Dokument & lagar (1 324 träffar)

Betänkande 2022/23:UbU3

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om studiestöd. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, studiemedel för omställning och vidareutbildning, fribeloppet, studielån vid sjukskrivning och för personer med funktionsnedsättning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument: 18 Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 24, 67 minuter
Justering: 2023-02-16 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-02-23

Betänkande 2022/23:UbU3 (pdf, 283 kB) Webb-tv debatt om förslag: Studiestöd

Betänkande 2022/23:UbU4

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, om att delta i förskola och om annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument: 16 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 10  Anföranden och repliker: 28, 88 minuter
Justering: 2023-02-09 Bordläggning: 2023-02-22 Debatt: 2023-02-23 Beslut: 2023-03-08

Betänkande 2022/23:UbU4 (pdf, 319 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskolan

Betänkande 2022/23:UbU2

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 24, 63 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-19 Debatt: 2022-12-20 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:UbU2 (pdf, 389 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 15 Studiestöd

Betänkande 2022/23:UbU1

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor och vissa andra myndigheter inom forskningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens begäran om bemyndiganden, och sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 1 Anföranden och repliker: 103, 281 minuter
Justering: 2022-12-13 Bordläggning: 2022-12-20 Debatt: 2022-12-21 Beslut: 2022-12-21

Betänkande 2022/23:UbU1 (pdf, 583 kB) Webb-tv debatt om förslag: Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Betänkande 2021/22:UbU27

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument: 8 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 12  Anföranden och repliker: 16, 4072 minuter
Justering: 2022-06-14 Bordläggning: 2022-06-17 Debatt: 2022-06-20 Beslut: 2022-06-21

Betänkande 2021/22:UbU27 (pdf, 15076 kB) Webb-tv debatt om förslag: Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Betänkande 2021/22:UbU34

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2022-06-09 Debatt: 2022-06-15 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:UbU34 (pdf, 116 kB) Webb-tv debatt om förslag: Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2021

Betänkande 2021/22:UbU33

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 49, 9076 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-14 Debatt: 2022-06-15 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:UbU33 (pdf, 2323 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ett mer likvärdigt skolval

Betänkande 2021/22:UbU26

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 10, 1988 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:UbU26 (pdf, 1613 kB) Webb-tv debatt om förslag: In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet

Betänkande 2021/22:UbU25

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument: 7 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 17  Anföranden och repliker: 17, 5265 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:UbU25 (pdf, 2419 kB) Webb-tv debatt om förslag: Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning

Betänkande 2021/22:UbU19

Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Behandlade dokument: 131 Förslagspunkter: 9 Reservationer: 16  Anföranden och repliker: 19, 3925 minuter
Justering: 2022-06-09 Bordläggning: 2022-06-15 Debatt: 2022-06-16 Beslut: 2022-06-16

Betänkande 2021/22:UbU19 (pdf, 525 kB) Webb-tv debatt om förslag: Högskolan

Betänkande 2021/22:UbU29

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument: 11 Förslagspunkter: 6 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 8, 11017 minuter
Justering: 2022-06-07 Bordläggning: 2022-06-13 Debatt: 2022-06-14 Beslut: 2022-06-15

Betänkande 2021/22:UbU29 (pdf, 1385 kB) Webb-tv debatt om förslag: Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning

Betänkande 2021/22:UbU28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att öka tryggheten och studieron i skolan. Förslagen syftar till att nå högre kunskapsresultat och innebär bland annat att

• all personal ska få göra det som är befogat för att öka studieron, till exempel att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar
• det blir enklare för rektorn att besluta om avstängning och tillfällig placering inom och utanför skolan
• användningen av mobiltelefoner i skolan regleras
• ordningsreglerna ska följas upp regelbundet tillsammans med eleverna.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument: 11 Förslagspunkter: 16 Reservationer: 20  Anföranden och repliker: 6, 2669 minuter
Justering: 2022-05-31 Bordläggning: 2022-06-03 Debatt: 2022-06-07 Beslut: 2022-06-08

Betänkande 2021/22:UbU28 (pdf, 2689 kB) Webb-tv debatt om förslag: Skolans arbete med trygghet och studiero

Betänkande 2021/22:UbU23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagar som gäller skola och livslångt lärande.

Lagändringarna innebär att kommuner blir skyldiga att se till att alla som vill få sitt kunnande kartlagt eller prövat inför en utbildning inom komvux ska få det. Dessutom förtydligar lagändringarna vad som menas med validering av kunskaper samt hur dokumentationen av validerade kunskaper ska se ut.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsyrkanden i frågan.

Behandlade dokument: 5 Förslagspunkter: 2 Reservationer: 5  Anföranden och repliker: 9, 2310 minuter
Justering: 2022-06-02 Bordläggning: 2022-06-07 Debatt: 2022-06-08 Beslut: 2022-06-09

Betänkande 2021/22:UbU23 (pdf, 615 kB) Webb-tv debatt om förslag: Validering för kompetensöverföring och livslångt lärande

Betänkande 2021/22:UbU32

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument: 12 Förslagspunkter: 9 Reservationer: 8  Anföranden och repliker: 46, 9424 minuter
Justering: 2022-05-31 Bordläggning: 2022-06-03 Debatt: 2022-06-07 Beslut: 2022-06-08

Betänkande 2021/22:UbU32 (pdf, 1418 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökad likvärdighet för skolhuvudmän

Betänkande 2021/22:UbU24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Förslagens syfte är att öka deltagandet i förskolan genom att varje hemkommun blir skyldig att ta kontakt med vårdnadshavarna. Från att barnet ska fylla tre år, och sedan löpande till och med att barnet fyller sex år, ska kommunerna upplysa om förskolans syfte och barnens rätt till förskola.

Det ska även bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda förskola bland annat till barn som har bott i Sverige under en kort tid. Barn som ska fylla tre år ska ha en reserverad plats på förskolan, även om inte vårdnadshavarna har ansökt om det. Kommunerna ska också sträva efter att ge ett sådant erbjudande till andra barn som har behov av en förskoleplats för att bättre kunna lära sig svenska.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022, och börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 11 Reservationer: 15  Anföranden och repliker: 6, 2574 minuter
Justering: 2022-05-31 Bordläggning: 2022-06-03 Debatt: 2022-06-07 Beslut: 2022-06-08

Betänkande 2021/22:UbU24 (pdf, 695 kB) Webb-tv debatt om förslag: Förskola för fler barn

Betänkande 2021/22:UbU31

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument: 9 Förslagspunkter: 4 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 12, 3519 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-01 Beslut: 2022-06-01

Betänkande 2021/22:UbU31 (pdf, 1382 kB) Webb-tv debatt om förslag: Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Betänkande 2021/22:UbU30

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument: 10 Förslagspunkter: 5 Reservationer: 9  Anföranden och repliker: 16, 3849 minuter
Justering: 2022-05-19 Bordläggning: 2022-05-31 Debatt: 2022-06-01 Beslut: 2022-06-01

Betänkande 2021/22:UbU30 (pdf, 731 kB) Webb-tv debatt om förslag: Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola

Betänkande 2021/22:UbU20

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2021 med hänvisning till de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna handlar bland annat om resursfördelning, lärosäten och styrning, forskning om hälsa och välfärd samt särskilda forskningssatsningar.

Behandlade dokument: 97 Förslagspunkter: 8 Reservationer: 24  Anföranden och repliker: 12, 3362 minuter
Justering: 2022-04-28 Bordläggning: 2022-05-04 Debatt: 2022-05-05 Beslut: 2022-05-05

Betänkande 2021/22:UbU20 (pdf, 600 kB) Webb-tv debatt om förslag: Forskning

Betänkande 2021/22:UbU22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument: 6 Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4  Anföranden och repliker: 28, 5164 minuter
Justering: 2022-03-31 Bordläggning: 2022-04-05 Debatt: 2022-04-06 Beslut: 2022-04-06

Betänkande 2021/22:UbU22 (pdf, 895 kB) Webb-tv debatt om förslag: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram

Betänkande 2021/22:UbU18

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och organisation i vuxenutbildningen, yrkeshögskolan, utbud av vuxenutbildning och svenska för invandrare.

Behandlade dokument: 51 Förslagspunkter: 10 Reservationer: 22  Anföranden och repliker: 15, 3793 minuter
Justering: 2022-03-31 Bordläggning: 2022-04-06 Debatt: 2022-04-07 Beslut: 2022-04-20

Betänkande 2021/22:UbU18 (pdf, 519 kB) Webb-tv debatt om förslag: Vuxenutbildning