Sök

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021/22 om olika cybersäkerhetsfrågor. Anledningen till detta är främst det arbete regeringen redan gör på området, till exempel mot bakgrund av olika utredningar, samt det nyinrättade nationella cybersäkerhetscentrets pågående arbete. Motionsförslagen handlar bland annat om en översyn av cybersäkerhetsområdet, Försvarsmaktens förmåga, kompetensförsörjning och internationella överenskommelser.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om försvarspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om hybridhot, det militära försvarets förmåga, materielförsörjningsfrågor och försvarets ekonomi.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

31, 101 minuter

Justering

2022-02-03

Bordläggning

2022-02-04

Debatt

2022-02-15

Beslut

2022-02-17

Totalt cirka 76,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet försvar och samhällets beredskap. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om mer pengar till Kustbevakningen.

Mest pengar, cirka 44 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Nästan 20 miljarder kronor går till anskaffning av material och anläggningar och 2,1 miljarder kronor går till Försvarets materielverk. Beslutet om utgiftsområdet är 45 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Kustbevakningen.

Riksdagen sa också ja till

• regeringens förslag om framtida ekonomiska åtaganden på cirka 126,5 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• att ge regeringen möjlighet att kunna sälja artilleripjäser av systemet Archer samt att Försvarsmakten får använda inkomsten från försäljningarna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att föreslå ramar för hur mycket statens investeringar i stridsflygs- och undervattensförmågan får kosta alla år fram till slutleverans. Riksdagen sa delvis ja till en motion som handlar om det och nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om hur personuppgifter behandlas vid Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt, FRA.

Ändringarna gör att Försvarsmakten och FRA kan behandla och utbyta personuppgifter med andra aktörer på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt skyddas personers grundläggande fri- och rättigheter.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-22

Debatt

2021-11-23

Beslut

2021-11-24

Riksdagen vill se en förbättrad process vid tilldelning av det projektbidrag som myndigheter kan ansöka om för utvecklingsprojekt inom krisberedskap. Pengarna till bidraget kommer från anslag 2:4 Krisberedskap och det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ansvarar för att fördela dem mellan de myndigheter som ansökt.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att göra en oberoende översyn av hur hela processen med projektbidrag kan bli mer ändamålsenlig, transparent och långsiktig.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens tidigare granskning av hur väl pengarna från anslag 2:4 Krisberedskap används. I granskningen konstaterades bland annat en risk för att projektbidraget går till myndigheternas ordinarie verksamhet inom området och inte till utvecklingsprojekt.

I sin skrivelse hänvisar regeringen till pågående arbete för att förbättra processen, men riksdagen anser inte att det är tillräckligt och har därför gjort detta tillkännagivande. Riksdagen lade regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Justering

2021-11-11

Bordläggning

2021-11-16

Debatt

2021-11-17

Beslut

2021-11-17

En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor.

Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-05-25

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om samhällets krisberedskap. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete inom Regeringskansliet och berörda myndigheter.

Förslagen handlar i huvudsak om skydd mot olyckor och samhällets fredstida krisberedskap.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

21

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

23, 95 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-04-29

Förutsättningarna för en säker hantering av använt kärnbränsle måste tryggas på kort och lång sikt. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt vidta nödvändiga åtgärder.

Det börjar bli ont om lagringsplats för använt kärnbränsle från Sveriges kärnkraftsreaktorer. Använt kärnbränsle är farligt och måste hanteras säkert för nuvarande och kommande generationer. I dag saknas en tidsplan för att lösa detta, trots att en beredningsprocess pågått i många år.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Försvarsutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter som det brukar göra.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

50, 152 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet.

Skrivelsen handlar bland annat om de granskningar som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) gjort under 2019 med anledning av den så kallade signalspaningslagen. Regeringen ser positivt på att Siun lämnar synpunkter på, utvecklar och förstärker integritetsskyddet och har en löpande dialog med Försvarets radioanstalt (FRA) om förbättringar. Systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet fungerar på det sätt som avsetts i lagen, anser regeringen.

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till fem förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Regeringen bör vidta åtgärder för att underlätta och stärka reservofficerares rätt till tjänstledighet från sina ordinarie arbeten för att kunna tjänstgöra inom Försvarsmakten. Det anser riksdagen, som riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlar om personalförsörjning, veteranfrågor, miljöfrågor och militär övningsverksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2021-01-28

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om

• ett övergripande mål för totalförsvaret
• nya mål för det militära och civila försvaret
• inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation
• förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation, vilket bland annat innebär att ett antal regementen återinrättas
• lagändringar med anledning av namnbyte på Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

36

Reservationer

54 

Justering

2020-12-08

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Drygt 71 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Mest pengar, cirka 42 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Cirka 18 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen godkände också att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet som motsvarar cirka 91,7 miljarder kronor. Vidare godkände riksdagen investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Riksdagen gav också regeringen rätt att tillsvidare och under vissa förutsättningar exportera flygplanet JAS 39 C/D Gripen.

Riksdagen sa samtidigt nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Regeringen föreslår lagändringar så att landets kommunala räddningstjänster mer effektivt och samstämt kan hantera framtida utmaningar, till exempel skogsbränder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• statens och kommuners styrning av verksamheterna ska förstärkas och utvecklas
• samverkan och samordning mellan kommunernas räddningstjänster ska utvecklas
• kommunen ska ha ett ledningssystem för räddningstjänsten och en övergripande ledning ska ständigt upprätthållas
• tillsynen av och stödet till kommunernas arbete ska förstärkas
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska under vissa förhållanden kunna prioritera och fördela extra resurser på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Kommunerna får dock till den 1 januari 2022 på sig för att uppfylla vissa av kraven.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över möjligheten att införa undantag i a-kassereglerna för deltidsbrandmän. Det eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Förslaget om tillkännagivande bygger bland annat på motioner från den allmänna motionstiden 2020/21. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag och följdmotioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

22

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

10, 49 minuter

Justering

2020-10-15

Bordläggning

2020-10-20

Debatt

2020-10-21

Beslut

2020-10-21

Regeringen föreslår lagändringar för att anpassa svenska regler till nya EU-regler om så kallade sprängämnesprekursorer, alltså kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också kan missbrukas för att tillverka sprängämnen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya EU-reglerna, som börjar gälla i alla medlemsländer den 1 februari 2021, innebär bland annat att enskilda personer inte heller i fortsättningen får skaffa, ha eller använda ett antal listade kemiska ämnen.

Regeringens förslag gäller bland annat de svenska reglerna för tillstånd, kontroll vid försäljning, tillsyn av hur EU-reglerna används och straffbestämmelser. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-09-24

Bordläggning

2020-10-13

Debatt

2020-10-14

Beslut

2020-10-14

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

31

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18