Dokument & lagar (1 553 träffar)

Utlåtande 2022/23:SkU23

Riksdagen har prövat ett förslag från EU-kommissionen som bland annat handlar om nya regler för information om kryptotillgångar, exempelvis bitcoin. Enligt förslaget ska medlemsländerna rapportera och utbyta viss information om kryptotillgångar, vilket bland annat ska underlätta kontrollen av skatteinbetalningar. EU-kommissionen föreslår även EU-gemensamma sanktioner för dem som inte följer regelverket.

I huvudsak är riksdagen positiv till kommissionens förslag, med undantag för den del som gäller gemensamma sanktioner. Riksdagen menar att medlemsländerna själva är bättre lämpade att bestämma vilka sanktioner som ska gälla om de gemensamma reglerna inte efterlevs.

Därmed anser riksdagen att förslaget delvis strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut i EU ska fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen beslutade att skicka synpunkter om detta till EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 2, 11 minuter
Justering: 2023-03-21 Bordläggning: 2023-03-28 Debatt: 2023-03-29 Beslut: 2023-03-29

Utlåtande 2022/23:SkU23 (pdf, 145 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

Betänkande 2022/23:SkU8

Skatteverket ska få bättre möjligheter att minska mängden fel och fusk i folkbokföringen. Detta för att kunna motverka brottslighet som riktas mot bland annat välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Genom lagändringarna får Skatteverket behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval i syfte att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringen. Myndigheten ska rikta in sig på områden med hög risk för fel och fusk och där man kan uppnå bästa möjliga effekt.

För de uppgifter som samlas in för analys och urval införs en ny reglering, som bland annat syftar till att minska det intrång i den personliga integriteten som förslagen kan innebära. Till exempel införs särskilda regler om längsta tid för behandling av personuppgifter samt ett starkt sekretesskydd.

Lagändringarna som gäller dataanalyser och urval och ändringen i lagen om riskskatt för kreditinstitut börjar gälla den 1 maj 2023. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 september 2023.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 7 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 13, 54 minuter
Justering: 2023-03-21 Bordläggning: 2023-03-28 Debatt: 2023-03-29 Beslut: 2023-03-29

Betänkande 2022/23:SkU8 (pdf, 1245 kB) Webb-tv debatt om förslag: Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten

Betänkande 2022/23:SkU11

Riksdagen har behandlat cirka 120 förslag om inkomstbeskattning, som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om jobbskatteavdraget, rut- och rotavdrag, grön skatteväxling och omställningsavdrag.

Riksagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att man ställer sig bakom regeringens skattepolitik.

Behandlade dokument: 72 Förslagspunkter: 14 Reservationer: 28  Anföranden och repliker: 32, 96 minuter
Justering: 2023-03-09 Bordläggning: 2023-03-14 Debatt: 2023-03-15 Beslut: 2023-03-15

Betänkande 2022/23:SkU11 (pdf, 660 kB) Webb-tv debatt om förslag: Inkomstskatt

Betänkande 2022/23:SkU7

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på höjd moms för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent. Syftet är att öka enhetligheten i skattesystemet. 

Genom den föreslagna skattehöjningen blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Regeringen anser att momsen är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig moms och tillämpning av normalskattesatsen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2023.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 11, 35 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-21 Debatt: 2023-02-22 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:SkU7 (pdf, 506 kB) Webb-tv debatt om förslag: Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer

Betänkande 2022/23:SkU9

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 8, 22 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-20 Debatt: 2022-12-21 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:SkU9 (pdf, 595 kB) Webb-tv debatt om förslag: En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023

Betänkande 2022/23:SkU6

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-12-15 Bordläggning: 2022-12-20 Debatt: 2022-12-21 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:SkU6 (pdf, 558 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

Betänkande 2022/23:SkU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 20, 74 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-15 Debatt: 2022-12-16 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:SkU1 (pdf, 257 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Betänkande 2022/23:SkU3

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att svenska så kallade plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har sin hemvist. Därmed genomförs ett EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning i Sverige.

Dessutom genomförs OECD:s motsvarande regler, som ska användas vid informationsutbyte mellan Sverige och länder utanför EU om samma typ av uppgifter som EU-direktivet tar upp.

Det införs även regler som syftar till att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet mellan EU:s medlemsländer när det gäller direktbeskattning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 januari 2023. Bestämmelser om gemensamma revisioner börjar dock att gälla först den 1 januari 2024.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 7, 1228 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:SkU3 (pdf, 8725 kB) Webb-tv debatt om förslag: Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar

Betänkande 2022/23:SkU4

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 12, 2894 minuter
Justering: 2022-11-24 Bordläggning: 2022-11-29 Debatt: 2022-11-30 Beslut: 2022-11-30

Betänkande 2022/23:SkU4 (pdf, 1879 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt system för samordningsnummer

Betänkande 2022/23:SkU5

Särskilda bestämmelser införs för leveranser av beskattat fartygsbränsle från Sverige till ett annat EU-land till havs. Om det beskattade bränslet tas emot i ett annat EU-land och ska användas i fartyget kan det vara skattefritt. Detta innebär att det finns möjlighet att få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen till havs utanför Sverige.

Enligt de nya reglerna krävs ett godkännande av Skatteverket för att kunna få skatten återbetald. Lagförslaget innebär också att det i dessa fall finns möjligheter att slippa använda det nya förfarandet för beskattade varor. Den som är godkänd ska bokföra alla leveranser som utförts enligt dessa nya bestämmelser, annars kan godkännandet från Skatteverket återkallas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 januari och den 13 februari 2023.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 13 minuter
Justering: 2022-10-27 Bordläggning: 2022-11-08 Debatt: 2022-11-09 Beslut: 2022-11-09

Betänkande 2022/23:SkU5 (pdf, 1199 kB) Webb-tv debatt om förslag: Leveranser av fartygsbränsle till havs i vissa fall

Betänkande 2022/23:SkU2

Riksdagen sa nej till regeringens förslag att justera två skatter i relation till utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP), en så kallad BNP-indexering. Regeringens förslag gäller skatt på kemikalier i viss elektronik och skatt på förbränning av avfall. Förändringen som regeringen föreslår skulle innebära att skatterna justeras med hänsyn till både förändringar i konsumentprisindex (KPI) och utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Riksdagen menar att de utvärderingar som gjorts av skatterna har visat att de inte har varit tillräckligt effektiva för att nå de mål som varit syftet med dem. Riksdagen påpekar också att regeringen har föreslagit att skatten på förbränning av avfall ska avskaffas i januari 2023. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag om att räkna om dessa skatter utifrån BNP-index.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 8, 3134 minuter
Justering: 2022-10-20 Bordläggning: 2022-10-25 Debatt: 2022-10-26 Beslut: 2022-10-26

Betänkande 2022/23:SkU2 (pdf, 573 kB) Webb-tv debatt om förslag: BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning

Utlåtande 2021/22:SkU34

EU-kommissionen har lämnat förslag på nya regler om skatteavdrag för företag. Syftet är att minska den snedvridning som kommissionen anser finns när företag finansieras med lån i stället för med eget kapital. Enligt förslaget ska det införas ett avdrag för kostnaden för finansiering med eget kapital. Det ska också införas en begränsning i möjligheten att göra avdrag för räntekostnader. Förslaget omfattar alla företag i EU som är skyldiga att betala bolagsskatt. Finansiella företag omfattas dock inte av åtgärderna.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens lagförslag enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen. Den säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva. Inom ramen för subsidiaritetsprövningen ingår också en proportionalitetsbedömning, alltså att granska om den föreslagna åtgärden går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Riksdagen konstaterar bland annat att förslaget innebär en begränsning i Sveriges handlingsfrihet att utforma företagsskatteregler som är anpassade efter landets egna förutsättningar. Riksdagen anser att medlemsländerna är bättre lämpade att bedöma och överblicka hur företagsbeskattningen bör utformas för att nå politiska och ekonomiska mål. Sammanfattningsvis anser riksdagen att kommissionen inte har visat att förslaget är nödvändigt för att uppnå målet. Kommissionen har heller inte tillräckligt motiverat att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det angivna målet.

Riksdagen anser att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att skicka sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter: 1 , 21 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-21 Debatt: 2022-06-22 Beslut: 2022-06-22

Utlåtande 2021/22:SkU34 (pdf, 143 kB) Webb-tv debatt om förslag: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn

Betänkande 2021/22:SkU31

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-06-02 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:SkU31 (pdf, 794 kB) Webb-tv debatt om förslag: Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet

Betänkande 2021/22:SkU30

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för åren 2021-2024. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler.

Regeringens redovisning har genom åren utvecklats till en allt större precision utifrån sitt syfte: att tydliggöra statsstöd till företag och hushåll så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen i statsbudgetens utgifter. I många fall kan redovisningen ge användbara "prislappar" på skatteförmånlig behandling som kan göra det lättare att bedöma utgiftsbehovet inom utgiftsområdena när budgeten beslutas under hösten.

Regeringen har under våren 2022, precis som våren 2020 och 2021, presenterat många åtgärder till följd av covid-19-pandemin för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-06-02 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:SkU30 (pdf, 133 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av skatteutgifter 2022

Betänkande 2021/22:SkU33

Efter förslag från skatteutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller 2021/22:240 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning och 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak. Det gäller också eventuella följdmotioner som kan lämnas med anledning av propositionerna. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till skatteutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-06-02 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:SkU33 (pdf, 78 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Betänkande 2021/22:SkU29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt och enklare system för skattelättnad för arbetsresor. Förslaget innebär att det nuvarande reseavdraget avskaffas. I stället kommer det att införas skattelättnader som är baserade på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Storleken på dessa lättnader kommer att vara olika beroende på var i landet boende och arbete ligger. Generellt kommer högre krav för skattereduktion att gälla i storstadsområdena.

Skattelättnaderna ska även vara oberoende av vilket färdmedel som används. Bakgrunden till förslagen är att det nuvarande reseavdraget anses gynna arbetsresor med bil framför kollektivtrafik. De nya reglerna ska förenkla systemet, förväntas omfatta fler personer, och är bättre för miljön.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att återkomma med förslag om

• en höjning av den övre avståndsgränsen för arbetsresor
• höjd kilometersats
• höjd milersättning för resor i tjänsten.

De nya reglerna ska börja gälla från 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 11, 3496 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:SkU29 (pdf, 1935 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk

Betänkande 2021/22:SkU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att stärka kvalitet och kontroll i folkbokföringen. Det innebär bland annat att Skatteverket ska ges utökade möjligheter att göra kontrollbesök, och att möjligheten att bli folkbokförd utan känd hemvist slopas.

Regeringen föreslår även ett antal åtgärder för att stärka identitetskontrollen. En person som ska bli folkbokförd i Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där kunna visa upp pass, identitetskort eller uppehållstillstånd. Skatteverket ska även kunna använda biometriska data i folkbokföringskontroller, samt på begäran ta fingeravtryck och ansiktsbild.

Lagändringarna om biometriska data, fingeravtryck och ansiktsbild ska börja gälla 1 september 2023. Övriga lagar ska börja gälla 1 september 2022.

Riksdagen riktar även tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör ta initiativ och återkomma till riksdagen om frågor rörande:

• samordningsnummer
• förbättringar av folkbokföringslagstiftningen
• folkbokföringsbrott.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 7, 2557 minuter
Justering: 2022-05-31 Bordläggning: 2022-06-08 Debatt: 2022-06-09 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:SkU28 (pdf, 1175 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen

Betänkande 2021/22:SkU26

Regeringen föreslår att ett försäkringsbolag ska kunna överlåta hela sitt försäkringsbestånd, det vill säga samtliga försäkringar, till ett annat försäkringsbolag utan att det får konsekvenser på inkomstskatten för det företag som övertar försäkringarna.

Det innebär i korthet att det övertagande försäkringsbolaget tar över det överlåtande försäkringsbolagets skattemässiga situation. En förutsättning för detta är att överlåtelsen görs i syfte att en tjänstepensionsverksamhet ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Syftet med de nya reglerna är att samtliga försäkringsbolag - oavsett ägandeform - ska ges samma möjligheter att renodla verksamheten utan omedelbara konsekvenser för inkomstbeskattningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022 och upphöra den 1 januari 2023.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-05-10 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18

Betänkande 2021/22:SkU26 (pdf, 921 kB) Webb-tv debatt om förslag: Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd

Betänkande 2021/22:SkU27

Regeringen har föreslagit ändrade krav på de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot statligt stöd i form av återbetalning av bränsleskatt och skatt på el. Ändringarna innebär att stödmottagaren ska lämna, och därmed offentliggöra, uppgifter om så kallad primär jordbruksproduktion - det vill säga uppgifter om vilka råvaror som framställs av företaget. Förslaget har lagts fram till följd av ändrade EU-regler.

Regeringen föreslår också att uppgifterna ska lämnas av de jord- eller skogsbruksföretag som tar emot stöd om minst 15 000 euro per kalenderår.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till förslagen.

Riksdagen anser dock att beloppsgränsen för att lämna uppgifter bör höjas till 60 000 euro för att minska den administrativa bördan för företag. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2022-05-10 Debatt: 2022-05-18 Beslut: 2022-05-18

Betänkande 2021/22:SkU27 (pdf, 520 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Betänkande 2021/22:SkU25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilanpassade bilar så att nybilspriset sätts ned med ett fast schabloniserat belopp som utgår från bilens miljöteknik. Nedsättningen är 350 000 kronor för elbilar och vätgasbilar, 140 000 kronor för laddhybrider och 100 000 kronor för gasbilar. Nedsättningen får inte överstiga 50 procent av bilens nybilspris. Nedsättningen kommer inte att gälla elhybrider och etanoldrivna bilar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-05-05 Debatt: 2022-05-11 Beslut: 2022-05-11

Betänkande 2021/22:SkU25 (pdf, 315 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar