Dokument & lagar (1 262 träffar)

Betänkande 2022/23:SoU22

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Behandlade dokument: 23 Förslagspunkter: 22 Reservationer: 45  Anföranden och repliker: 36, 95 minuter
Justering: 2023-03-09 Bordläggning: 2023-03-15 Debatt: 2023-03-16 Beslut: 2023-03-22

Betänkande 2022/23:SoU22 (pdf, 658 kB) Webb-tv debatt om förslag: Äldreomsorg

Betänkande 2022/23:SoU8

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 3  Anföranden och repliker: 33, 93 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-03-07 Debatt: 2023-03-08 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:SoU8 (pdf, 172 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet

Betänkande 2022/23:SoU7

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddsutrustning under coronapandemin. Enligt rapporten har regeringen och myndigheterna inte på ett effektivt sätt säkrat tillgången till personlig skyddsutrustning i kommuner och regioner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen förtydligar för myndigheterna hur de behöver förbereda sig för kriser, och ger Socialstyrelsen möjlighet att hämta in information om kommunernas och regionernas beredskapslager med sjukvårdsmateriel.

Enligt regeringen utgör Riksrevisionens rapport ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att säkra Sveriges tillgång till skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel samt läkemedel. Flera åtgärder har vidtagits som ligger i linje med Riksrevisionens rekommendationer, och ytterligare åtgärder kan vidtas om det behövs.

Riksdagen håller med regeringen i bedömningen av Riksrevisionens rapport, och välkomnar att regeringen ska följa det arbete som har påbörjats. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 1 minuter
Justering: 2023-02-07 Bordläggning: 2023-02-15 Debatt: 2023-02-16 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:SoU7 (pdf, 109 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens arbete med att säkra skyddsutrustning under coronapandemin

Betänkande 2022/23:SoU6

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 23, 65 minuter
Justering: 2023-02-07 Bordläggning: 2023-02-15 Debatt: 2023-02-16 Beslut: 2023-02-22

Betänkande 2022/23:SoU6 (pdf, 164 kB) Webb-tv debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om statens tillsyn över apotek och partihandel med läkemedel

Betänkande 2022/23:SoU5

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändrade förutsättningar när regioner tecknar avtal med privata vårdgivare som även har försäkringsbolag som uppdragsgivare. Regeringens förslag gäller förändringar i hälso- och sjukvårdslagen och innebär att det ska framgå i avtalet hur det säkerställs att den privata vårdgivarens övriga uppdrag inte har en negativ inverkan på den vård som utförs på uppdrag av regionen.

Riksdagen sa ja till förslaget i hälso- och sjukvårdslagen om att rehabilitering ska ingå i primärvårdens grunduppdrag.

Riksdagen sa ja till förslaget om ändring i patientsäkerhetslagen, som innebär att Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) ska få förelägga, det vill säga beordra, den vårdgivare som inte har anmält sig till Ivo:s vårdregister att göra det. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite, det vill säga böter.

Lagändringarna i patientsäkerhetslagen träder i kraft den 1 juli 2023. Lagändringen i hälso- och sjukvårdslagen träder i kraft den 1 januari 2024.

Behandlade dokument: 4 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 32, 98 minuter
Justering: 2022-12-08 Bordläggning: 2023-01-24 Debatt: 2023-01-25 Beslut: 2023-01-25

Betänkande 2022/23:SoU5 (pdf, 417 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad kontroll i hälso- och sjukvården

Betänkande 2022/23:SoU4

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut. 

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Anföranden och repliker: 6, 21 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2023-01-24 Debatt: 2023-01-25 Beslut: 2023-01-25

Betänkande 2022/23:SoU4 (pdf, 2698 kB) Webb-tv debatt om förslag: En ny biobankslag

Betänkande 2022/23:SoU9

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. 

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. 

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 8, 54 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2023-01-24 Debatt: 2023-01-25 Beslut: 2023-01-25

Betänkande 2022/23:SoU9 (pdf, 110 kB) Webb-tv debatt om förslag: Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU

Betänkande 2022/23:SoU1

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 10 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 67, 186 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-14 Debatt: 2022-12-15 Beslut: 2022-12-20

Betänkande 2022/23:SoU1 (pdf, 473 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Betänkande 2022/23:SoU2

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 2 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1  Anföranden och repliker: 2, 371 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:SoU2 (pdf, 123 kB) Webb-tv debatt om förslag: Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2021

Betänkande 2022/23:SoU3

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 44, 7749 minuter
Justering: 2022-11-17 Bordläggning: 2022-11-22 Debatt: 2022-11-23 Beslut: 2022-11-23

Betänkande 2022/23:SoU3 (pdf, 212 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet

Betänkande 2021/22:SoU38

Infektion med ett visst orthopoxvirus, också kallat apkoppsvirus, ska klassas som en allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen bedömer att apkoppsvirus är en sjukdom som kan medföra allvarliga konsekvenser. Ett pågående utbrott i Europa i kombination med ett nytt spridningssätt gör att infektionen med apkoppsvirus bör klassificeras som en allmänfarlig sjukdom, skriver regeringen i sitt förslag.

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

Beslutet innebär en ändring i smittskyddslagen och att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med så kallat apkoppsvirus.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 1 Förslagspunkter: 1 , 16 minuter
Justering: 2022-06-16 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU38 (pdf, 287 kB) Webb-tv debatt om förslag: Infektion med ett visst orthopoxvirus och ändring i smittskyddslagen

Betänkande 2021/22:SoU31

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att förbjuda de tillsatser till elektroniska cigaretter som leder till en tydlig doft eller smak av annat än tobak.

Regeringen vill skärpa reglerna kring tobaksfria nikotinprodukter. Det handlar bland annat om bestämmelser kring produktanmälan, produktkrav, försäljning och marknadsföring. Regeringen föreslår också att vätskor till elektroniska cigaretter inte ska få tillhandahållas konsumenter om de innehåller tillsatser som leder till en tydlig doft eller smak av något annat än tobak.

I sitt förslag skriver regeringen att det är angeläget att utvecklingen med en ökad användning av elektroniska cigaretter bland barn och unga bromsas och att det inte bör vara tillåtet att använda
tillsatser av smakämnen som gör de elektroniska cigaretterna attraktiva för barn, unga och icke-rökare.

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om skärpta regler men sa däremot nej till ett förbud mot smaksättning. Anledningen är att regeringen nyligen har gett flera myndigheter i uppdrag att sammanställa kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Enligt riksdagen bör ett fullgott kunskapsunderlag inväntas innan en hårdare reglering införs.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över frågan om att göra det straffbart att ge eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år.

De nya reglerna börjar huvudsakligen gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 12 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 23, 4575 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU31 (pdf, 4305 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hårdare regler för nya nikotinprodukter

Betänkande 2021/22:SoU35

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar som handlar om rätten till personlig assistans för den som behöver egenvård. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att klarlägga betydelsen av begreppet egenvård så att bestämmelserna om personlig assistans kan tillämpas på ett rättssäkert och förutsebart sätt. En definition av egenvård införs i en ny lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får vidare rätt att besluta om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen inför, vid och efter en bedömning av egenvård.

Det införs också ett nytt grundläggande behov i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som gäller stöd som behövs under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär fara för en persons liv eller en överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes hälsa. Behov av hjälp som gäller sådant stöd ska vara helt assistansgrundande och det ska inte göras avdrag för så kallad föräldraansvar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 8  Anföranden och repliker: 15, 4006 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU35 (pdf, 1020 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård

Betänkande 2021/22:SoU39

Efter förslag från socialutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller skrivelse 2021/22:249 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till socialutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter: 1 , 10 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-20 Debatt: 2022-06-21 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU39 (pdf, 97 kB) Webb-tv debatt om förslag: Uppskov med behandling av vissa ärenden

Betänkande 2021/22:SoU25

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse för En samlad strategi för alkohol-, narkotika,- dopnings-och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025. I den föreslår regeringen på olika sätt hur tillgången till och beroendet av alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks-och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska. Dessutom vill regeringen att barn och unga ska skyddas mot produkterna och skadliga effekter orsakade av dessa med mera.

Riksdagen riktar tre tillkännagivanden, uppmaningar till regeringen i dessa frågor.

• Regeringen bör skyndsamt genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin
• Regeringen bör se över hur vård och behandling för skadligt bruk och beroendesjukdom kan bli mer tillgänglig inom kriminalvården.
• Regeringen bör utan dröjsmål vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument: 8 Förslagspunkter: 29 Reservationer: 56  Anföranden och repliker: 16, 4254 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-16 Debatt: 2022-06-17 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU25 (pdf, 3008 kB) Webb-tv debatt om förslag: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025

Betänkande 2021/22:SoU37

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om vården i de särskilda ungdomshem som Statens institutionsstyrelse, Sis, ansvarar för. I skrivelsen redogör regeringen för genomförda, pågående och beslutade insatser när det gäller en trygg och säker vård, placeringsformer för flickor och tvångsåtgärden avskiljning, det vill säga att hålla den unge skild från övriga ungdomar. Skrivelsen gjordes efter tillkännagivanden där riksdagen uppmanat regeringen att vidta åtgärder för att förbättra situationen på hemmen inom dessa områden.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård
• samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering
• en ny enhet inom Kriminalvården som tar över ansvaret från Sis och socialtjänsten för unga som begår grova brott
• att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar.

Riksdagen beslutade också att avsluta ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 14 Reservationer: 22  Anföranden och repliker: 15, 4529 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU37 (pdf, 1592 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem

Betänkande 2021/22:SoU34

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ändras vad som räknas som ett grundläggande behov enligt LSS. Nytt grundläggande behov blir det stöd som en person behöver på grund av en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att han eller hon fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom.

Dessutom ska insatser för att aktivera och motivera en person att klara av något av de grundläggande behoven personlig hygien, måltider, av- och påklädning och kommunikation med andra, räknas som en del av hjälpen med just det grundläggande behovet.

Ett grundläggande behov som tas bort ur LSS är annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det kommer istället att regleras genom andra bestämmelser.

Ytterligare ändring i LSS är att det införs ett schablonavdrag för föräldraansvar, så kallat föräldraavdrag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen beslutade även att rikta tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att

• det bör gå att göra undantag från bestämmelsen om schablonavdrag
• det bör införas en särskild bestämmelse om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS
• lagstiftningen bör följas upp och utvärderas bland annat för att säkerställa kvalitet och motverka fusk.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 13 Reservationer: 15  Anföranden och repliker: 19, 4288 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:SoU34 (pdf, 957 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn

Betänkande 2021/22:SoU30

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument: 3 Förslagspunkter: 7 Reservationer: 6  Anföranden och repliker: 16, 2825 minuter
Justering: 2022-06-07 Bordläggning: 2022-06-10 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SoU30 (pdf, 3824 kB) Webb-tv debatt om förslag: Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation

Betänkande 2021/22:SoU28

Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.
Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll.

Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SoU28 (pdf, 179 kB) Webb-tv debatt om förslag: Borttagande av bosättningsprincipen vid sprututbyte

Betänkande 2021/22:SoU15

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument: 127 Förslagspunkter: 24 Reservationer: 67  Anföranden och repliker: 16, 4672 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-10 Debatt: 2022-06-13 Beslut: 2022-06-14

Betänkande 2021/22:SoU15 (pdf, 940 kB) Webb-tv debatt om förslag: Hälso- och sjukvårdens organisation m.m.