fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

31, 82 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen säger ja till regeringens förslag om lagändringar för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s nya in- och utresesystem.

EU:s in- och utrikessystem innebär att en utlänning från tredje land som vill resa in i Sverige ska lämna fingeravtryck och låta sig bli fotograferad för att en kontroll mot in- och utresesystemet ska kunna göras. Besluten fattas därför med anledning av de två EU-förordningar som antogs 2017.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2022-03-17

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta.

Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Styrelsen i ett samordningsförbund ska få möjlighet att besluta att ledamöter och ersättare får delta i styrelsesammanträden på distans. Anledningen är att förbunden ska kunna arbeta mer effektivt och hållbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommuner och regioner i Sverige kan samverka finansiellt genom att bilda samordningsförbund som finansierar rehabiliteringsinsatser. Syftet är att arbeta för att medborgare ska få stöd och rehabilitering som ger dem möjlighet att försörja sig själva.

Lagändringen börjar gälla den 16 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksrevisionen har granskat om Försäkringskassan arbetar på ett effektivt sätt med att förebygga sjukskrivningar. Bland annat rekommenderar Riksrevisionen att regeringen förtydligar Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro, arbetsoförmåga och sjukskrivningar. Riksrevisionen lämnar också vissa rekommendationer till Försäkringskassan.

Regeringen håller i stort med Riksrevisionen och redovisar åtgärder som har gjorts på området i en skrivelse till riksdagen.

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av ett antal motioner:

• Regeringen bör förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag för att förebygga sjukfrånvaro.
• Regeringen bör se till att effekterna av de förebyggande insatser som görs med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas.
• Regeringen bör arbeta för att öka kunskapen om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen.

Riksdagen sa nej till övriga motioner och avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Riksdagen riktade tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som handlar om handläggningen av så kallade anknytningsärenden, det vill säga då en person ansöker om uppehållstillstånd för att komma till Sverige som anhörig.

Bakgrunden är Riksrevisionens granskning av Migrationsverkets och utlandsmyndigheternas (de svenska ambassadernas och konsulatens) handläggning av anknytningsärenden. Granskningen pekar på stora kvalitetsbrister, bland annat i arbetet med att klarlägga den sökandes identitet.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport och tillkännagav för regeringen att den ska se till att

• identitetskontrollerna skärps och arbetet med identitetsfrågor prioriteras högre av regeringen och myndigheterna
• den rättsliga kvaliteten i anknytningsärenden säkerställs
• skyndsamt lägga fram författningsförslag som gör det enklare att inhämta och utbyta information mellan myndigheter.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 59 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 8,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet migration. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Knappt 2,2 miljarder kronor går till ersättningar och bostadskostnader. Till domstolsprövning i utlänningsmål går cirka 720 miljoner kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 85 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Migrationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

43, 104 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-16

Totalt cirka 97,4 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 41,7 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 41 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och cirka 9,2 miljarder kronor går till Försäkringskassan.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 293 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslaget till Försäkringskassan och är en följd av att regeringens förslag om den så kallade familjeveckan avvisas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen från 8 till 10 prisbasbelopp samt höjd garantinivå och höjt bostadstillägg i sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 januari 2022. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om bland annat ökad flexibilitet i sjukförsäkringen vid dag 365, en förändrad arbetsförmågeprövning vid 62 års ålder, en mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning och ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn ska fördelas. Totalt går cirka 100 miljarder kronor ur statens budget för 2022 till området. Det är 3,2 miljarder mindre än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen. Ändringen gäller anslaget till föräldraförsäkringen.

Mest pengar, cirka 45 miljarder kronor, går till föräldraförsäkringen. Cirka 33,4 miljarder kronor går till barnbidrag och 8,5 miljarder till pensionsrätt för barnår.

Riksdagen sa vidare nej till regeringens förslag om att påbörja införandet av en familjevecka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att höja underhållsstödet. Denna lagändring ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Cirka 42,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och till förslag i en motion om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också ja till övriga förslag i budgetpropositionen och nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, 13,4 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Utöver det går exempelvis 11,8 miljarder kronor till bostadstillägg till pensionärer och 8,8 miljarder kronor till efterlevandepension för vuxna. Riksdagen sa ja till regeringens föreslagna höjning av bostadstillägget för pensionärer från och med januari 2022 samt till utskottets förslag till ytterligare höjning av bostadstillägget från och med den 1 augusti 2022. Det innebär att beslutet omfattar 375 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien till och med september 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 91 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Regeringen har föreslagit att den så kallade indragningsbestämmelsen inom underhållsstödet ska förändras.
Underhållsstöd är pengar som en förälder kan ansöka om när han eller hon inte lever tillsammans med barnets andra förälder och denne inte betalar underhållsbidrag. Den underhållsskyldige föräldern blir då i stället skyldig att betala in ett belopp till Försäkringskassan.

Enligt den så kallade indragningsbestämmelsen ska Försäkringskassan sluta att betala ut underhållsstödet om den underhållsskyldige föräldern gör korrekta inbetalningar till Försäkringskassan under minst 6 månader. Anledningen är att välskötta inbetalningar kan ses som en indikation på att föräldrarna har förmåga att själva sköta underhållsfrågan och att underhållsstödet från Försäkringskassan inte längre behövs. Finns det särskilda skäl ska dock Försäkringskassan besluta att fortsätta att betala ut underhållsstöd.

Regeringen föreslår nu att tidsperioden i indragningsbestämmelsen förlängs till 12 månader för att det ska bli ännu tydligare att den bidragsskyldiga föräldern verkligen har en långsiktig betalningsförmåga.

Regeringen föreslår även att ett beslut om underhållsstöd på grund av särskilda skäl ska gälla under en tidsperiod om minst sex månader och högst fyra år.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringen ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2021-10-19

Bordläggning

2021-10-26

Debatt

2021-10-27

Beslut

2021-10-27