Sök
36 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Olofsson, Eva (V), Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Patientlag
Betänkande 2013/14:SoU24
En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Den nya lagen innebär bland annat följande:
- Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
- Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
- Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
- Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.
I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 58 minuter
- Justering
- 2014-06-03
- Debatt
- 2014-06-12
- Beslut
- 2014-06-12
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om mer patientperspektiv i vården – är nationella riktlinjer en metod?
Betänkande 2013/14:SoU8
Riksrevisionen har granskat patientperspektiv i vården och nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att staten mer effektivt kan använda nationella riktlinjer som styrmedel för att främja en patientcentrerad och effektiv vård.
Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialutskottet konstaterar att regeringen har gett olika uppdrag inom området till Socialstyrelsen och Myndigheten för vårdanalys. Utskottet anser att riksdagen bör vänta in regeringens redovisning av dessa uppdrag. Riksdagen lade skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 8, 90 minuter
- Beredning
- 2013-12-12
- Justering
- 2014-02-06
- Debatt
- 2014-02-26
- Beslut
- 2014-02-26
- Dokument & lagar
Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Betänkande 2013/14:SoU2
En ny benämning för yrket sjukgymnast skapas: fysioterapeut. Det blir en skyddad yrkestitel och den benämning som ska användas på yrkeskåren i första hand. Sjukgymnast förblir en skyddad yrkestitel. Ett utvidgat titelskydd ska leda till ökad tydlighet. Den nya benämningen speglar också bättre dagens utbildning. Fysioterapeut är dessutom den internationellt mest använda titeln för yrkeskåren, och gemensamma benämningar kan underlätta för patienter att ta del av vård i andra EU-länder.
Det införs en bestämmelse som reglerar landstingens ansvar att erbjuda möjlighet till anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet.
Det införs krav på behörighet för att få utföra vissa uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. Socialnämnden ska använda handläggare som har svensk socionomexamen eller annan relevant examen på grundnivå i högskolan eller som har en erkänd utländsk utbildning. Denna ändring ska börja gälla den 1 juli 2014 i stället för den 1 januari 2014 som regeringen föreslagit. Detta för att Socialstyrelsen ska hinna förbereda genomförandet. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2014. Riksdagen sa i huvudsak till regeringens förslag.
Riksdagen anser att utbildningstiden för tandhygienister bör förlängas från två till tre år och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett lagförslag. Tandhygienist är i dag det enda av 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården som har en tvåårig utbildning. Övriga har minst en treårig utbildning. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från S, MP, FP och V.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 12, 49 minuter
- Beredning
- 2013-10-22
- Justering
- 2013-12-05
- Debatt
- 2013-12-16
- Beslut
- 2013-12-17
- Dokument & lagar
Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet
Betänkande 2012/13:SoU24
Kravet på att personer som vill ändra könstillhörighet måste vara steriliserade togs bort den 1 juli 2013. Socialutskottet ansåg redan 2012 att steriliseringskravet skulle slopas så snart som möjligt, men att regeringen skulle återkomma med förslag till lagändringar efter att den utrett de rättsliga konsekvenserna (2011/12:SoU23).
Riksdagen anser att det är mycket angeläget att kravet tas bort med tanke på de internationella konventioner och andra överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har förbundit sig att följa. Till följd av lagändringen görs vissa ändringar i offentlighets- och sekretesslagen där skrivningen gravida kvinnor byts ut mot gravida personer.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 40, 111 minuter
- Justering
- 2013-05-14
- Debatt
- 2013-05-22
- Beslut
- 2013-05-22
- Dokument & lagar
Narkotika- och dopningsfrågor
Betänkande 2012/13:SoU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 och 2012 om narkotika och dopning. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om narkotikapolitik, droginformation till ungdomar och internationellt arbete för en restriktiv narkotikapolitik.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 19, 64 minuter
- Justering
- 2013-03-26
- Debatt
- 2013-04-10
- Beslut
- 2013-04-10
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek
Betänkande 2012/13:SoU9
En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 21 minuter
- Justering
- 2013-01-31
- Debatt
- 2013-02-21
- Beslut
- 2013-02-21
- Dokument & lagar
Inspektionen för vård och omsorg – en ny tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Betänkande 2012/13:SoU5
Regeringen har tidigare beslutat att en ny myndighet, Inspektionen för vård och omsorg, ska ta över en del av de uppgifter Socialstyrelsen har i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som krävs för detta. Inspektionen för vård och omsorg ska bland annat arbeta med tillsyn och att bevilja tillstånd inom socialtjänsten, verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvården. Den nya myndigheten inleder sin verksamhet den 1 juni 2013.
Riksdagen anser att tillsynen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver stärkas. Det är viktigt att kvaliteten följs noga och att eventuella problem åtgärdas effektivt inom både kommunala och privata verksamheter. Riksdagen håller med regeringen om att tillsynen tydligt måste skiljas från kunskapsutveckling, bidragsgivning och fastställandet av standarder. Därför behövs en renodlad tillsynsmyndighet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 26 minuter
- Justering
- 2012-11-22
- Debatt
- 2012-12-12
- Beslut
- 2012-12-13
- Dokument & lagar
Riktlinjer för bemanning inom äldreomsorgen
Betänkande 2011/12:SoU11
Riksdagen gav regeringen ett uppdrag som gäller bemanningen inom äldreomsorgen. Regeringen ska ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanningen på särskilda boenden inom äldreomsorgen.
Socialstyrelsen arbetar sedan tidigare med ett uppdrag som gäller bemanningen på särskilda boenden för demenssjuka. Socialstyrelsen har i ett yttrande till riksdagen sagt att det ofta finns brister i bemanningen i särskilda boenden även för andra grupper. Riksdagen anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning i särskilda boenden även för andra grupper än demenssjuka. Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov. De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver. Uppdraget bör samordnas med Socialstyrelsens pågående uppdrag om organisering av särskilt boende för personer med demenssjukdom, utan att detta uppdrag försenas. Riksdagen vill att regeringen återkommer med en redovisning och vid behov förslag till åtgärder senast i november 2012.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 71 minuter
- Justering
- 2012-02-23
- Debatt
- 2012-03-01
- Beslut
- 2012-03-14
- Dokument & lagar
Organdonationsfrågor
Betänkande 2011/12:SoU9
Det behövs en översyn för att förbättra tillgången på organ och vävnader för donation. Det finns vissa otydligheter kring regelverket, rutiner och organisationsfrågor. Regeringen har redan inlett ett arbete med att ta fram en plan för det fortsatta arbetet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma senast innan riksdagens sommaruppehåll 2012 med en redovisning av en plan för vilka åtgärder som krävs i det fortsatta arbetet för att öka tillgången på organ och vävnader för donation.
Riksdagen sa ja till utskottets förslag. Beslutet innebar att man delvis sa ja till ett antal motioner från allmänna motionstiden 2011.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 54 minuter
- Justering
- 2011-12-20
- Debatt
- 2012-01-25
- Beslut
- 2012-01-25
- Dokument & lagar
Utredningar avseende vissa dödsfall
Betänkande 2011/12:SoU3
Lagen om utredningar av fall där barn har dött på grund av brott ska utvidgas. Den ska i fortsättningen även omfatta utredningar om kvinnor och män som har dött på grund av brott av närstående eller tidigare närstående personer. Bestämmelserna ska vara könsneutrala. Tanken med utredningsverksamheten är att den ska ge underlag till förslag på förebyggande åtgärder. Den nya benämningen på lagen ska vara Lagen om utredningar avseende vissa dödsfall. Den börjar att gälla den 1 januari 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 39 minuter
- Justering
- 2011-10-27
- Debatt
- 2011-11-09
- Beslut
- 2011-11-09
- Dokument & lagar
En EU-agenda för barns rättigheter
Utlåtande 2010/11:SoU17
I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 48 minuter
- Justering
- 2011-05-19
- Debatt
- 2011-06-08
- Beslut
- 2011-06-08
- Dokument & lagar
Apoteksomregleringen
Betänkande 2010/11:SoU14
Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 33, 91 minuter
- Justering
- 2011-05-19
- Debatt
- 2011-06-08
- Beslut
- 2011-06-08
- Dokument & lagar
Socialtjänstfrågor
Betänkande 2010/11:SoU10
Riksdagen har sagt nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om socialtjänstfrågor. Skälet är framförallt att det redan pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kvalitet i socialtjänsten, vräkning av barnfamiljer samt stöd och skydd för barn och unga. Andra motioner tar upp kvinnojourer, sexuella övergrepp mot barn och adoption för samkönade par.- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 24, 94 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-27
- Beslut
- 2011-04-28
- Dokument & lagar
Läkemedelsfrågor
Betänkande 2010/11:SoU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 41 minuter
- Justering
- 2011-03-29
- Debatt
- 2011-04-06
- Beslut
- 2011-04-07
- Dokument & lagar
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken m.m.
Betänkande 2010/11:SoU8
Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT-politiken). Där anges mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp under åren 2011-2015. Det övergripande målet föreslås bli "ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk". För att effekterna av samhällets insatser ska kunna mätas bättre kommer målstrukturen vara kopplad till ett uppföljnings- och utvärderingssystem. De långsiktiga målen i uppföljnings- och utvärderingssystemet anger inriktningen för ANDT-arbetet som helhet. Dessa mål omfattar tillgångs- och tillgänglighetsbegränsande arbete, skydd av barn och ungdomar, förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling samt riktlinjer för samarbetet med andra länder inom EU och internationellt. Strategin föreslår även fortsatta satsningar på bland annat regional samordning, samarbete mellan olika myndigheter och samarbete mellan myndigheter och organisationer. Riksdagen säger ja till regeringens förslag och ber samtidigt regeringen att ta fram ett förslag som kriminaliserar eftersupning. En kriminalisering skulle kunna innebära att förare som varit inblandade i en trafikolycka inte får dricka alkohol efter olyckan. I dag kan en förare klara sig undan ansvar för rattfylleri genom att hävda att han eller hon druckit alkohol först i efterhand.- Behandlade dokument
- 30
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 45, 145 minuter
- Justering
- 2011-03-17
- Debatt
- 2011-03-30
- Beslut
- 2011-03-30
- Dokument & lagar
Funktionshindersfrågor
Betänkande 2010/11:SoU11
Riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om funktionshindersfrågor. En orsak är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, organisationsstöd och nationella informationskampanjer. Andra motioner handlar om behovsbedömning vid personlig assistans, åldersgräns för personlig assistans och bilstöd.- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 16, 61 minuter
- Justering
- 2011-03-03
- Debatt
- 2011-03-16
- Beslut
- 2011-03-17
- Dokument & lagar
En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m.
Betänkande 2010/11:SoU5
Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 39 minuter
- Justering
- 2011-01-20
- Debatt
- 2011-02-02
- Beslut
- 2011-02-02
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg m.m.
Betänkande 2010/11:SoU1
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om cirka 60,1 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2011. Mest pengar inom utgiftsområdet går till läkemedelsförmåner (23,2 miljarder kronor), kostnader för statlig assistansersättning (cirka 20,2 miljarder kronor), tandvårdsförmåner (cirka 6,7 miljarder kronor) och stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken (cirka 1,9 miljarder kronor). Riksdagen ber också regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera de nationella riktlinjerna för vård av demenssjuka med riktlinjer för bemanning i demensvården.- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 38, 139 minuter
- Justering
- 2010-12-14
- Debatt
- 2010-12-17
- Beslut
- 2010-12-20
- Dokument & lagar
En ny alkohollag
Betänkande 2010/11:SoU4
Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.- Behandlade dokument
- 105
- Förslagspunkter
- 26
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 37, 105 minuter
- Justering
- 2010-11-18
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-01
- Dokument & lagar
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Betänkande 2010/11:SoU3
Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 37, 92 minuter
- Justering
- 2010-11-18
- Debatt
- 2010-12-01
- Beslut
- 2010-12-01