Sök

En rad regler inom socialförsäkringsområdet blir enklare från den 1 januari 2014.

Det innebär till exempel att den som vårdar en svårt sjuk närstående inte ska behöva anmäla vården direkt för att kunna få närståendepenning. Andra exempel är att sjukpenning ska kunna betalas ut för upp till sju dagar före det att sjukanmälan kom in till Försäkringskassan och att dagar i sjukperioder ska läggas samman om färre än 90 dagar har gått mellan perioderna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Gravida egenföretagare som utsätts för risker i sin arbetsmiljö får rätt till graviditetspenning. Om det finns risk för företagarens hälsa eller för skadlig inverkan på graviditeten eller fostret ska graviditetspenning betalas ut för varje dag som företagaren avstår från att arbeta.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Migrationsverket får ökade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun som ska ordna boende till barnet. Migrationsverket ska kunna göra detta även om det inte finns någon överenskommelse mellan verket och kommunen om mottagande av ensamkommande barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2013-09-12

Debatt

2013-09-18

Beslut

2013-09-19

Riksdagen menar att Försäkringskassans nya metod för att bedöma arbetsförmåga bör utvärderas grundligt innan den försöksverksamhet som pågår i dag utvidgas till fler landsting. Därför uppmanade riksdagen regeringen att göra en utvärdering av de försök som hittills gjorts med metoden och sedan återkomma till riksdagen. Tillkännagivandet kommer med anledning av ett initiativ från socialförsäkringsutskottet.

Försäkringskassans nya metod kallas aktivitetsförmågeutredning, AFU, och ska bedöma arbetsförmåga för de som varit sjukskrivna i 180 dagar. Metoden har testats under 2011 och 2012. Riksdagen konstaterar att metoden har mötts av kritik från flera håll. Samtidigt har Försäkringskassan meddelat att man utan vidare utvärdering kommer att utvidga försöksverksamheten med metoden till åtta landsting. Innan detta sker måste metoden utvärderas grundligt, anser riksdagen. Framför allt är det viktigt att ta reda på om metoden uppfyller kravet på att varje ärende ska prövas individuellt.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

26, 70 minuter

Justering

2013-06-11

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Riksrevisionen har granskat statens insatser vid mottagande och introduktion av asylsökande utifrån ett integrationsperspektiv. Granskningen gäller åren 2010-2012. Regeringen har lämnat sina synpunkter på granskningen i en skrivelse.

I sin granskning har Riksrevisionen bland annat kommit fram till att samordningen mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen kan förbättras. Det gäller exempelvis kartläggningen av asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund. Regeringen håller med om detta och meddelar att man kommer att se över hur samarbetet mellan de två myndigheterna kan bli mer effektivt.

Riksdagen delar regeringens uppfattning om att tidiga insatser som främjar integration är betydelsefulla för den framtida etableringen i samhället för en asylsökande. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 31 minuter

Justering

2013-06-04

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-18

Det ska införas ett uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Tillståndet ska heta EU-blåkort och innebär att svenska regler anpassas till EU-regler.

För att få ett blåkort krävs bland annat att lönen för anställningen är minst en och en halv genomsnittlig svensk bruttoårslön och att personen har högskoleutbildning eller fem års motsvarande yrkeserfarenhet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

I dag kan regeringen upphäva en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott eller bevilja uppehållstillstånd om utvisningen av olika anledningar inte kan genomföras. Det kan till exempel vara vid risk för dödsstraff och tortyr vid ett återvändande eller om den som utvisningsbeslutet gäller är allvarligt sjuk. Dessa ärenden flyttas över till den ordinarie migrationsprocessen och ska hanteras av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.

Det är också regeringen som genom nåd kan befria en person från straff. När någon ansöker om nåd ska han eller hon inte längre automatiskt få uppskov med att avtjäna sitt fängelsestraff.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2013. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna straffas. Arbetsgivaren ska kunna dömas till böter eller, när omständigheterna är försvårande, till fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild avgift. Brott ska också kunna leda till att rätten till offentliga stöd och bidrag försvinner.

Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett förlängt uppehållstillstånd.

Speciella regler om ansvar ska gälla för uppdragsgivare som anlitar en underentreprenör för att genomföra ett entreprenadavtal. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att de nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti i stället för den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 128 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-13

Beslut

2013-06-13

Om en person som är misstänkt för ett brott inte behärskar svenska ska han eller hon ha rätt till tolk vid sammanträden i rätten och under förhör i samband med förundersökningen. Samma regler ska gälla om den misstänkte behöver tolk på grund av hörselnedsättning eller talsvårigheter. Den som behöver en tolk får i praktiken det redan i dag, men lagen ska ändras så att det blir tydligare att detta är obligatoriskt.

En rad andra ändringar i reglerna införs också:

• Domstolen eller den myndighet som utreder brottet ska vara skyldig att översätta sådana handlingar, eller delar av handlingar, som är viktiga för att den som är misstänkt för ett brott ska kunna ta till vara sin rätt. Översättningen kan vara muntlig om det är lämpligt.
• Den som döms för ett brott och har använt tolk i överläggningar med sin försvarare ska inte behöva betala för tolkningen, oavsett om det är en offentlig eller privat försvarare.
• Kompetenskravet skärps för tolkar och översättare som anlitas av domstolar och brottsutredande myndigheter.
• Om det är möjligt ska en auktoriserad tolk eller översättare anlitas.
• Även tolkar som inte är auktoriserade ska ha tystnadsplikt då de anlitas i samband med brottmål.

De nya reglerna gäller från den 1 oktober 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-17

Beslut

2013-06-17

Riksdagen godkände en konvention om social trygghet mellan Sverige och Indien. Konventionen samordnar ländernas lagar om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Den innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2013-05-28

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Att skada eller förstöra en närstående persons egendom eller att bryta mot ett kontaktförbud ska från den 1 juli 2013 kunna bedömas som grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning. De brottstyper som sedan tidigare kan utgöra fridskränkningsbrott är brott mot liv och hälsa, brott mot frihet och frid samt sexualbrott. Skadegörelsebrott riktar sig visserligen inte mot en persons liv, hälsa, frihet eller frid, men kan enligt riksdagen ändå innebära att brottsoffrets integritet kränks. Även överträdelse av kontaktförbud kan innebära en kränkning av integriteten.

Minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från sex till nio månaders fängelse. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

En ny kameraövervakningslag införs från den 1 juli 2013. Huvudprinciperna i den nya lagen är desamma som enligt nuvarande regler. För att sätta upp kameror på allmänna platser som gator och torg krävs även i fortsättningen tillstånd. Den nya lagen ger dock större möjligheter till kameraövervakning utan krav på tillstånd på vissa platser, bland annat i butiker, tunnelbanan och parkeringshus.

För att förstärka integritetsskyddet ska personer som blivit filmade kunna få rätt till ersättning när lagen inte följs. Sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material förstärks också.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Beredning

2013-04-16

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

Det nya brottet kränkande fotografering införs i lagen från den 1 juli 2013. Det innebär att det blir förbjudet att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, på en toalett, i ett omklädningsrum eller liknande. För att en fotografering ska vara straffbar krävs också att den sker utan tillåtelse från den som blir fotograferad. Straffet blir böter eller fängelse i högst två år.

En fotografering ska inte räknas som brottslig om den är försvarlig med tanke på syfte och sammanhang. Det kan till exempel handla om en fotografering som utgör ett journalistiskt nyhetsarbete. Bestämmelsen ska inte heller gälla den som fotograferar någon inom ramen för en myndighets verksamhet. För att avgöra om en fotografering är försvarlig ska en helhetsbedömning göras i det enskilda fallet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 60 minuter

Beredning

2013-03-12

Justering

2013-05-16

Debatt

2013-05-29

Beslut

2013-05-29

De internationella brottmålstribunalerna för före detta Jugoslavien och Rwanda ska avvecklas. FN:s säkerhetsråd har beslutat att arbetet med att avsluta verksamheterna ska göras av en gemensam internationell avvecklingsmekanism som tillfälligt ersätter tribunalerna.

De särskilda regler som gäller för Sveriges rättsliga samarbete med de båda tribunalerna ska också gälla i förhållande till avvecklingsmekanismen. Svenska domstolar och åklagare ska även få söka rättslig hjälp från tribunalerna, inklusive avvecklingsmekanismen, och från Internationella brottmålsdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-14

Debatt

2013-05-23

Beslut

2013-05-29

Sexualbrottslagstiftningen ändras på en rad punkter. Syftet är att förstärka skyddet för den sexuella integriteten och den sexuella självbestämmanderätten. Lagen anpassas också så att den följer Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.

• Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Så ska även situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet kunna räknas som våldtäkt.
• Allvarliga sexuella övergrepp mot barn ska i större utsträckning kunna bedömas som grova brott av domstolarna. För dessa brott höjs också minimistraffet från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.
• Den som köper sexuella handlingar av barn eller utnyttjar barn för sexuell posering utomlands kan straffas för det i Sverige även om det är tillåtet i det andra landet. Det vill säga, kravet på så kallad dubbel straffbarhet avskaffas.
• Preskriptionstiden för utnyttjande av barn för sexuell posering förlängs genom att den börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

25

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

53, 154 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Urkundsbegreppet vidgas till att omfatta fler handlingar i elektronisk form. Det innebär att förfalskning av sådana handlingar kan bestraffas som urkundsförfalskning. Tidigare har främst handlingar i pappersform räknats som urkunder.

Straffbestämmelserna för så kallade sanningsbrott ska även gälla uppgifter som lämnas elektroniskt. Exempel på sanningsbrott är osann försäkran och osant intygande.

Syftet med lagändringarna är att få moderna regler som är anpassade till användningen av handlingar i elektronisk miljö. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-22

Beslut

2013-05-23

Reglerna för behandling av personuppgifter inom brottsbekämpning justeras och kompletteras genom en ny lag. I och med den nya lagen genomförs de återstående delarna av EU:s rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, det så kallade dataskyddsrambeslutet. Enligt den nya lagen ska svenska myndigheter som tar emot personuppgifter från ett annat EU-land följa de villkor för användningen som uppgiftslämnaren har satt. På motsvarande sätt anger svenska myndigheter villkoren då man lämnar ut uppgifter till ett annat EU-land. Bestämmelserna gäller inte behandling av personuppgifter som rör nationell säkerhet.

Förutom EU gäller bestämmelserna också Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2013-04-18

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om asyl- och migrationsfrågor och om svenskt medborgarskap. Motionerna handlar om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut, visering och svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

25

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

55, 183 minuter

Justering

2013-04-11

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-25

Försöken med trafiknykterhetskontroller i hamnar förlängs till 30 juni 2016. Försöksverksamheten innebär att särskilda trafiknykterhetskontrollanter har rätt att stoppa fordon i hamnar och ta utandningsprover på förarna. Lagen om försöksverksamheten började första gången gälla i juli 2010. Skälet till förlängningen är att få mer kunskap om lagen bör bli permanent eller inte.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2013-03-26

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Så länge den bortre gränsen i sjukförsäkringen finns kvar bör alla som behöver det få rehabilitering för att komma tillbaka i arbete i god tid innan de når den bortre gränsen. Det anser riksdagen och gjorde ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör i 2013 års ekonomiska vårproposition meddela att den har för avsikt att återkomma till riksdagen i höstens budgetproposition med ett förslag som kan börja gälla den 1 januari 2014.

En så kallad rehabiliteringskedja med dess fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan infördes 2008. Samtidigt infördes en bortre gräns för hur länge man kan få sjukpenning. Riksdagen konstaterar att det är svårt att få uppgift om de personer som har nått den bortre gränsen har fått rehabiliteringsinsatser innan de nått gränsen, när rehabiliteringen i så fall har skett och vilken omfattning den har haft. Om Försäkringskassan konstaterar att en person inte har fått den rehabilitering som behövs ska personen enligt riksdagen inte hänvisas till deltagande i arbetslivsintroduktion, ALI, hos Arbetsförmedlingen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

46, 153 minuter

Beredning

2013-01-31

Justering

2013-03-05

Debatt

2013-03-13

Beslut

2013-03-14