Sök

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.

För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.

Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Övergångsbestämmelser ändras i väntan på att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas. Regeringens förslag innebär att övergångsbestämmelserna till bland annat lagen om medicintekniska produkter ändras så att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla fram till och med den 25 maj 2021.

Anledningen är att startdatumet för att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas skjuts upp ett år på grund av coronapandemin. EU-reglerna börjar tillämpas den 26 maj 2021 istället för den 26 maj 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga införandet av den nationella läkemedelslistan och reformen bastjänstgöring för läkare. Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Beslutet innebär att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 maj 2021. De delar i lagen som rör krav på anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, börjar dock gälla först den 1 maj 2023. Reglerna om att införa bastjänstgöring för läkare börjar gälla den 1 juli 2021. Vissa följdändringar i andra lagar kommer också att göras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Regeringen bör utreda vilka grupper i arbetsför ålder som riskerar att bli särskilt sjuka i covid-19 och hur de kan få ersättning om de bör vara hemma från arbetet. Det tycker riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Syftet är att skydda särskilt sårbara grupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån för att undvika smitta.

Enligt riksdagen bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att

• senast 21 april 2020 definiera grupper i arbetsför ålder som bedöms riskera att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset
• utreda om gravida kvinnor kan anses tillhöra en sådan grupp under någon del av graviditeten
• analysera om det ur ett smittskyddsperspektiv finns behov av att de som bor med personer i riskgrupper tillfälligt också behöver avstå från att arbeta utanför hemmet.

Regeringen bör därefter snarast återkomma med ett förslag som säkrar att personer i ovan nämnda grupper får ett effektivt skydd via socialförsäkringssystemet under en begränsad tid.

Förslaget om tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Smittskyddslagen ändras tillfälligt för att regeringen ska kunna vidta särskilda åtgärder mot det nya coronaviruset. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, får rätt att utfärda vissa föreskrifter om särskilda åtgärder. Föreskrifterna kan till exempel gälla tillfällig nedstängning av exempelvis köpcentrum och restauranger. Om regeringen utfärdar någon av föreskrifterna ska de i varje enskilt fall omedelbart prövas av riksdagen. Riksdagen föreslår också ett förtydligande tillägg som innebär att regeringen endast får utfärda föreskrifterna om det inte går att vänta på riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Covid-19 ska klassas som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom.

Regeringens förslag innebär vissa ändringar i smittskyddslagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorg. I den anser Riksrevisionen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inte helt har levt upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Därför rekommenderar Riksrevisionen flera åtgärder, bland annat att regeringen ger IVO stabila ekonomiska ramar så att myndigheten kan fullgöra sitt uppdrag på ett hållbart och långsiktigt sätt.

Riksdagen liksom regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer delvis i den kritik som framförs, bland annat när det gäller att följa IVO:s arbete med att utarbeta mer enhetliga beslut. Däremot är bedömningen att regeringen har varit konsekvent i sin ekonomiska styrning.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen har föreslagit förändringar i reglerna om så kallat bilstöd, det vill säga bidrag för att köpa eller anpassa ett fordon efter speciella behov som beror på en funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

Förändringarna innebär att:

• nivån höjs för två olika tilläggsbidrag
• anpassningsbidrag kan beviljas även för anpassningar som gäller standardutrustning eller vanligt förekommande tilläggsutrustning
• den som ansöker om anpassningsbidrag för en bil som är äldre än fyra år eller som har gått mer än 6 000 mil inte behöver ange särskilda skäl om en tidigare ansökan redan beviljats
• bilen som ansökan gäller får vara maximalt 2 050 millimeter hög.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 oktober 2020.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-08

Debatt

2020-06-09

Beslut

2020-06-10

Regeringen vill utöka rätten till personlig assistans för personer som behöver hjälp med de grundläggande behoven andning och sondmatning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet handlar beslutet om följande delar:

• Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
• Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
• Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020. Äldre bestämmelser för personlig assistans och assistansersättning gäller för tiden dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 49 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Reglerna för tvångsåtgärder för patienter under 18 år ska ändras för att minska användningen av de metoderna. Förändringarna innebär att

• fastspänning med bälte bara får ske i undantagsfall och då högst en timme jämfört med dagens fyra timmar
• barnet får hållas avskilt från andra endast om det är nödvändigt på grund av att barnet genom aggressivt beteende allvarligt försvårar vården av andra och andra åtgärder är otillräckliga, då i maximalt två timmar jämfört med dagens åtta timmar
• inskränkning i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, som datorer, får gälla högst en vecka jämfört med dagens två månader
• barnet ska ha rätt till dagliga aktiviteter och få vistas utomhus minst en timme om dagen.

Dessutom ska personalen underrätta IVO när en person under 18 år varit föremål för tvångsåtgärder vid fler än tre tillfällen under vårdperioden.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 35 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

Kommuner som inte verkställer vissa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, inom tre månader måste rapportera detta, bland annat till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kommunerna riskerar annars att få betala en särskild avgift. Riksrevisionen har granskat om åtgärderna rapporteringsskyldighet och särskild avgift är effektiva för att hantera problemet med beslut som inte verkställs.

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för sin bedömning med anledning av Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Patientsäkerhetslagen ska ändras. Ändringen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får rätt att delegera till regionerna att besluta om särskilda förordnanden att utöva så kallade ensamrättsyrken, det vill säga apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare.

Det var tidigare möjligt för Socialstyrelsen att delegera till regionerna att förordna personer som inte har legitimation att arbeta inom ett ensamrättsyrke. Men Kammarrätten i Stockholm slog 2019 fast att det enligt nuvarande lagstiftning är Socialstyrelsen som ska pröva ansökningar om den här typen av förordnanden. Nu får regionerna tillbaka rätten att förordna personal utan legitimation att utöva ett ensamrättsyrke inom hälso- och sjukvården.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-30

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen sa nej till runt 260 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland annat eftersom arbete redan pågår i många av de frågor som motionerna tog upp. Motionerna handlade bland annat om kompetensförsörjning, personalfrågor, behörighet och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

129

Förslagspunkter

21

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

• om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
• om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
• möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
• om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

24

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om psykisk hälsa i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst det arbete som redan i dag pågår på området.

Förslagen handlar bland annat om strategi, samarbete och kompetens inom psykisk hälsa.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2020-03-19

Bordläggning

2020-04-01

Debatt

2020-04-02

Beslut

2020-04-03

Regeringen beslutade tidigare i år att tillsätta en utredning om åtgärder för att attrahera internationell kompetens och motverka utnyttjande av arbetskraftsinvandrare.

Riksdagen anser att utredningens uppdrag behöver kompletteras och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att senast den 1 maj 2020 besluta om nya direktiv för utredningen. Syftet är att få fram skarpare förslag för att skydda arbetstagare och hindra missbruk av systemet.

Förslaget om nya direktiv till utredningen om arbetskraftsinvandring var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att utskottet på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Reglerna om rehabiliteringsersättning ska förenklas och Försäkringskassan ska kunna fortsätta att betala ut det avskaffade vårdbidraget under en övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och är sjuk i max 30 dagar ska få behålla sin rehabiliteringsersättning. Personen slipper då ansöka om sjukpenning vid kortare sjukfrånvaro. Dessutom är ersättningsnivån för de båda ersättningarna densamma.

Syftet med att förlänga möjligheten att betala ut vårdbidrag är att motverka att personer som tidigare har beviljats vårdbidrag på grund av lång handläggningstid varken får vårdbidrag, omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Regeringen bör tillsätta en nationell expertgrupp för att vidareutveckla den metod som går under namnet Bostad först och som används i arbetet mot hemlöshet. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Expertgruppen ska också stödja kommunerna i deras arbete med metoden, som tar sin utgångspunkt i att det första och ibland enda en hemlös person behöver är ett eget boende.

Tillkännagivandet kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner, främst på grund av pågående utredningar och arbete.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

58

Reservationer

61 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10