Sök

Den som har bristande äldre studieresultat ska trots det kunna få studiemedel om de tidigare studierna har bedrivits för mer än tio år sedan. Regeln är annars att en studerande bara kan få studiemedel om han eller hon har bedrivit sina tidigare studier i normal takt. På en högskoleutbildning motsvarar normal takt 62,5 procent av högskolepoängen under de första 40 veckorna med studiemedel. Efter de 40 första veckorna är kravet 75 procent. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om skolan. En orsak är att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om skolpolitik och skolreformer, kommunernas resurstilldelning, fristående skolor, skolplikt och rätt till utbildning. Andra motioner tar upp frågor som rör skolans värdegrund, betyg, lärarlegitimation, fortbildning för lärare i vissa ämnen och studie- och yrkesvägledning. Ytterligare motioner handlar om skolbibliotek, IT i skolan, elevhälsa, mobbning och diskriminering, jämställdhet och genus, inflytande i skolan och vissa undervisningsämnen.

Behandlade dokument

101

Förslagspunkter

29

Reservationer

37 

Justering

2013-05-30

Debatt

2013-06-12

Beslut

2013-06-12

Reglerna om karriärsteg för lärare ändras och ett nytt karriärsteg, förstelärare, införs. Skolhuvudmännen, det vill säga kommuner och andra som anordnar skolverksamhet, ska i fortsättningen besluta vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för att bli lektor eller förstelärare. I dag är det Skolverket som utser lektorer. För att uppmuntra skolhuvudmännen att inrätta systemet med lektorer och förstelärare ska det bli möjligt för dem som inför karriärstegen att söka statsbidrag. Statsbidraget ska användas till löneökningar och administreras av Skolverket.

Reglerna för lärarlegitimation ändras för lärare som dels har en examen på forskarnivå, dels har arbetat som lärare vid ett universitet, vid en högskola, inom skolväsendet eller motsvarande. Dessa lärare ska kunna få legitimation efter en introduktionsperiod på en termin, i stället för ett läsår som i dag.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 58 minuter

Justering

2013-05-23

Debatt

2013-06-05

Beslut

2013-06-05

Riksrevisionen har granskat Skolinspektionens behandling av ansökningarna från enskilda aktörer som vill starta friskolor. Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av granskningen. Riksdagen anser att det är viktigt att Skolinspektionen prövar ansökningarna på ett effektivt och likvärdigt sätt. Både riksdagen och regeringen håller med Riksrevisionen om att Skolinspektionens prövning kan utvecklas ytterligare. Riksdagen ser positivt på att det redan pågår ett förbättringsarbete inom Skolinspektionen som följer de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen följer utvecklingen.

Riksrevisionen anser bland annat att Skolinspektionen inte lägger tillräcklig tyngd vid att prövningen av ansökningarna ska bidra till att skapa ett varierat urval av friskolor och kommunala skolor. Riksdagen och regeringen håller inte med om detta, utan anser att Skolinspektionen i sin prövning endast kan beakta de kriterier som anges i skollagen. Riksrevisionen anser också att reglerna för prövning av ansökningar från enskilda aktörer som vill starta friskolor delvis är otydliga. Riksdagen vill avvakta med frågan tills den så kallade Friskolekommitténs utredning är klar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 68 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Barn som vistas i Sverige utan tillstånd ska ha i huvudsak samma rätt till utbildning som de barn som är bosatta i landet. Det gäller utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Det finns i Sverige en generell rätt till utbildning för alla barn, men denna rätt har hittills inte omfattat barn som vistas i landet utan tillstånd.

Rätten till utbildning ska inte medföra någon skolplikt för dessa barn. Kommunerna ska inte vara skyldiga att informera barnens föräldrar om rätten till utbildning i förskoleklass. Barnen ska ha rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola om de påbörjar studierna före 18 års ålder.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med en mindre teknisk justering.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-02

Beslut

2013-05-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2012 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2013-04-23

Debatt

2013-05-15

Beslut

2013-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om studiestöd. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan genomförts arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om studiestödssystemet, den nedre åldersgränsen för studiemedel och tilläggsbidraget till studerande med barn.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Matematikundervisningen i grundskolan och motsvarande skolformer ska utökas med 120 timmar i grundskolan. Syftet är att öka elevernas kunskaper i matematik som har blivit sämre under 2000-talet. Totalt ökar antalet undervisningstimmar i matematik i grundskolan från 900 till 1020. Den totala undervisningstiden i grundskolan ökar på motsvarande sätt med 120 timmar.

Som en del i sin profilering har grundskolorna möjlighet att själva bestämma hur en del av undervisningstimmarna ska fördelas mellan olika ämnen. Timplanen för grundskolan ändras så att antalet undervisningstimmar i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska inte får minskas till följd av skolans val.

De nya reglerna ska gälla från den 1 juli 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2013-03-21

Debatt

2013-04-24

Beslut

2013-04-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om vuxenutbildning. Orsakerna är främst pågående arbete och att riksdagen tidigare tagit ställning i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vuxenutbildningens uppdrag och styrkor, livslångt lärande, regionalt samarbete kring kommunal vuxenutbildning, nya utbildningar och regelverket för yrkeshögskoleutbildning. Andra motioner tar upp frågor om validering, erkännande av yrkes- och utbildningskvalifikationer och utbildning i svenska för invandrare.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

15, 70 minuter

Justering

2013-03-14

Debatt

2013-03-27

Beslut

2013-04-10

Riksdagen sa nej till motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2012. Orsaken är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i flera frågor. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningarnas arbetsmarknadsanknytning, pedagogisk utveckling, andrahandsuthyrning av bostäder till studenter och inrättande av nya utbildningar. Andra motioner tar upp lärarutbildningens innehåll, regler om tillträde till högre utbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2013-03-07

Debatt

2013-03-20

Beslut

2013-03-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om grundskolan och fritidshem. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot målen i grundskolan, läromedel, särskilda ämnen i grundskolan, modersmålsundervisning och avgifter.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 98 minuter

Justering

2013-02-21

Debatt

2013-03-07

Beslut

2013-03-13

Riksdagen beslutade hösten 2012 att godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen om pengar till forskning inom sju olika utgiftsområden (se 2012/13:FiU1). Det är en satsning på forskning som skulle innebära en successiv nivåökning till 2016 med 4 miljarder kronor. Regeringen redovisar nu mer i detalj hur man vill fördela dessa medel. Det innebär satsningar på:

• Internationell rekrytering av framstående forskare.
• Stöd till yngre forskare.
• Satsningar på forskningens infrastruktur: ett nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (SciLifeLab), den europeiska spallationskällan (ESS), synkrotronljusanläggningen Max IV och den internationella termonukleära experimentreaktorn (ITER).
• Industriforskningsinstitutens strategiska kompetensutveckling.
• Forskning inom den livsvetenskapliga sektorn.
• Forskning för näringsliv och samhälle.
• Konstnärlig forskning
• Forskning för evidensbaserad skola och förskola.

Myndigheten Vinnova ska få ett nytt instrument för medelstilldelning, så kallade strategiska innovationsområden. Regeringen flaggar för ökade anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor och ökade medel till forskningsfinansierande myndigheter.

Regeringen föreslår vidare en ändring i högskolelagen. Verksamhet som nu benämns konstnärligt utvecklingsarbete ska från den 1 juni 2013 omfattas av begreppen konstnärlig forskning och utvecklingsarbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Sju utskott har yttrat sig till utbildningsutskottet över de delar av regeringens redovisning och förslag som berör dem.

Regeringen har lämnat en skrivelse om Riksrevisionens granskning av den svenska klimatforskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

61

Reservationer

73 

Anföranden och repliker

41, 202 minuter

Justering

2013-02-12

Debatt

2013-02-20

Beslut

2013-02-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om förskolan. Orsaker är att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor som motionerna tar upp och att det redan pågår arbete inom andra områden. Motionerna handlar bland annat om kvaliteten i förskolan, barngruppernas storlek, maxtaxan, barnsomsorgspengen och vårdnadsbidraget. Andra motioner tar upp validering och kompetensutveckling av personalen i förskolan, barnomsorg för barn till arbetslösa och föräldralediga samt barnomsorg på obekväm arbetstid.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2013-01-22

Debatt

2013-02-21

Beslut

2013-03-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet studiestöd. Totalt anslås cirka 22 miljarder kronor till studiestöd nästa år. Det är knappt 160 miljoner kronor mindre än anslagna medel för 2012. Anslagsminskningen beror bland annat på att färre personer väntas ansöka om studiemedel och att nivån på upplåningsräntan väntas bli lägre än 2012.

Utgifterna för studiemedel ökar med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen samt en tillfällig satsning på fler platser på yrkeshögskolan respektive universitet och högskolor. Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar under 25 år som innebär att de under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlen förlängs också. Även tilläggsbidraget till studerande med barn höjs.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-06

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 57,1 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2013. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2013:

• Medel avsätts för en reform om karriärutveckling för lärare.
• Satsningen på att förstärka elevhälsan fortsätter.
• Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
• Satsningen på praktikplatser för ungdomar inom tekniksektorn, det så kallade Tekniksprånget, förlängs med ett år och får mer pengar.
• Medel avsätts för ett riktat statsbidrag som ska stimulera kommunerna att erbjuda mer barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
• Antalet platser på den yrkesinriktade gymnasiala vuxenutbildningen och yrkeshögskolan utökas. Mer pengar avsätts till lärlingsutbildning för vuxna och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
• Universitet och högskolor får pengar för en tillfällig ökning av platserna.
• Universiteten och högskolorna får mer pengar till utbildningen inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
• Lärosäten med utbildningar som har fått omdömet mycket hög kvalitet i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar får mer pengar.
• De statliga anslagen för forskning ökas med 1,7 miljarder kronor.

Högskolan Gotland blir en del av Uppsala universitet den 1 juli 2013. Medel avsätts för att stödja fler frivilliga sammanslagningar av lärosäten under året.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

30, 174 minuter

Justering

2012-11-29

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-12