Sök

Bostadstillägg till den som får ålderspension, efterlevandepension eller sjuk- och aktivitetsersättning är i dag tidsbestämt. Från den 1 november 2012 ska bostadstillägg i stället som huvudregel beviljas tills vidare. Det ska göra handläggningen enklare och effektivare.

Pensionsmyndigheten ska få bevilja efterlevandepension, efterlevandestöd och efterlevandelivränta utan ansökan av den efterlevande. Myndigheten har nämligen i de flesta fall redan tillgång till de uppgifter som den efterlevande i dag lämnar i sin ansökan.

Barnpension, efterlevandestöd och eventuell barnlivränta betalas ut till barn som inte har fyllt 18 år om den ena eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånerna kan under vissa villkor förlängas. Barnet ska då lämna in en blankett som vårdnadshavaren måste underteckna eftersom barnet fortfarande är underårigt. Regeln ändras nu så att barnet självt ska underteckna blanketten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-12

Debatt

2012-09-19

Beslut

2012-09-19

Det är viktigt att regeringen påbörjar behandlingen av riksdagens tillkännagivanden så snart som möjligt. Det anser riksdagen och betonar detta i ett tillkännagivande till regeringen.

Regeringen har fortfarande inte avslutat behandlingen av ett tillkännagivande om upphovsrätten och offentlighetsprincipen som riksdagen beslutade om för mer än tolv år sedan. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med ett förslag inom 2012.

Riksdagens tillkännagivanden bygger på konstitutionsutskottets, KU:s, behandling av regeringens årliga redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Under de senaste åren har andelen oavslutade ärenden minskat, men i år har trenden brutits och andelen ärenden som inte ännu är slutbehandlade har ökat. KU anser att det är olyckligt, i synnerhet som det totala antalet redovisade riksdagsskrivelser är lägre än tidigare år. Riksdagen lade regeringens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU har även granskat riksdagsstyrelsens redogörelse för hur den har behandlat riksdagens skrivelser. Dessutom har KU granskat regeringens redogörelse för vad den har gjort när det gäller barn som har blivit olovligt bortförda till andra länder. Utrikesdepartementet har bland annat arbetat för att förbättra samarbetet med andra länders myndigheter. Man har också förbättrat informationen till vårdnadshavare och myndigheter. Riksdagen lade även redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 21 anmälningar från riksdagsledamöterna. Här följer ett urval av resultaten.

• Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström får kritik av KU för sina uttalande och sitt agerande i en EU-fråga. Regeringen följde inte riksdagens råd och synpunkter med tillräckligt eftertryck. Arbetsmarknadsministern har även gjort missvisande uttalanden vid regeringens samråd med riksdagens EU-nämnd.
• Regeringens agerande i samband med den amerikanska ambassadens övervakning av svenska medborgare i Sverige var alltför passivt, menar KU. När regeringen fick kännedom om övervakningen inledde den ett arbete med att ta reda på sakförhållandena, men arbetet avbröts när åklagaren beslutade om förundersökningar. Inom polisen i Stockholms län, Säpo och Regeringskansliet har det funnits viss, om än fragmentarisk, information som kan kopplas till övervakningen. Vissa uppgifter borde även ha nått regeringen långt tidigare.
• Regeringens åtgärder vid lämplighetsbedömning av en utländsk affärsmans ägande i Saab får också kritik av KU. Enligt utskottet visste dåvarande näringsminister Maud Olofsson på ett tidigt stadium att General Motors inte hade för avsikt att godkänna den aktuella affärsmannen som ägare till Saab. Dessa uppgifter vidarebefordrades aldrig till Riksgäldskontoret.
• I regeringens arbete med att förbereda den nya lärarlegitimationen har viktiga delar av innehållet inte hållit tillräckligt hög kvalitet, enligt KU. Regeringen borde även ha hört berörda myndigheter i större utsträckning innan man fattade beslut om den så kallade behörighetsförordningen. Sammantaget har bristerna bidragit till att reformen blev försenad. Regeringen har ett ansvar för att beredningsarbetet resulterar i ett fullgott beslutsunderlag, och här har regeringen brustit.
• KU kritiserar även Näringsdepartementets hantering av en fråga om bristande järnvägsunderhåll. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd fick inte tillräcklig information av Trafikverket om att verket hade tecknat ett så kallat upphörandeavtal med en entreprenör som ger företaget rätt till en viss ersättning. Regeringen och ansvariga ministrar har ett övergripande ansvar för att försäkra sig om att myndigheter informerar regeringen på sina respektive områden.
• Dåvarande forskningsminister Tobias Krantz får kritik av KU för hantering av en överläkare som tidigare utsetts till ledamot i en etikprövningsnämnd. När Utbildningsdepartementet fick information om att överläkaren var misstänkt för brott kontaktade man överläkaren för att framföra att det var lämpligt för henne att ta en timeout. Detta borde ha varit en fråga för nämnden och dess ordförande att hantera, menar KU. Departementet borde endast ha haft kontakt med ordföranden.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

89, 46 minuter

Beredning

2011-10-13

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Två av statsbudgetens utgiftsområden ändrar namn. Utgiftsområde 18 ändrar namn till Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Utgiftsområde 10 ändrar namn till Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Fördelningen av ändamål och verksamheter på vissa utgiftsområden ändras. Ändringarna gäller kungafondens kansli, ansvaret för vissa associationsrättsliga ärenden, statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statligt stöd till idrottsutbildning, lexikaliskt arbete inom tolkområdet och viss verksamhet vid Havs- och vattenmyndigheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Beredning

2012-05-22

Justering

2012-05-31

Debatt

2012-06-14

Beslut

2012-06-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om anhöriginvandring. Motionerna handlar bland annat om uppskjuten invandringsprövning, försörjningskrav och identitetskrav.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om arbetskraftsinvandring. Motionerna handlar bland annat om myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, efterkontroll av anställningsvillkor, information om undantag från krav på arbetstillstånd, arbetstillstånd för doktorander samt sanktioner mot och skadeståndsskyldighet för arbetsgivare.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 103 minuter

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Socialförsäkringsutskottet har granskat EU-kommissionens vitbok om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner. Utskottet tycker att kommissionens analys av konsekvenserna för pensionssystemen av den ekonomiska och finansiella krisen och av den demografiska utvecklingen i EU är relevant. Det finns behov av att anpassa pensionsåldern till den ökade förväntade livslängden. Det behöver också vidtas åtgärder som gör det möjligt att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Bland annat behöver arbetsplatser och arbetsorganisation anpassas till äldre arbetstagare samt arbetsmiljön i många fall förbättras. Det är också viktigt att öka möjligheten att kombinera deltidspension och deltidsarbete. Sådana åtgärder är enligt utskottet några av de viktigaste för att göra det möjligt att höja pensionsåldern eller på annat sätt begränsa rätten till pension.

Åtgärder mot bristande jämställdhet och åldersdiskriminering är också nödvändiga liksom åtgärder som främjar den fria rörligheten inom EU. Utskottet betonar dock att utformningen av både lagstadgade pensioner och tjänstepensioner är en nationell angelägenhet.

Utskottet håller med regeringen om att EU bör verka för en samlad pensionsinformation i EU-länderna. Det skulle underlätta besluten som pensionsspararna står inför när det gäller sparande och pensionering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Beredning

2012-05-08

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-31

Kriterierna för vad som avses med replik tas bort ur riksdagsordningen. I stället ska det i lagen uttryckligen framgå att en replik begärs i omedelbar anslutning till ett anförande. Det införs en regel om att en talare inte får anmäla sig senare än under andra omgången i en interpellationsdebatt. Det tydliggörs att omröstningen i kammaren kan ske på elektronisk väg. Statsråd är sedan tidigare skyldiga att meddela kammarkansliet om ett svar på en skriftlig fråga är försenat eller uteblir. Denna bestämmelse förtydligas. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Beredning

2012-05-03

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Det är mycket viktigt att en så stor del av befolkningen som möjligt kan ta del av så många stora idrottsevenemang som möjligt via fria tv-kanaler. Den senaste tidens utveckling där stora kommersiella bolag förvärvar de exklusiva sändningsrättigheterna till stora och betydelsefulla idrottsevenemang som OS visar enligt konstitutionsutskottet på behovet av en evenemangslista. Riksdagen gjorde därför ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör tillsätta en utredning för att avgöra hur en sådan lista ska utformas.

Radio- och tv-kanaler får i dag sända reklam under högst 12 minuter per timme mellan hela klockslag. I en motion föreslås en sänkning av annonstiden till 8 minuter. Konstitutionsutskottet är inte berett att nu föreslå en sådan ändring. För att få ett djupare underlag bör regeringen göra en allsidig utvärdering av effekterna av den tidigare ändringen som innebar en ökning av annonstiden till 12 minuter. Riksdagen gjorde ett sådant tillkännagivande. Riksdagen sa vidare nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om radio- och tv-frågor.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Beredning

2012-04-24

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Arbetsgivarnas sjuklöneansvar förtydligas. En arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön om arbetstagaren inte helt har återgått i arbete och utfört arbete hos arbetsgivaren under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalat ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-24

Beslut

2012-05-24

Regeringen har i en skrivelse presenterat en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering under 2012-2032. Riksdagen gjorde med anledning av skrivelsen ett tillkännagivande till regeringen om modersmålslärare och undantaget från kravet på lärarlegitimation. Modersmålslärare ska inte vara undantagna från kravet på lärarlegitimation utan ska ha en lärarutbildning och ämneskompetens i modersmålet. Om romska elevers modersmålslärare har legitimation och en hög kvalitet på modersmålsundervisningen därmed kan garanteras finns det en stor möjlighet för bättre inkludering av romska elever. Riksdagens tillkännagivande innebär att regeringen i samband med strategin bör överväga att återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för att förstärka modersmålsundervisningen generellt men också specifikt för romer.

Strategin för romsk inkludering ingår som en satsning på ett utvecklingsarbete främst inom områdena utbildning och arbete under 2012-2015. Strategins målgrupp är framför allt de romer som befinner sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för diskriminering.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om de nationella minoriteterna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 52 minuter

Beredning

2012-04-17

Justering

2012-05-10

Debatt

2012-05-23

Beslut

2012-05-23

Reglerna i sjukförsäkringen när det gäller prövning av arbetsförmågan ändras den 1 juli 2012. När arbetsförmågan prövas efter dag 180 i sjukperioden ska begreppet normalt förekommande arbete åter användas. Ändringen innebär att en försäkrads arbetsförmåga ska prövas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden i stället för som nu mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. En motsvarande ändring görs när det gäller sjukpenning i särskilda fall. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som är ett resultat av riksdagens tidigare tillkännagivanden (se 2010/11:SfU12 och 2011/12:SfU1).

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

32, 114 minuter

Beredning

2012-04-19

Justering

2012-04-24

Debatt

2012-05-03

Beslut

2012-05-09

Regeringen har lämnat en skrivelse om offentlighet och sekretess för uppgifterna hos Säkerhetspolisen från de så kallade Stasiarkiven. Uppgifterna gäller enskilda svenskars misstänkta samröre med den östtyska säkerhets- och underrättelsetjänsten. Konstitutionsutskottet ser positivt på regeringens hantering av frågan och de samtal som har genomförts med företrädare för samtliga riksdagspartier. Genom samtalen har en samsyn uppnåtts i frågorna om offentlighet och sekretess för uppgifterna. Riksdagen ställde sig bakom de bedömningar som regeringen redovisar i skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 och 2011 om integritetsfrågor. Motionerna handlar bland annat om offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten, kränkningar på internet, Datainspektionens uppgifter, behandlingen av personuppgifter inom kriminalvården och en föreslagen lag om allmän kommunikationshemlighet.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

14

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 52 minuter

Beredning

2012-03-27

Justering

2012-04-17

Debatt

2012-05-03

Beslut

2012-05-03

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Beredning

2012-03-27

Justering

2012-04-17

Debatt

2012-05-02

Beslut

2012-05-02

Regeringen har i en skrivelse redovisat en handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Syftet med handlingsplanen är att:

• Stärka medvetenheten om de demokratiska värderingarna.
• Öka kunskapen om våldsbejakande extremism.
• Stärka strukturerna för samverkan.
• Förebygga att individer ansluter sig till våldsbejakande extremistgrupper och stödja avhopp från sådana grupper.
• Motverka grogrunderna för det ideologiskt motiverade våldet.
• Fördjupa det internationella samarbetet.

Planen innehåller 15 åtgärder som utgör den strategiska inriktningen för regeringens fortsatta arbete på området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Beredning

2012-02-02

Justering

2012-04-12

Debatt

2012-05-02

Beslut

2012-05-02

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2011 som rör asyl och migrationsfrågor samt svenskt medborgarskap. Motionerna handlar bland annat om frågor om skyddsbehov, begreppet väpnad konflikt, könsrelaterad förföljelse, samarbetet inom EU, barn i asylprocessen, verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut samt svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om socialavgifter. Socialavgifter är dels arbetsgivaravgifter för anställda, dels egenavgifter som avser fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Motionerna tar bland annat upp frågor om lägre socialavgifter för mindre företag och företag i glesbygd.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika författningsfrågor och som lämnades in under de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Motionerna handlar om statsskicket, statschefens uppgifter, statschefens immunitet, EU-medlemskapet, minskning av antalet riksdagsledamöter och behörighetsvillkor för ministrar och riksdagsledamöter. De tar också upp frågor om byte av partitillhörighet, tidskarantän för ministrar och höga statstjänstemän, den offentliga äganderätten och den kommunala revisionen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

18, 60 minuter

Beredning

2012-03-01

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Det behövs ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det anser riksdagen, som välkomnar att regeringen ska utreda frågan. Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta utredningen snabbt och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet.

Allt fler offentliga verksamheter inom exempelvis vård, skola och omsorg drivs i privat regi. Riksdagen konstaterar att detta medför att meddelarskyddet begränsas eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda. För att säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända, anser riksdagen. Lagstiftningen om meddelarskyddet behöver därför utvidgas. Ställningstagandet bygger på motioner från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Meddelarskyddet innebär förenklat att en offentliganställd har rätt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter till medierna utan att riskera straffpåföljd eller repressalier från arbetsgivaren. Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym. Journalisten som tar emot uppgifterna för publicering har tystnadsplikt och arbetsgivaren får inte efterforska uppgiftslämnarens identitet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-29

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29