Sök

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner som bland annat handlar om telefonförsäljning av lotter, köp av levande djur, vidareförsäljning av evenemangsbiljetter, snabblån och konsumentvägledning. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom en del de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen rör bland annat kartläggning av vattenresurser och regler om vattenverksamheter som exempelvis dammar. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst befintlig lagstiftning och att det redan idag pågår arbete på området.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 inom området associationsrätt. Förslagen handlar bland annat om stiftelselagen, krav på sammansättningen av bolagsstyrelser, mångfaldspolicy för företag, lagstiftning om franchising, bolagsmålvakter och modernisering av bokföringslagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2020-01-28

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Regeringen bör presentera förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden eftersom det måste vara tryggt att bo och investera i en bostadsrätt. Det tycker riksdagen som därför riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

I dag finns flera exempel på hur oseriösa aktörer på olika sätt har misskött bostadsrättsföreningar. En utredning har lämnat förslag på åtgärder till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen prioritera arbetet med förslagen, dessutom bör utredningen kompletteras med flera förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandlingen av cirka 70 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som främst rör hyres- och bostadsrätter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

För att göra plan- och byggprocesserna i kommunerna bättre och mer effektiva ändras bestämmelserna om översiktsplanering. Bland annat ska kommunerna göra en planeringsstrategi senast 24 månader efter varje val. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I planeringsstrategin ska kommunfullmäktige bedöma om översiktsplanen är aktuell och ta ställning till kommunens fortsatta arbete med översiktsplaneringen. Planeringsstrategin ersätter de nuvarande kraven som säger att översiktsplanen ska aktualitetsprövas en gång varje mandatperiod. Innehållet i översiktsplanen ska också förtydligas, för att underlätta dialogen mellan stat och kommun om hur bebyggelsen ska utvecklas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Den maximala storleken på komplementbostadshus som får byggas utan bygglov ska bli 30 kvadratmeter. Idag får de maximalt vara 25 kvadratmeter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett komplementbostadshus är en självständig bostad som hör till ett en- eller tvåbostadshus, det kan till exempel vara ett så kallat attefallshus. Förändringen innebär att boarean blir cirka 27 kvadratmeter, att det blir lättare att få plats med de grundläggande funktioner som behövs i en bostad och att husen blir lättare att utforma utifrån olika behov och smaker.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 47 minuter

Justering

2019-12-12

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

3,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, samt konsumentpolitik. Bland annat ska 2,1 miljarder användas till investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Pengarna ska även användas till anslag för sex myndigheter, bland annat Boverket, Lantmäteriet och Konsumentverket. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också nej till förslag i åtta motioner från allmänna motionstiden 2019 på området, bland annat alternativa budgetförslag. Motionerna rör även ett nytt bostadspolitiskt mål, ett nytt konsumentpolitiskt mål och kreditgarantier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

71, 175 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-03

Debatt

2019-12-04

Beslut

2019-12-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett lägre kapitalkrav för privata aktiebolag. Förslaget innebär att det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kronor till 25 000 kronor.

Förändringen i aktiebolagslagen medför att aktiebolagsformen blir mer tillgänglig för den som driver eller vill starta ett företag. Enligt riksdagen främjar förslaget företagande, särskilt inom tjänstesektorn där många företag har ett lägre kapitalbehov än i andra sektorer.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Lagändringen börjar gälla 1 januari 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

13, 38 minuter

Justering

2019-11-21

Bordläggning

2019-11-27

Debatt

2019-11-28

Beslut

2019-11-28

Regeringen har föreslagit att hyresförhandlingslagen ändras så att parterna i hyresförhandlingar får möjlighet att underteckna överenskommelser och protokoll från förhandlingarna elektroniskt. I dag måste sådana överenskommelser om hyra och hyresförhållanden vara skriftliga.

Genom lagändringen skapas förutsättningar för en enklare och mer digital förhandlingsprocess. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på den så kallade systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Systemgränsen är gränsen i eller runt byggnaden som definierar vad som ska räknas in som tillförd energi till byggnadens drift.

Regeringen gör bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val, som hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserade, effektiv elanvändning i uppvärmningen och långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm. En byggnads klimatskärm är golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar. Dessutom ska reglerna ta hänsyn till effektutmaningen, det vill säga elsystemets förmåga att leverera effekt under årets alla timmar i elnäten.

Riksdagen delar regeringens bedömning. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-10-22

Bordläggning

2019-11-12

Debatt

2019-11-13

Beslut

2019-11-13

Regeringen föreslår att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna börja användas istället för fraktsedlar i pappersform vid internationella vägtransporter. Regeringen föreslår också att fraktsedlar i elektronisk form ska kunna användas vid inrikes transporter, om avsändaren och fraktföraren är överens om detta.

Användandet av fraktsedlar vid internationella godstransporter på väg är reglerat i fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-konventionen). Det är dock inte obligatoriskt att använda fraktsedlar vid inrikes transporter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2019-10-15

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge hyresgäster större möjlighet att komma överens med hyresvärden om att anpassa den egna lägenhetens standard. Förslaget innebär att hyresgästen och hyresvärden kan komma överens om antingen en prishöjning för att höja lägenhetens standard, eller en lägre hyra för att sänka den. Överenskommelsen mellan hyresgäst och hyresvärd ska gälla i tio år, och därefter ska samma regler för prissättning gälla som för hyran i övrigt.

De nya reglerna börjar gälla den 2 oktober 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 56 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Regeringen har föreslagit åtgärder mot svarthandel med hyreskontrakt och annat missbruk av hyresrätten. Bytesrätten begränsas för att göra det svårare att överlåta hyreskontrakt mot betalning. Den som har köpt ett hyreskontrakt eller har försökt att sälja ett hyreskontrakt ska kunna förlora sin hyresrätt omedelbart. Straffen för att sälja och förmedla hyreskontrakt mot otillåten betalning ska bli hårdare. Det ska även bli brottsligt att köpa hyreskontrakt.

En hyresgäst med förstahandskontrakt som hyr ut sin lägenhet i andra hand ska inte få ta ut en hyra som är högre än hyresgästens egen hyra, med tillägg för möbler och liknande. Den som tar ut en för hög hyra ska kunna förlora sitt förstahandskontrakt. Det ska också bli brottsligt att hyra ut en lägenhet i andra hand utan tillstånd till en för hög hyra.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i plan- och bygglagen som medför en större frihet för fastighetsägare att bygga altaner. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Förslaget innebär bland annat att det införs ett undantag från kravet på bygglov för att uppföra en altan vid ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar. Förslaget innebär också att mindre altaner, som inte omfattas av krav på bygglov, får strida mot detaljplanen i området.

Riksdagen delar regeringens bedömning att det behöver bli enklare att bygga altaner utan bygglov. Detta minskar både hushållens och kommunernas regelbörda vid mindre byggärenden, och underlättar för småhusägare att kunna anpassa sitt hus och sin tomt efter egna önskemål.

Regeländringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 15 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-03

Debatt

2019-06-04

Beslut

2019-06-04

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

EU:s insolvensförordning från 2015 reglerar vad som gäller för företag och privatpersoner efter en konkurs eller företagsrekonstruktion. Enligt förordningen ska alla EU-länder upprätta nationella register över de företag och privatpersoner som är försatta i konkurs eller företagsrekonstruktion.

Regeringen föreslår att reglerna om insolvensregister i EU:s insolvensförordning kompletteras med ytterligare bestämmelser. Förslaget innebär att det införs en samlad reglering om registren i lag. Registren ska innehålla uppgifter om alla de svenska insolvensförfaranden som omfattas av förordningen. Registret syftar till att göra det lättare för borgenärer att bevaka sin rätt inom hela EU. I Sverige ska registret skötas av Bolagsverket och Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Samfällighetsföreningar, exempelvis vägföreningar, bör själva kunna besluta om att ändra andelstalen för fastigheter som ingår i föreningen. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt utreda en lagändring.

I Sverige finns idag ett stort antal samfällighetsföreningar som har hand om anläggningar som flera fastigheter kan nyttja. Det kallas gemensamhetsanläggningar och kan till exempel vara en gemensam väg som de boende i föreningen använder.

Enligt dagens regelverk kan samfällighetsföreningar inte själva ändra andelstalen för de fastigheter som ingår i föreningen. Det är både kostsamt och tar lång tid för föreningen att få inaktuella andelstal justerade. Detta är problematiskt i synnerhet för vägföreningar.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om fastighetsrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

24, 72 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018 som rör planering och byggande. Anledningen är bland annat de lagar som gäller inom området, pågående utredningar och pågående eller aviserade arbeten.

Motionerna handlar bland annat om översyn av plan- och bygglagen, plansystemet, klimatfrågor i planeringen, lovfrågor samt tillsyns- och överklagandereglering. Andra frågor är buller, bemyndiganden och skadeersättning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

24

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2019-04-23

Bordläggning

2019-04-30

Debatt

2019-05-02

Beslut

2019-05-07

EU:s förordningar om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden har börjat gälla i Sverige. För att tillämpningen ska fungera i praktiken behöver en svensk lag med kompletterande bestämmelser införas.

Det blir allt vanligare att makar eller sambor har anknytning till ett annat land, till exempel genom att de har egendom utomlands. Vid exempelvis en bodelning kan anknytningar till flera länder innebära praktiska och juridiska svårigheter. Syftet med EU-förordningarna är att skapa ett gemensamt regelverk bland annat när det gäller i vilket land och enligt vilket lands lag sådana frågor ska prövas.

För att få en mer lättöverskådlig lagstiftning på området ska även befintliga svenska regler utöver det som förordningarna anger samlas i den nya lagen. Det gäller även regler som rör sambor.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 32 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24