Sök

Avdelning
Hoppa till filter

2 127 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Miljö- och jordbruksutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum

  • Dokument & lagar

    Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel

    Betänkande 2023/24:MJU8

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.

    I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.

    Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    48, 132 minuter
    Justering
    2024-03-07
    Bordläggning
    2024-03-12
    Debatt
    2024-03-14
    Beslut
    2024-03-20
  • Dokument & lagar

    Livsmedelspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU9

    Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.

    Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.

    Behandlade dokument
    39
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    32, 100 minuter
    Justering
    2024-02-27
    Bordläggning
    2024-03-05
    Debatt
    2024-03-06
    Beslut
    2024-03-07
  • Dokument & lagar

    Skogspolitik

    Betänkande 2023/24:MJU7

    Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

    Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

    Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    14 
    Anföranden och repliker
    40, 115 minuter
    Justering
    2024-02-08
    Bordläggning
    2024-02-14
    Debatt
    2024-02-15
    Beslut
    2024-02-28
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa

    Utlåtande 2023/24:SkU17

    EU-kommissionen har föreslagit ett direktiv om ett gemensamt ramverk för företagsbeskattning i Europa. Förslaget är avsett att förenkla skatteregler för företag inom unionen.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att förenkla för företag som bedriver verksamhet över gränserna inom EU men anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller till exempel förslagen om att företagen ska kunna ha en gemensam kontaktpunkt och kunna vända sig till en enda skatteadministration i unionen och om beräkningen av det gemensamma skatteunderlaget. Riksdagen menar att förslagen inte innebär en sådan förenkling och minskad administration som kommissionen framhåller.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 16 minuter
    Justering
    2024-01-25
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv

    Betänkande 2023/24:MJU6

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

    Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

    Behandlade dokument
    11
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    11 
    Anföranden och repliker
    15, 55 minuter
    Justering
    2024-01-23
    Bordläggning
    2024-01-30
    Debatt
    2024-01-31
    Beslut
    2024-01-31
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

    Utlåtande 2023/24:SkU16

    EU-kommissionen har föreslagit ett nytt direktiv om internprissättning.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen välkomnar kommissionens ambition att öka förutsebarheten vid beskattningen och minska antalet situationer av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning samt att därigenom minska antalet tvister och efterlevnadskostnader för företagen men anser att frågan om internprissättning, trots sin gränsöverskridande natur, är global och kräver en global lösning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns en risk för att en kodifiering av armlängdsprincipen i EU kommer att medföra att den flexibilitet som är nödvändig för en ändamålsenlig tillämpning av principen går förlorad och att detta i sin tur, stick i stäv med kommissionens angivna mål i förslaget, leder till en ökad rättsosäkerhet, ett ökat antal tvister och ökade efterlevnadskostnader för företagen.

    Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2024-01-18
    Bordläggning
    2024-01-23
    Debatt
    2024-01-24
    Beslut
    2024-01-24
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

    Utlåtande 2023/24:SkU10

    EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

    Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

    Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

    Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 15 minuter
    Justering
    2023-12-14
    Bordläggning
    2023-12-19
    Debatt
    2023-12-20
    Beslut
    2023-12-20
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur

    Betänkande 2023/24:MJU1

    Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

    Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

    Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    13
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    72, 201 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-18
    Debatt
    2023-12-19
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Tilläggsskatt för företag i stora koncerner

    Betänkande 2023/24:SkU6

    Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

    Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

    Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    6, 26 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-12
    Debatt
    2023-12-13
    Beslut
    2023-12-13
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

    Betänkande 2023/24:MJU2

    Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går tilll den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

    Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    49, 142 minuter
    Justering
    2023-12-07
    Bordläggning
    2023-12-13
    Debatt
    2023-12-14
    Beslut
    2023-12-19
  • Dokument & lagar

    Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Betänkande 2023/24:SkU1

    Totalt drygt 16,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

    Mest pengar, cirka 8,6 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 2,9 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2,2 miljarder kronor till Kronofogdemyndigheten. Därtill avsätts 3,2 miljarder kronor som kompensation för utebliven skattesänkning för personer födda 1957.

    Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

    Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

    Behandlade dokument
    5
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    12, 64 minuter
    Justering
    2023-11-30
    Bordläggning
    2023-12-05
    Debatt
    2023-12-06
    Beslut
    2023-12-07
  • Dokument & lagar

    Pausad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2024

    Betänkande 2023/24:SkU8

    Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

    Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    16, 41 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-29
  • Dokument & lagar

    Sänkt skatt på bensin och diesel och sänkt skatt på jordbruksdiesel

    Betänkande 2023/24:SkU7

    Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

    Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    32, 91 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel

    Betänkande 2023/24:MJU5

    Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

    Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

    Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    7
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    69, 173 minuter
    Justering
    2023-11-23
    Bordläggning
    2023-11-28
    Debatt
    2023-11-29
    Beslut
    2023-11-30
  • Dokument & lagar

    Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU

    Betänkande 2023/24:SkU5

    Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU. Reglerna handlar om att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna.

    De nya EU-reglerna innebär att Sverige behöver göra vissa ändringar i inkomstskattelagen, skatteförfarandelagen och lagen om avkastningsskatt på pensioner. Därför har regeringen presenterat ett antal lagförslag som bland annat handlar om verksamhetsavyttring, avsättning till periodiseringsfond och möjligheter till anstånd vid utflyttningsbeskattning.

    Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag, som börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-16
    Bordläggning
    2023-11-21
    Debatt
    2023-11-22
    Beslut
    2023-11-22
  • Dokument & lagar

    Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike

    Betänkande 2023/24:SkU4

    Riksdagen sa ja till en ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Syftet med avtalet är bland annat att undvika dubbelbeskattning och att förhindra skatteflykt när det gäller skatter på inkomst och på förmögenhet.

    Ändringen innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning, införs i skatteavtalet.

    De nya bestämmelserna börjar att gälla den dag regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-09
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
  • Dokument & lagar

    Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet

    Betänkande 2023/24:MJU4

    Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2023-11-07
    Bordläggning
    2023-11-14
    Debatt
    2023-11-15
    Beslut
    2023-11-15
  • Dokument & lagar

    Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om fastställande av unionens tullkodex och inrättande av Europeiska unionens tullbyrå

    Utlåtande 2023/24:SkU9

    EU-kommissionen har föreslagit en ny unionstullkodex som bland annat innehåller bestämmelser om en minsta gemensam uppsättning icke-straffrättsliga sanktioner samt bestämmelser om en europeisk tullbyrå.

    Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

    Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen när det gäller regleringen av sanktionsbestämmelser.

    Riksdagen menar att medlemsstaterna själva är bättre lämpade att avgöra hur sanktionssystemet bör utformas med hänsyn till de nationella förutsättningarna. Vidare anser riksdagen att EU-kommissionen inte har visat att det är nödvändigt att införa en gemensam reglering av sanktioner för att uppnå de mål som förslaget eftersträvar.

    Riksdagen påminner om att den redan tidigare framfört kritik mot förslag till nya tullrättsliga överträdelser och sanktioner som EU-kommissionen lagt fram.

    Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3, 14 minuter
    Justering
    2023-10-19
    Bordläggning
    2023-10-24
    Debatt
    2023-10-25
    Beslut
    2023-10-25
  • Dokument & lagar

    Nya krav på betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter

    Betänkande 2023/24:SkU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en uppgifts- och dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Syftet är att bekämpa bedrägerier med mervärdesskatt (även kallat moms). Förslagen innebär att betaltjänstleverantörer blir skyldiga att redovisa uppgifter om vissa betalningstransaktioner till Skatteverket.

    Skatteverket ska sända uppgifterna vidare till Europeiska kommissionen som samlar uppgifterna i ett centralt elektroniskt system för betalningsinformation för bekämpning av mervärdesskattebedrägeri. Medlemsstaterna får under vissa förutsättningar åtkomst till uppgifterna i systemet.

    De nya bestämmelserna börja gälla den 1 januari 2024.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2, 11 minuter
    Justering
    2023-10-19
    Bordläggning
    2023-10-24
    Debatt
    2023-10-25
    Beslut
    2023-10-25
  • Dokument & lagar

    Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland

    Betänkande 2023/24:SkU3

    Regeringen har föreslagit förändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Tyskland. Bland annat stryks de bestämmelser som gäller arvs- och gåvoskatten, eftersom den skatten sedan länge är avskaffad i Sverige. Ytterligare förändringar är uppdateringar av bestämmelserna om utbyte av upplysningar mellan Sverige och Tyskland och om att hjälpa varandra vid indrivning av skatt. Det ska även förtydligas att avtalet inte syftar till att underlätta icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt.

    Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    7, 24 minuter
    Justering
    2023-09-28
    Bordläggning
    2023-10-24
    Debatt
    2023-10-25
    Beslut
    2023-10-25
Bevaka via RSS