Sök

Riksdagen har tagit ställning för vad som ska vara styrande för regeringens förhandlingsarbete under EU-toppmötet den 21-22 juni 2007, då frågan om EU-fördraget tas upp. Bakom ställningstagandet står riksdagens fem största partier: s, m, c, fp och kd. Deras utgångspunkt är att det framförhandlade fördraget, som undertecknades i oktober 2004, bör antas. Frågor som tas upp i ställningstagandet är det institutionella paketet, som bland annat handlar om institutionernas roll, värden och målsättningar, den sociala dimensionen och frågan om en överskådlig struktur på fördraget. Andra frågor som tas upp är symboliska inslag och terminologi i fördraget, unionsrättens företräde, de grundläggande rättigheterna och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessutom behandlas klimat- och energifrågornas beskrivning i fördraget, unionens utvidgning och de så kallade Köpenhamnskriterierna samt illegal invandring. Möjligheterna till nya former av exklusiva samarbeten mellan en begränsad grupp av medlemsstater på nya områden (så kallade opt-ins) eller nya undantag från befintligt samarbete (så kallade opt-outs) behandlas också.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

97, 163 minuter

Beredning

2007-06-07

Justering

2007-06-14

Debatt

2007-06-19

Beslut

2007-06-20

Riksdagen vill, till skillnad från regeringen, inte ha en vald ordförande i Europeiska rådet. EU bör behålla det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap i Europeiska rådet. Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina utgångspunkter för EU:s regeringskonferens om EU:s framtid. Regeringskonferensen ska behandla ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag som lagts fram av EU:s framtidskonvent. Riksdagen har nu talat om för regeringen vilka utgångspunkter Sverige ska ha under regeringskonferensen. EU bör behålla ordningen med en kommissionär med rösträtt för varje medlemsstat. Konventet har föreslagit att Europeiska rådet ska kunna ändra beslutsregler i fördraget. Sverige bör arbeta för att reglerna bara ska kunna ändras när fördraget ändras. Det skulle vara bra om målet för hållbar utveckling lyftes fram i ett protokoll till fördraget. Sedan lång tid tillbaka är det så att EU-lagar går före EU-ländernas egna lagar. Två viktiga bestämmelser ingår i EU:s lagar: Respekten för medlemsstaternas nationella identitet, som uttrycks i deras politiska och konstitutionella grund, och de grundläggande rättigheter som följer av EU-ländernas gemensamma konstitutionella traditioner. Sverige bör dock arbeta för att dessa regler framgår tydligare.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

99

Reservationer

122 

Beredning

2003-10-23

Justering

2003-11-12

Debatt

2003-11-20

Beslut

2003-11-20

Riksdagen avslog en motion om att Europol och Eurojust ska byggas upp till effektiva organisationer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

42, 182 minuter

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-10

Beslut

2003-06-10

Riksdagen godkände inte en motion med krav på att regeringens ska agera när det gäller bl.a. ökade krav på lojalitet mellan EU:s medlemsstater.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

61, 182 minuter

Justering

2003-05-22

Debatt

2003-06-10

Beslut

2003-06-10

Riksdagen lade regeringens skrivelse om FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling till handlingarna. Världstoppmötet hölls i Johannesburg den 26 augusti-4 september 2002.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

18

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

58, 201 minuter

Beredning

2000-04-01

Justering

2003-04-29

Debatt

2003-05-15

Beslut

2003-05-21

Riksdagen gjorde ett uttalande om tidtabellen för den regeringskonferens som ska diskutera EU:s framtidsfrågor efter Europeiska konventet. Det måste gå tillräcklig tid mellan att konventet avslutas och regeringskonferensen inleds. Detta för att både riksdagen och allmänheten ska hinna debattera resultatet av konventet innan regeringen inleder förhandlingarna inom ramen för regeringskonferensen. Den tidtabell som förutsågs vid toppmötet i Nice bör därför behållas och regeringskonferensen sammankallas först 2004.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Justering

2003-03-27

Debatt

2003-04-09

Beslut

2003-04-10

Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse om EU:s framtidsfrågor. Regeringen lämnar i skrivelsen information om det konvent som ska förbereda EU:s nästa regeringskonferens år 2004 och den pågående debatten om EU:s framtid, baserat på Nice- och Laekenförklaringarna. Den svenska inställningen i debatten om EU:s allmänna inriktning bör enligt riksdagen vägledas av tre principer: en pragmatisk grundhållning snarare än ett politiskt slutmål, en därav följande nedtoning av terminologibegreppsfrågorna samt stöd för den rådande ordningen för EU:s grundvalar, såsom dessa beskrivs i regeringens skrivelse.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

13

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

84, 1 minuter

Beredning

2002-04-18

Justering

2002-05-21

Debatt

2002-06-04

Beslut

2002-06-04

Riksdagen godkände Nicefördraget och ändringar i anslutningslagen. Besluten fattades enligt regeringsformen med tre fjärdedels majoritet av de röstande. Nicefördraget slöts vid toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i december 2000. Regeringskonferensen behandlade institutionella frågor och hade två huvudsakliga mål: att förbereda unionen för en utvidgad medlemskrets och att tillförsäkra en effektiv och handlingskraftig union även efter en utvidgning. Nicefördraget innebär att vissa nya, men begränsade, beslutsbefogenheter överlåts till EG. Samarbetet ändrar inte karaktär på grund av Nicefördraget, utan förblir i grunden mellanstatligt. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om hur ett konvent, i huvudsak baserat på de nationella parlamenten, bör utformas och fungera i förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens. Riksdagen betonade våren 2001 betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i detta arbete (se 2000/2001:KUU1 ).

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

1 

Beredning

2001-10-17

Justering

2001-11-22

Debatt

2001-12-06

Beslut

2001-12-06

Riksdagen gjorde fyra tillkännagivanden till regeringen om EU:s framtidsfrågor efter toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer i Nice i december 2000. När det gäller de grundläggande rättigheterna inom EU uttalade riksdagen att regeringen med all kraft bör verka för att EU ska tillträda Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. När det gäller de nationella parlamenten i EU konstaterade riksdagen att det är en grundläggande demokratifråga att de nationella parlamenten har möjlighet att påverka utvecklingen inom EU. Arbetet inom EU bör läggas upp på sådant sätt och med sådana tidsfrister att de nationella parlamenten får utrymme att agera gentemot sina regeringar. Den fortsatta diskussionen bör vidgas till att också omfatta vilka typer av påverkan som det är lämpligt att de nationella parlamenten utövar på EU-nivå. Det är värdefullt att de nationella parlamenten använder informationskällor utöver de egna regeringarna. Informationsutbyte mellan nationella parlament bör uppmuntras, liksom informationsutbyte med Europaparlamentet och andra EU-organ. Det är också viktigt att det finns möjligheter för nationella parlamentariker att som folkets valda representanter påverka de processer som leder fram till beslut som ofta har påverkats av enskilda organisationer och påtryckargrupper. När det gäller förberedelsearbetet inför nästa regeringskonferens konstaterade riksdagen att det behövs mångas deltagande och att förberedelsearbetet måste engagera inte minst de nationella parlamenten. Erfarenheterna från COSAC (samarbetsorgan mellan de nationella parlamentens Europautskott och Europaparlamentet) kan utnyttjas, och ett konvent i huvudsak baserat på nationella parlament skulle kunna lämna värdefulla bidrag. Möjligheterna till remissomgång i de olika frågorna bör tas till vara. Regeringen bör inför nästa regeringskonferens redovisa för riksdagen det närmare förberedelsearbetet och vissa mera principiella ställningstaganden i de sakfrågor som konferensen kommer att behandla.

Behandlade dokument

8

Anföranden och repliker

95, 352 minuter

Beredning

2001-03-22

Justering

2001-04-26

Debatt

2001-05-09

Beslut

2001-05-09

Riksdagen beslutade att skjuta upp behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1998/99.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-05-26

Debatt

1998-06-05

Riksdagen beslutade om följdändringar till miljöbalken i olika lagar som reglerar verksamheter som påverkar miljön. Ett femtiotal lagar omfattas, bl.a. plan- och bygglagen, väglagen, lagen om byggande av järnväg, luftfartslagen, ellagen och minerallagen.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-05-14

Debatt

1998-06-03

Riksdagen godkände regeringens förslag om en ny miljöbalk. Miljöbalken innebär en samordnad, skärpt och breddad miljölagstiftning. Det övergripande målet är att främja en hållbar utveckling. I miljöbalken sammanförs bestämmelserna i sammanlagt 15 miljö- och resurslagar. När det gäller miljösanktionsavgiften beslutade riksdagen, med anledning av motionsförslag, att den övre gränsen ska vara 1 000 000 kr i stället för 500 000 kr som regeringen föreslagit. Miljösanktionsavgiften, som ersätter miljöskyddsavgiften, ska betalas av näringsidkare som har åsidosatt föreskrifter eller tillstånd och villkor som har meddelats med stöd av balken.

Behandlade dokument

38

Justering

1998-05-12

Debatt

1998-06-03

Riksdagen godkände regeringens förslag till riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen. Sverige ska verka för en jordbruks- och livsmedelspolitik vars övergripande mål är att främja ett brett och varierat utbud av säkra livsmedel till skäliga priser, främja en hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion samt bidra till global livsmedelssäkerhet.

Behandlade dokument

12

Justering

1998-05-05

Debatt

1998-05-25

Regeringen fick möjlighet att föreskriva att fiskefartyg ska ha utrustning som automatiskt via satellit överför information om fartyget. Beslutet var ett led i skapandet av ett satellitbaserat kontrollsystem som möjliggör kontroll av fiskefartygs position. Vissa utländska medborgare gavs rätt att fiska yrkesmässigt i Sverige om de beviljas yrkesfiskelicens. Riksdagen godkände ett avtal om genomförande av bestämmelserna i Förenta nationernas havsrättskonvention. Det innebar bl.a. att utländska myndigheters inspektörer fick möjlighet att, vid allvarliga överträdelser mot avtalet, föra ett svenskt fiskefartyg till hamn.

Behandlade dokument

6

Justering

1998-04-28

Debatt

1998-05-25

Foderlagen utvidgades till att avse allt foder avsett för utfodring av djur. Sällskapsdjur i enskilda hem är undantagna. Förbudet att använda antibiotika eller kemoterapeutiska medel utvidgades till att omfatta också andra läkemedel. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att försöka åstadkomma en nationell särlösning som gör det möjligt att fortsätta stödutfodring av vilt.

Behandlade dokument

2

Justering

1998-04-16

Debatt

1998-04-29

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden om om allmän miljöpolitik, vatten- och luftvård, buller, kemikaliekontroll, avfall, kretslopp, återvinning, miljöarbetet inom EU samt naturvård.

Behandlade dokument

70

Justering

1998-03-26

Debatt

1998-04-29

Riksdagen beslutade om ändringar i bl.a. livsmedelslagen och lagen om provtagning på djur, m.m. för att verkställa vissa EG-förordningar och genomföra vissa EG-direktiv.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-03-12

Debatt

1998-03-26

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden om olika jakt- och viltvårdsfrågor.

Behandlade dokument

19

Justering

1998-03-05

Debatt

1998-03-26

Riksdagen avslog Riksdagens revisorers förslag om miljövårdsarbetet och försurningen. Förslaget behandlade det internationella miljöarbetet på försurningsområdet, lagstiftningen som styrmedel, ekonomiska styrmedel, förtydligande av miljömålen samt Naturvårdsverkets roll.

Behandlade dokument

4

Justering

1998-03-03

Debatt

1998-03-26

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden om skogsbruk.

Behandlade dokument

19

Justering

1998-02-19

Debatt

1998-03-18