Sök

Avdelning
Hoppa till filter

2 186 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Civilutskottet, Socialförsäkringsutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Ett moderniserat konsumentskydd

    Betänkande 2021/22:CU19

    Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

    En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

    Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

    Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

    Behandlade dokument
    12
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 52 minuter
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Ändringar i lagar som genomför internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter

    Betänkande 2021/22:CU18

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter.

    Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-05-12
    Bordläggning
    2022-05-17
    Debatt
    2022-05-18
    Beslut
    2022-05-18
  • Dokument & lagar

    Socialförsäkringsfrågor

    Betänkande 2021/22:SfU17

    Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att ge Försäkringskassan och andra myndigheter större befogenheter att dela information med varandra för att öka och effektivisera samarbetet och skapa förutsättningar för att utreda bidragsfusk.

    Riksdagen sa också nej till cirka 270 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör trygghetssystem för företagare och studenter, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning med mera. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    112
    Förslagspunkter
    27
    Reservationer
    78 
    Anföranden och repliker
    17, 77 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-05-11
    Debatt
    2022-05-12
    Beslut
    2022-05-12
  • Dokument & lagar

    Ekonomisk familjepolitik

    Betänkande 2021/22:SfU18

    Riksdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om föräldrapenning.

    Uppmaningarna handlar om att

    • reserverade dagar med föräldrapenning även bör gälla på grundnivå och inte, som i dag, bara på sjukpenningnivå
    • det bör vara mer flexibelt att överföra föräldrapenning till andra närstående
    • fler dubbeldagar bör införas i föräldraförsäkringen, det vill säga de dagar då båda föräldrarna kan vara lediga samtidigt
    • föräldraförsäkringen bör förenklas för företagare så att det exempelvis blir enklare att få sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd.

    Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

    Behandlade dokument
    41
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    33 
    Anföranden och repliker
    7, 56 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-05-04
    Debatt
    2022-05-05
    Beslut
    2022-05-11
  • Dokument & lagar

    Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina

    Betänkande 2021/22:CU36

    Riksdagen ska ge regeringen utvidgad rätt att besluta om vissa undantag från regler på plan- och byggområdet. Detta för att vid en särskilt stor tillströmning snabbt kunna ordna tillfälliga boenden till personer som kommer till Sverige, exempelvis från Ukraina. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Enligt förslaget omfattas boenden inte bara för asylsökande, utan även för personer som ansöker om eller har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller efter tillfälligt skydd och som inte är folkbokförda i Sverige.

    Lagändringen börjar gälla den 2 maj 2022, men föreskrifter från regeringen som meddelas med stöd av den utvidgade rätten ska få tillämpas redan från och med den 15 mars 2022.

    Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 15 minuter
    Justering
    2022-04-26
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-27
  • Dokument & lagar

    Återkallelse av uppehållstillstånd som har meddelats av Regeringskansliet i vissa fall

    Betänkande 2021/22:SfU23

    Regeringskansliet kan bevilja och återkalla uppehållstillstånd för personer i utländska beskickningar, konsulat och internationella organ.

    I praktiken fattar Regeringskansliet i dag inte beslut om att återkalla uppehållstillstånden eftersom det saknas lämpliga grunder för det i lagstiftningen. Regeringen föreslår att den ska få rätt att bestämma regler för att bevilja och återkalla uppehållstillstånd som ges för dessa personer.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Migration, asylpolitik och anhöriginvandring

    Betänkande 2021/22:SfU20

    Riksdagen sa nej till ett stort antal migrationsförslag. Förslagen handlar bland annat om permanenta uppehållstillstånd, humanitära skäl, anhöriginvandring, mottagandet av asylsökande och samarbetet inom EU i migrationsfrågor.

    De cirka 340 förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2021.

    Behandlade dokument
    84
    Förslagspunkter
    21
    Reservationer
    73 
    Anföranden och repliker
    24, 113 minuter
    Justering
    2022-04-07
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar

    Betänkande 2021/22:CU16

    Samfällighetsföreningar ska själva kunna besluta om ändringar i andelstalen för gemensamhetsanläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Andelstalen reglerar varje fastighets ansvar för en gemensamhetsanläggning, exempelvis en enskild väg. Beslutet om en ändring av andelstalen ska fattas på en föreningsstämma med två tredjedelars majoritet av rösterna. Ett sådant beslut ska gälla som ett beslut vid en förrättning när ändringen godkänns av lantmäterimyndigheten. Ändringen ska godkännas av lantmäterimyndigheten om den inte strider mot anläggningslagen.

    Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    3, 13 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hushållningen med mark- och vattenområden

    Betänkande 2021/22:CU13

    Riksdagen har tidigare riktat tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den småskaliga vattenkraften ska värnas, uppmaningar som hittills inte verkar ha fått önskat genomslag. Riksdagen beslutade därför att rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen om den småskaliga vattenkraften. Regeringen bör göra det som krävs för att se till att aktuella regler på EU-nivå inte omotiverat försvårar eller förhindrar driften av små vattenkraftverk.

    Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om hushållningen med mark- och vattenområden från den allmänna motionstiden 2021.

    Riksdagen beslutade att säga nej till övriga motioner främst med hänvisning till pågående arbeten och tidigare ställningstaganden.

    Behandlade dokument
    63
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 25 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Familjerätt

    Betänkande 2021/22:CU6

    Riksdagen uppmanar regeringen genom ett tillkännagivande att se över frågan om kompetens hos domare i mål om vårdnad. Enligt riksdagen bör regeringen ta nödvändiga initiativ för att säkerställa att de domare som hanterar frågor om vårdnad har tillräcklig kunskap och kompetens så att barnrättsperspektivet får fullt genomslag i praktiken.

    Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat med hänvisning till att arbete inom området redan pågår.

    Behandlade dokument
    61
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    10 
    Anföranden och repliker
    11, 56 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Hyresrätt m.m.

    Betänkande 2021/22:CU5

    Regeringen bör omgående prioritera arbetet med att se över reglerna för vissa upplåtelseformer för bostäder, till exempel ägarlägenheter. Det anser riksdagen, som riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen.

    Enligt tillkännagivandena bör regeringen skyndsamt

    • återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter
    • tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem.

    Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med frågorna i enlighet med tidigare tillkännagivanden. En ägarlägenhet är en boendeform i flerbostadshus där ägaren, utöver rätten att bo i lägenheten, även äger själva lägenheten och har lagfart på den. Ett hyrköp innebär att ett en person först hyr bostaden under en tid och sedan köper den.

    Beslutet om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 110 förlag i motioner gällande boende- och hyresfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    28
    Förslagspunkter
    11
    Reservationer
    13 
    Anföranden och repliker
    16, 87 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden

    Betänkande 2021/22:CU17

    Regeringen har föreslagit ändringar i reglerna som styr kommunernas ansvar för att tillhandahålla bostäder. Ändringarna innebär att den analys som ska ligga till grund för kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska ha en tydligare inriktning mot bostadsbristen i den egna kommunen. Kommunerna ska bland annat analysera vilka bostadsbehov som inte tillgodoses på den lokala bostadsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet med ändringarna är att regeringen ska få bättre förutsättningar att följa upp riksdagens mål för bostadsmarknaden och att kommunerna ska få bättre förutsättningar att planera bostadsförsörjningen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 20 minuter
    Justering
    2022-04-21
    Bordläggning
    2022-04-26
    Debatt
    2022-04-27
    Beslut
    2022-04-28
  • Dokument & lagar

    Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2021/22:SfU22

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa och förbättra nuvarande regler kring arbetskraftsinvandring. Syftet är att motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare, samt attrahera och behålla internationell kompetens.

    Förslaget innebär bland annat att

    • ett nytt uppehållstillstånd införs för vissa högkvalificerade och välutbildade personer
    • kompetensutvisningar ska motverkas - det vill säga arbetskraftsinvandrare ska inte utvisas på grund av mindre fel
    • ett anställningsavtal ska krävas för ett arbetstillstånd
    • arbetsgivare kan bli skyldiga att anmäla om anställningsvillkoren ändras och blir mindre förmånliga
    • Migrationsverket ska kunna kräva att en arbetsgivare redovisar arbetsvillkoren för en utlänning som beviljats arbetstillstånd
    • ett försörjningskrav införs vid anhöriginvandring kopplat till utländsk arbetskraft
    • brottet organiserad människosmuggling även ska omfatta arbetstillstånd som utfärdats på osanna uppgifter.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022.

    Behandlade dokument
    23
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    26 
    Anföranden och repliker
    27, 91 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Arbetskraftsinvandring

    Betänkande 2021/22:SfU19

    Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

    Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

    Behandlade dokument
    21
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    20 
    Anföranden och repliker
    27, 91 minuter
    Justering
    2022-04-05
    Bordläggning
    2022-04-19
    Debatt
    2022-04-20
    Beslut
    2022-04-20
  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om neddragningar hos Migrationsverket 2017–2020

    Betänkande 2021/22:SfU15

    Socialförsäkringsutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Riksrevisionens samlade bedömning är att omställningen inte helt och hållet har genomförts på ett ändamålsenligt sätt. Nedläggningen av asylboenden har i huvudsak fungerat väl men neddragningen av antal anställda och avvecklingen av tillgångar och lös egendom har inte i alla delar genomförts effektivt.

    Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att vara försiktig med att initiera snabba besparingar i statlig verksamhet på basis av förväntade men osäkra effektiviseringar. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning men anser samtidigt att det är viktigt att regeringen ställer krav på att verksamhet som finansieras med skattemedel bedrivs så effektivt som möjligt. Regeringen avser att i regleringsbrev fortsätta att styra myndigheten mot högre effektivitet och följa myndighetens omställning genom en tät dialog.

    Riksdagen instämmer i Riksrevisionens slutsats att omställningen inte genomfördes på ett ändamålsenligt sätt. Men noterar samtidigt att både Riksrevisionen och regeringen anser att Migrationsverket numera är bättre rustat för framtida förändringar i verksamheten. Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 32 minuter
    Justering
    2022-03-31
    Bordläggning
    2022-04-05
    Debatt
    2022-04-06
    Beslut
    2022-04-06
  • Dokument & lagar

    Bostadspolitik

    Betänkande 2021/22:CU10

    Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om bostadspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

    Motionerna handlar bland annat om bostadsanpassningsbidrag, översyn av redovisningsregler för att underlätta bostadsbyggande på landsbygden, behovsbostäder, investeringsfond för utsatta områden och kollektiva boendeformer.

    Behandlade dokument
    48
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    19, 75 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Konsumenträtt

    Betänkande 2021/22:CU8

    Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att skynda på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen.

    I övrigt sa riksdagen nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om konsumenträtt. Detta med hänvisning till tidigare ställningstaganden och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om. Motionsförslagen handlar bland annat om telefonförsäljning av lotter och andra spel, reklam riktad till barn, översyn av lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter, snabblån, konsumentvägledning och resegarantisystemet.

    Behandlade dokument
    32
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 42 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    En ny konsumentköplag

    Betänkande 2021/22:CU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny och modernare konsumentköplag. Förutom köp av varor innehåller den nya lagen även regler om köp av digitalt innehåll och digitala tjänster. Den nya lagen innebär bland annat att tiden för säljarens ansvar att bevisa att ett fel inte fanns vid köpet förlängs från sex månader till två år. En annan ny bestämmelse är att den som tillhandahåller digitalt innehåll blir skyldig att göra säkerhetsuppdateringar och andra nödvändiga uppdateringar under viss tid.

    Vissa särskilda regler för konsumentköp av levande djur införs också i konsumentköplagen. Riksdagen riktade här en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att köp av dyrare djur inte ska omfattas av konsumentköplagen.

    Den nya lagen innebär att svenska regler anpassas till EU-regler på området. Lagen börjar gälla den 1 maj 2022.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    23, 72 minuter
    Justering
    2022-03-24
    Bordläggning
    2022-03-29
    Debatt
    2022-03-30
    Beslut
    2022-03-30
  • Dokument & lagar

    Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar under sommaren 2022

    Betänkande 2021/22:SfU21

    Arbetsgivaravgifterna för unga mellan 18 och 23 är tillfälligt sänkta till och med mars 2023. Regeringen har föreslagit att arbetsgivaravgifterna för unga som har fyllt 18 men inte 23 ska sänkas ytterligare under juni, juli och augusti 2022. Bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som lämnas under perioden den 1 juni-31 augusti 2022.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 33 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-23
  • Dokument & lagar

    Utlänningar i Sverige utan tillstånd

    Betänkande 2021/22:SfU16

    Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om skuggsamhället, det vill säga samhällsstrukturer som växer fram parallellt med välfärdssamhället. Det första tillkännagivandet handlar om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om

    • effektivare informationsutbyte mellan myndigheter
    • utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner
    • DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring
    • anmälningsplikt för asylsökande
    • boendeskyldighet och elektronisk övervakning
    • förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut
    • fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer.

    Enligt det andra tillkännagivandet bör det införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.

    Riksdagens tillkännagivanden har sin grund i utskottsinitiativ, det vill säga att det är ett utskott som har tagit initiativ till förslagen och de kommer inte från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som är det vanliga.

    I samband med att riksdagen gjorde tillkännagivandena behandlade riksdagen även ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som rör utlänningar i Sverige utan tillstånd. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna med motiveringen att de är helt eller delvis tillgodosedda genom de tillkännagivanden som beslutats.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    31, 82 minuter
    Justering
    2022-03-17
    Bordläggning
    2022-03-22
    Debatt
    2022-03-23
    Beslut
    2022-03-23