Sök

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor.

Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-05-25

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Smittspridningen av covid-19 är fortfarande allvarlig i Sverige. Mycket tyder på att restriktioner kommer att finnas kvar under en längre tid i samhället, vilket kommer att påverka företag inom många branscher. Risken är stor att kriminella kommer att försöka utnyttja krisläget för att komma åt stödpengar ur statskassan.

För att bevara förtroendet för välfärdssystemen och skydda de offentliga finanserna måste samhället kunna lagföra både privatpersoner och företag som fuskar och begår brott mot systemen. Konsekvenserna för de som fuskar till sig stöd måste bli mer kännbara och tydliga. Riksdagen anser därför att bidragsbrottslagen bör utvidgas till att omfatta även statliga stöd till företag. Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag till utvidgad bidragsbrottslag. Lagändringen bör enligt riksdagen kunna genomföras ganska snabbt.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut. Förslaget kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen och utlänningsdatalagen. Ändringarna innebär bland annat att Migrationsverket och Polismyndigheten får fotografera och ta fingeravtryck i större utsträckning vid en inre utlänningskontroll, resedokument och främlingspass kan återkallas och antalet främlingspass per person kan begränsas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

De nationella id-kort som Sverige och övriga EU-länder utfärdar till sina medborgare ska bli säkrare. Det gäller även de uppehållshandlingar som EU-länderna utfärdar till andra EU-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt, till exempel arbetstagare, egenföretagare eller studenter. Riksdagen sa ja till regeringens förlag.

Beslutet innebär främst att den som ska få en uppehållshandling blir skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Det gäller även vid vissa kontroller av uppehållshandlingarna. När ett nationellt id-kort kontrolleras vid in- och utresa i ett land ska innehavaren inte bara vara skyldig att låta sig fotograferas, som i dag, utan också lämna sina fingeravtryck för kontroll av att dessa motsvarar de som finns sparade i kortet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021 och är en anpassning till en ny EU-förordning på området.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En tillfällig sänkning av arbetsgivaravgiften för upp till två anställda införs för så kallade växa-företag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Åtgärden ska förstärka företagens möjligheter att anställa under coronapandemin.

Sedan 2017 kan enmansföretag få en nedsättning, sänkning, av arbetsgivaravgifterna när en första person anställs i företaget. Den tillfälliga lagändringen innebär att den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer samt företag med en anställd som anställer ytterligare en person. Om företaget uppfyller vissa övriga villkor ska det under som längst två år bara betala ålderspensionsavgift på den ersättning som betalas ut till den första och den andra anställda.

Den sänkta arbetsgivaravgiften ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021-31 december 2022. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-20

Möjligheten att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling ska förstärkas ytterligare. Redan i dag kan arbetsgivare göra avdrag för denna grupp, men enligt ett förslag från regeringen ska det högsta sammanlagda avdraget höjas från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Avdraget gäller totalt för alla anställda som arbetar med forskning och utveckling hos en och samma arbetsgivare.

Vidare sänks kravet på den faktiska arbetstid som den anställde ska ha arbetat med forskning och utveckling, från minst tre fjärdedelar till minst hälften av arbetstiden.

Riksdagen sa ja förslaget. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

23, 95 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

Sjukpenning i förebyggande syfte till riskgrupper ska kunna betalas ut fram till dess att fas 3 i vaccinationsplanen mot covid-19 är avslutad. Det menar riksdagen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om det.

Nuvarande regler om sjukpenningen gäller fram till den 30 april, och enligt tillkännagivandet får det inte uppstå något uppehåll i utbetalningarna till de ersättningsberättigade vid en förlängning. Rätten till ersättningen får inte heller begränsas genom bestämmelser om ett maximalt antal ersättningsdagar.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-22

Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

103

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

25, 111 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder.

Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

50, 152 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om migration och asylpolitik. Anledningen är bland annat att åtgärder redan vidtagits eller att arbete pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om asylprocessen, mottagandet av asylsökande, återkallelse av uppehållstillstånd, fri rörlighet för EU-medborgare, samarbetet inom EU på asyl- och migrationsområdet, utvisning på grund av brott samt verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

23

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om högkvalificerad arbetskraft, principerna för arbetskraftsinvandring och villkor för arbetstillstånd.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till drygt 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

12, 70 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om pensionssystemet som helhet, överföring av premiepensionsrätt mellan makar samt garantipension och bostadstillägg.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.

Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-09

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om svenskt medborgarskap i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen vill avvakta pågående utredningar eller bedömer att nuvarande lagstiftning är tillräcklig.

Förslagen handlar exempelvis om språk- och samhällskunskapstester, egen försörjning som villkor för medborgarskap och skärpning av det så kallade hemvistkravet, det vill säga kravet på att en person ska ha haft sin hemvist i Sverige i ett visst antal år för att få medborgarskap.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

13, 45 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03