Sök
1 770 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Civilutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet
Betänkande 2023/24:SfU7
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Förslagen innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska få utökade möjligheter att använda personuppgifter i sitt kontrollarbete, i samband med underrättelser till och från myndigheter och vid polisanmälningar.
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också få lämna ut personuppgifter digitalt, så länge det inte strider mot bestämmelser om sekretess och krav på säkerhet. Bestämmelser föreslås också för att minska intrånget i den personliga integriteten som förslagen kan komma att innebära.
Förslagen berör flera bestämmelser i 14 kap. socialförsäkringsbalken varför kapitlet upphävs och ersätts med ett nytt kapitel med samma namn och nummer som tidigare. Lagändringarna börjar gälla den 15 februari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2024-01-18
- Bordläggning
- 2024-01-23
- Debatt
- 2024-01-24
- Beslut
- 2024-01-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2023/24:SfU3
Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 45, 131 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2023/24:SfU1
Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 72 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-12
- Debatt
- 2023-12-13
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2023/24:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.
Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 66, 208 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-11
- Debatt
- 2023-12-12
- Beslut
- 2023-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2023/24:SfU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.
Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.
Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.
Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här besutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 65, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Betänkande 2023/24:SfU2
Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-06
- Debatt
- 2023-12-07
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner
Utlåtande 2023/24:CU18
EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om bekämpande av sena betalningar vid affärstransaktioner, det vill säga transaktioner mellan företag eller mellan företag och offentliga myndigheter.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen ifrågasätter i och för sig inte behovet av en reglering på EU-nivå för att främja snabbare betalningar vid affärstransaktioner men anser att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om en tvingande betalningstid om 30 dagar och en fast räntesats för dröjsmålsränta som skulle begränsa avtalsfriheten för företag.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 13 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll
Betänkande 2023/24:SfU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en möjlighet att kroppsvisitera en utlänning för att söka efter pass och andra identitetshandlingar och möjlighet att omhänderta sådana handlingar – vid en inre utlänningskontroll. Riksdagen sa också ja till förslaget att det ska förtydligas att en utlänning under vissa förutsättningar får tas med för utredning av hans eller hennes rätt att vistas i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 66 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Näringsförbud till följd av förbud att bedriva näringsverksamhet som har meddelats i en annan stat
Betänkande 2023/24:CU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att näringsförbud i en annan stat också ska tas med i en domstols bedömning om näringsförbud ska ges i Sverige. Även utländska förbud och förhållanden ska alltså få betydelse vid prövningen.
Domstolen ska också ta hänsyn till om näringsidkaren grovt har misskött sin verksamhet i en annan stat.
Lagändringen bygger på ett EU-direktiv och ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Digitala bolags- och föreningsstämmor
Betänkande 2023/24:CU5
Det blir möjligt för aktiebolag och ekonomiska föreningar, inklusive bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar, att hålla digitala stämmor. Ett bolag eller en förening som vill utnyttja denna möjlighet ska bestämma det i bolagsordningen eller i stadgarna.
Det blir även möjligt att hålla digitala stämmor utan krav på stöd i bolagsordningen eller stadgarna om extraordinära omständigheter kräver det.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen
Betänkande 2023/24:CU4
Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om bland annat en ny lag om grupptalan till skydd för konsumenters kollektiva intressen.
Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv som syftar till att uppnå en hög skyddsnivå för konsumenter samt förbättra konsumenters tillgång till rättslig prövning när konsumentskyddande bestämmelser överträds.
Genom den nya lagen införs regler om godkännande av enheter som ska kunna väcka talan om åtgärder för en grupp konsumenters räkning. En konsumentorganisation ska godkännas som en sådan enhet bland annat om den bedriver verksamhet riktad till allmänheten i syfte att skydda konsumenters intressen. En enhet kan väcka talan om förbudsföreläggande och om gottgörelse, till exempel skadestånd.
Tillämpningsområdet för den nya lagen omfattar bland annat marknadsföring, avtalsvillkor, finansiella tjänster, transport, läkemedel, dataskydd och energi.
Den nya lagen ska börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 16, 31 minuter
- Justering
- 2023-11-16
- Bordläggning
- 2023-11-21
- Debatt
- 2023-11-22
- Beslut
- 2023-11-22
- Dokument & lagar
Nya trafikförsäkringsregler – stärkt skydd för dem som skadas i trafiken
Betänkande 2023/24:CU6
Flertalet elsparkcyklar i trafiken kommer omfattas av krav på trafikförsäkring. Det är en av de åtgärder som ska stärka skyddet för den som skadas i trafiken, enligt ett lagförslag från regeringen. Förslaget omfattar bland annat även ett så kallat insolvensgarantisystem. Det innebär att den som skadats får ersättning även om hens trafikförsäkringsgivare går i konkurs.
Riksdagen sa ja till förslaget, som bygger på ett EU-direktiv från 2021. De nya reglerna börjar gälla den 23 december 2023, med undantag av insolvensgarantisystemet som ska börja gälla vid den tidpunkt som regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 4 minuter
- Justering
- 2023-11-09
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl
Betänkande 2023/24:SfU5
Riksdagen sa ja regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Lagändringarna innebär vissa skärpta villkor för anhöriginvandring och begränsade möjligheter till uppehållstillstånd av humanitära skäl.
Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 82, 208 minuter
- Justering
- 2023-10-26
- Bordläggning
- 2023-11-07
- Debatt
- 2023-11-08
- Beslut
- 2023-11-08
- Dokument & lagar
Ändrade bestämmelser om arbetstid för vattenverksamhet
Betänkande 2023/24:CU3
Det ska bli möjligt att tillåta en arbetstid som överstiger tio år för att utföra arbeten för vattenverksamhet. En förutsättning för detta är att arbetena ingår i en verksamhet som tillgodoser ett väsentligt samhällsintresse och av särskilda skäl inte kan slutföras inom tio år. Syftet är att möjliggöra en sammanhållen prövning av en verksamhets totala miljöpåverkan.
Om arbetstiden bestäms till mer än tjugo år, ska villkoren för återstående arbeten omprövas vart tjugonde år. Detta för att garantera att villkoren, vid behov, justeras så att verksamheten över tid kan bedrivas på bästa sätt utifrån miljöbalkens krav.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-17
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens insatser för klimatanpassning av den byggda miljön
Betänkande 2023/24:CU2
Samhället behöver anpassas till de konsekvenser som klimatförändringarna för med sig. Staten har i uppdrag att stödja kommunernas arbete med klimatanpassning av ny och befintlig bebyggelse. Riksrevisionen har granskat hur effektivt statens stöd till kommunerna har varit. Myndigheten redovisar vissa brister, och lämnar därför rekommendationer till regeringen, Boverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på hur stödet kan bli bättre. I en skrivelse till riksdagen redogör regeringen för sin syn på Riksrevisionens rapport och vilka åtgärder man vidtagit. Riksdagen avslutade ärendet och lade skrivelsen till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 36 minuter
- Justering
- 2023-10-17
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område – 2019 års Haagkonvention
Betänkande 2022/23:CU17
EU har tillträtt 2019 års Haagkonvention, vilket innebär att Sverige kommer att erkänna och verkställa privaträttsliga domar som har meddelats av en domstol i en annan stat som också är ansluten till konventionen.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med sådana kompletterande bestämmelser i nationell rätt som behövs för att konventionen ska kunna tillämpas i den svenska rättsordningen.
De nya kompletterande reglerna börjar att gälla den 1 september 2023.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-06-08
- Bordläggning
- 2023-06-13
- Debatt
- 2023-06-14
- Beslut
- 2023-06-14
- Dokument & lagar
Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling – höjt tak för avdraget
Betänkande 2022/23:SfU19
Möjligheten att göra avdrag från arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 600 000 kronor till 1,5 miljon kronor per månad.
Detta får till följd att även taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften höjs i motsvarande utsträckning.
Det nya takbeloppet gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning eller utveckling hos en och samma arbetsgivare. Det innebär att en arbetsgivare som har ett löneunderlag på minst 15 miljoner kronor - för denna grupp arbetstagare - får arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften nedsatta med 3 miljoner kronor per kalendermånad.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-05-31
- Dokument & lagar
Anpassning av svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd
Betänkande 2022/23:SfU18
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-05-11
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och uppföljning
Betänkande 2022/23:SfU13
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.
Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.
Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.
En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 26, 75 minuter
- Justering
- 2023-05-11
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24
- Dokument & lagar
Ökad transparens för stora företags skattebetalningar
Betänkande 2022/23:CU19
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.
Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats.
Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 10 minuter
- Justering
- 2023-05-09
- Bordläggning
- 2023-05-23
- Debatt
- 2023-05-24
- Beslut
- 2023-05-24