Sök

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 115 minuter

Justering

2011-06-30

Debatt

2011-07-01

Beslut

2011-07-01

Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.

Justering

2011-06-17

Debatt

2011-06-21

Beslut

2011-06-22

Riksdagen ber regeringen att snarast återkomma med ett förslag om att införa anmälningsplikt för personer som har tillträdesförbud på idrottsevenemang. Anmälningsplikten ska också omfatta personer som dömts för våldsbrott eller ordningsstörning i samband med idrottsevenemang. Beslutet innebär att personerna ska kunna beordras att anmäla sig hos polisen vid tidpunkten för arrangemangen. Riksdagen menar att den utredare som i dag löpande ska lämna förslag för att motverka idrottsrelaterad brottslighet saknar instruktioner om anmälningsplikt i sina utredningsdirektiv. Åtgärderna för anmälningsplikten får inte gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till syftet. Anmälningsplikten ska enligt riksdagens beslut därför utformas i enlighet med de regler som gäller i fråga om grundlagsfästa rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen. Sedan tidigare innebär lagen om tillträdesförbud att en person kan förbjudas att besöka ett idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Förbudet är möjligt om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att personen kommer att begå brott under idrottsarrangemanget. Anmälningsplikt ska enligt beslutet kunna införas 2012.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 90 minuter

Justering

2011-06-14

Debatt

2011-06-22

Beslut

2011-06-22

Riksdagen vill renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Som ett led i arbetet har riksdagen beslutat att handläggningen av vissa typer av ärenden ska flyttas från tingsrätterna till andra myndigheter. Förändringen berör cirka 26 000 nya ärenden varje år. Bolagsverket, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Rikspolisstyrelsen och länsstyrelserna tillhör de myndigheter som tar över olika ärendetyper. Skatteverket ska även överta hanteringen av äktenskapsregistret från Statistiska centralbyrån. Rätten till domstolsprövning garanteras genom möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksdagen har beslutat om en ny lag om medling och ändringar i befintlig reglering om medling och förlikning. Syftet med beslutet är att öka möjligheterna att lösa tvister på frivillig väg och införa ett EU-direktiv. Förslagen omfattar såväl medling i domstol och hyres- och arrendenämnd som privat medling. Förändringarna innebär bland annat: att talefrister och preskriptionstider inte ska kunna löpa ut under pågående medling. att tystnadsplikt ska gälla för medlare. att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. att tingsrättens skyldighet att i pågående tvistemål verka för att parterna kommer överens genom förlikning eller särskild medling skärps. att hovrätten får nya regler om förlikning och särskild medling. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 30 minuter

Beredning

2011-04-28

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Prümrådsbeslutet är ett fördjupat EU-samarbete för att bekämpa terrorism och annan gränsöverskridande brottslighet. Under 2010 beslutade riksdagen därför att i ett första steg göra det enklare för polisen att utbyta information med andra EU-länder ( 2009/2010: JuU30 ). I ett andra steg har riksdagen nu beslutat om de lagändringar som är nödvändiga för att DNA-profiler, fingeravtryck och fordonsuppgifter ska kunna utbytas automatiskt med andra EU-länder. Redan i dag utbyts uppgifterna som i fortsättningen ska kunna hämtas direkt genom sökningar i de andra ländernas register. Den stora skillnaden blir att sökningar kan ske automatiserat. Den som behöver informationen kan då omedelbart få besked om det finns någon uppgift av intresse eller inte. DNA-profilen eller fingeravtrycket lämnas bara ut med ett slags referensnummer, en sifferbeteckning. För att identifiera personen måste Sverige eller det andra EU-landet sedan, på samma sätt som i dag, återkomma med en förfrågan om ytterligare uppgifter. DNA-profiler ska också få jämföras automatiskt efter en överenskommelse mellan berörda länder. Lagändringarna börjar gälla i stora delar den 1 augusti 2011. Vissa delar börjar gälla den 1 mars 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-06-07

Debatt

2011-06-15

Beslut

2011-06-16

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete. Granskningen visar att polisen planerar för mycket mer resurser till det brottsförebyggande arbete än vad som används för ändamålet. Riksrevisionen konstaterar vidare att effekten av det arbete som utförts varit oklar. Riksrevisionens styrelse betonar i sin redogörelse att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet fungerar tillfredställande. Enligt riksdagens intentioner ska arbetet vara planlagt, proaktivt, problemorienterat och kunskapsbaserat samt göras i samverkan med andra samhällsaktörer. Riksrevisionens styrelse anser att kunskapen om det brottsförebyggande arbetet måste öka hos polisen så att regeringen får förbättrade möjligheter att övergripande styra det brottsförebyggande arbetet. Ökad kunskap kan dessutom leda till att återrapporteringen till riksdagen om effekterna av det brottsförebyggande arbetet kan förbättras. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2010. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, Tullverkets befogenheter i brottsutredningar, arbetet mot barnsexturism och samarbetet inom EU.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

35

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 62 minuter

Justering

2011-05-31

Debatt

2011-06-09

Beslut

2011-06-15

Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 66 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-01

Beslut

2011-06-01

Ungdomar som gjort sig skyldiga till allvarliga brott kan dömas till sluten ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär frihetsberövande i lägst 14 dagar och högst fyra år på Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. Under utslussningsperioden, när den dömde lämnar ungdomshemmet, är återfallen i brott hög. Med anledning av återfallen och de brister som förekommer på ungdomshemmen har riksdagen bland annat beslutat: att det enligt lag blir nödvändigt att utforma en individuell plan, en så kallad verkställighetsplan, för alla som döms till sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska planlägga och genomföra utförandet efter samråd med socialtjänsten. att den dömda mot slutet av vistelsen på ungdomshemmet ska förberedas för ett liv i frihet genom konkreta åtgärder. Åtgärderna kan röra olika områden, till exempel utbildning, praktik, bostad och fritidsaktiviteter. att elektroniska hjälpmedel, så kallad elektronisk fotboja, ska kunna användas för att kontrollera var den dömde befinner sig vid vistelser utanför det särskilda ungdomshemmet. att provtagningsmetoder i form av saliv- och svettprov ska kunna användas vid misstanke om att den dömde är drogpåverkad. att varje beslut om kontroll- eller tvångsåtgärd ska föregås av en proportionalitetsbedömning. Proportionalitetsprincipen går ut på att åtgärder mot en person som innebär kontroll eller tvång bara får användas om det anses stå i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 81 minuter

Justering

2011-05-17

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

Riksdagen beslutade om ändringar i ett antal lagar i syfte att genomföra ministerrådets rambeslut om kampen mot organiserad brottslighet. Ändringarna gäller brottsbalken, miljöbalken, skattebrottslagen, jaktlagen och lagen om punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror, energiprodukter. Ändringarna gäller också lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Vissa brott, till exempel koppleri, grov förskingring, grovt bokförningsbrott och bestickning (grov sådan) kriminaliseras redan på förberedelsestadiet. I ett par fall straffbeläggs även försök till brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2011-05-10

Debatt

2011-05-18

Beslut

2011-05-18

Riksdagen har beslutat att maxstraffet för köp av sexuella tjänster ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Skärpningen ska skapa ytterligare utrymme för att kunna bedöma straffen på ett mer nyanserat sätt. Ett allvarligare brott ska kunna bedömas strängare än ett mindre allvarligt brott. Regeringen redovisar även sina utvecklingsinsatser på området, för att bland annat förebygga och bekämpa prostitution. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 103 minuter

Justering

2011-04-28

Debatt

2011-05-12

Beslut

2011-05-12

Reglerna om besöksförbud ändras. Ändringarna innebär bland annat följande: Uttrycket besöksförbud byts ut mot kontaktförbud. Personer som fått ett särskilt utvidgat kontaktförbud ska kunna övervakas elektroniskt med så kallad fotboja. Olaga förföljelse införs som ett nytt brott i brottsbalken. Det blir tydligare vilka omständigheter åklagaren särskilt ska ta hänsyn till när man beslutar om ett kontaktförbud. Inför varje beslut om kontaktförbud ska det göras en så kallad proportionalitetsbedömning. Då bedömer man om konsekvenserna för den person som får ett förbud är rimliga i förhållande till vad man vill uppnå med förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med två ändringar. Den ena ändringen gäller kontaktförbud i en gemensam bostad. I dag kan en person få förbud mot att vistas i en gemensam bostad om det finns en påtaglig risk för att han eller hon kommer att begå brott mot en sammanboendes liv, hälsa, frihet eller frid. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att stryka villkoret "påtaglig risk" och snarast återkomma med ett nytt lagförslag. Syftet med ändringen är att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till två motionsförslag, ett från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett från Moderaterna Riksdagen talade också om för regeringen att det behövs en mer omfattande utvärdering av den nya lagen än regeringen föreslagit. Beslutet betyder att riksdagen sa ja till ett förslag i en motion från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Beredning

2011-03-10

Justering

2011-04-12

Debatt

2011-04-28

Beslut

2011-05-04

Regeringen har redovisat den svenska migrations- och asylpolitiken mellan perioden den 1 juli 2008 och 30 juni 2010 i en skrivelse för riksdagen. Där redovisas politiken avseende frågor som till exempel arbetskraftsinvandring, visum och internationella samarbeten. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2010 som rör asyl- och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Regeringen och Miljöpartiet har gjort en överenskommelse om migrationspolitiken. Flera motionsyrkanden har därför till viss del redan blivit tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt och barn i asylprocessen. Andra motioner tar upp frågor som könsrelaterad förföljelse, anhöriginvandring och verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

34

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

70, 199 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-05-04

Beslut

2011-05-04

Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialavgifter. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i några av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna lyfter frågor om lägre socialavgifter för mindre företag, ekonomiska frizoner, slopad ålderspensionsavgift för pensionärer som fortsätter att förvärvsarbeta och avgiftsskyldighet för andra ideella föreningar än idrottsföreningar.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-27

Beslut

2011-04-28

På grund av lägre anslag från 2013 behöver Försäkringskassan avveckla sina servicekontor, lokalkontor och serviceplatser. Servicekontoren drivs tillsammans med Skatteverket och Pensionsmyndigheten. Riksdagen menar att förslaget därmed kommer att drabba såväl försäkrade hos Försäkringskassan som andra myndigheters service. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att regeringen ska återkomma med förslag på hur medborgarnas behov av att Försäkringskassan är tillgänglig lokalt, med möjligheter till personliga möten, ska tillgodoses. Regeringen ska också komma med förslag som bidrar till ökad samverkan mellan statliga myndigheter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 76 minuter

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-14

Den 2 juni 2010 beslutade riksdagen om en modernisering av fängelse- och häkteslagstiftningen som trädde i kraft den 1 april 2011. Bland annat flyttades bestämmelserna om överklagande av övervakningsnämndens beslut i vissa frågor till en annan paragraf i brottsbalken. Ändringen ledde oavsiktligt till att övervakningsnämndens beslut i vissa fall inte gäller omedelbart. Riksdagen konstaterade att det är viktigt att felaktigheten rättas till. Därför lade riksdagen till en hänvisning i brottsbalken som gör att övervakningsnämndens beslut börjar gälla omedelbart.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-04-07

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksdagen sa nej till motioner om våldsbrott och brottsoffer från allmänna motionstiden 2010. En orsak är att det redan pågår arbete på de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om målsägandebiträden, en granskningskommission för våldtäktsärenden och hjälp till brottsoffer att kräva skadestånd. Andra motioner tar upp ökad kompetens hos myndigheter att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, behandling av män som döms för våld mot kvinnor eller för sexualbrott samt rättigheter för barn som bevittnat våld.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

32

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

29, 89 minuter

Justering

2011-03-31

Debatt

2011-04-13

Beslut

2011-04-13

Riksrevisionen har granskat statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet. Ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom en stor del av de brott som begås. Genom att ta ifrån gärningsmannen eventuella vinster i samband med att ett brott upptäcks vill man göra det mindre lockande att begå brott. Enligt Riksrevisionens styrelse finns det brister i myndigheternas arbete när det gäller genomförande, planering och uppföljning. Brister finns både inom myndigheterna och i samarbetet mellan myndigheter. Styrelsen anser att regeringen bland annat bör utveckla sin styrning och uppföljning av de insatser som görs. Justitieutskottet har granskat redogörelsen från Riksrevisionens styrelse. Utskottet välkomnar de åtgärder som regeringen hittills har genomfört och utgår ifrån att regeringen beaktar Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-06