Sök
2 190 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Civilutskottet, Sammansatta utrikes- och miljö- och jordbruksutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Europas behov av digital infrastruktur
Utlåtande 2023/24:TU20
Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.
Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.
Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.
Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.
Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2023/24:TU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Behandlade dokument
- 197
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 41, 125 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU17
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.
Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 32, 115 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Digitaliserings- och postfrågor
Betänkande 2023/24:TU16
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024.
Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 24, 89 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Betänkande 2023/24:TU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 67 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Nya regler om hållbarhetsrapportering
Betänkande 2023/24:CU23
Regeringen har föreslagit nya regler om redovisning för företag med anledning av två EU-direktiv som ska införas i svensk lag. Det handlar dels om företagens hållbarhetsrapportering, dels om uppgifter om könsfördelningen bland styrelseledamöter i börsnoterade företag. Riksdagen sa ja till ändringarna.
De nya reglerna om hållbarhetsrapportering innebär krav på mer detaljerad hållbarhetsinformation, till exempel när det gäller utsläpp av växthusgaser. De innebär också att fler företag ska lämna en hållbarhetsrapport och att rapporten ska granskas av en auktoriserad revisor.
De nya reglerna om uppgifter om könsfördelning i bolagsstyrelser innebär att stora börsnoterade bolag ska informera om förändringar som skett i könsfördelningen sedan året innan.
Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 40 minuter
- Justering
- 2024-05-21
- Bordläggning
- 2024-05-24
- Debatt
- 2024-05-27
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU14
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 31, 101 minuter
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-22
- Debatt
- 2024-05-23
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Avskaffat krav på bevarande av räkenskapsinformation i original
Betänkande 2023/24:CU21
Kravet på att räkenskapsinformation ska bevaras i original under en viss tid tas bort. Riksdagen sade ja säger ja till regeringens förslag som konkret innebär att räkenskapsmaterial, till exempel kvitton och fakturor, inte behöver bevaras i pappersform om materialet finns digitaliserat. Förslaget gör att företagen slipper hantera stora mängder pappersmaterial under lång tid. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Åtgärder för tryggare bostadsområden
Betänkande 2023/24:CU20
För att skapa tryggare bostadsområden i hela landet har regeringen föreslagit att fastighetsägare ska få utökade möjligheter att säga upp hyresgäster som begår brott. Ett hyresavtal ska kunna sägas upp om hyresgästen begår brott som typiskt sett försämrar närmiljön för dem som bor i lägenhetens omgivning. Det ansvar som hyresgästen har för barn och andra personer som bor eller vistas i lägenheten ska även gälla att se till att dessa personer inte begår brott som skapar otrygghet för övriga boende. Ett hyresavtal ska vidare kunna sägas upp i fler fall om lägenheten används för att begå brott, nämligen vid allvarlig eller omfattande brottslighet. Dessutom tydliggörs och skärps hyresgästens skyldighet att bevara tryggheten inom fastigheten.
För att motverka missbruk av reglerna om inneboende ska hyresgästens rätt att inrymma utomstående personer i lägenheten stramas åt. Hyresvärden ska också få bättre möjligheter att kontrollera hur en lägenhet används.
Förslagen innebär även förbättrade förutsättningar för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att behålla lägenheten vid en uppsägning. Dessutom förstärks möjligheterna för en medhyresgäst eller medboende make eller sambo som utsatts för våld av en närstående att överta ett hyreskontrakt.
Riksdagen sa ja till förslagen och lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 20, 92 minuter
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-17
- Debatt
- 2024-05-20
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Rätt till uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon
Betänkande 2023/24:TU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ett elektroniskt vägtullssystem är ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde, till exempel genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt.
Ändringarna handlar bland annat om att genomföra delar av det så kallade EETS-direktivet som rör det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (European Electronic Toll Service, EETS). Systemet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika elektroniska vägtullssystem i Europa.
Ändringarna innebär bland annat att de som tar ut avgifter ska kunna få uppgifter om de som betalar och deras fordon. Syftet är att underlätta avgiftsupptagares kontakt med respektive skatteverk.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Hushållningen med mark- och vattenområden
Betänkande 2023/24:CU16
Riskdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om nationell samordning av havsplaner och riksintressen samt om skyddet av vattenområden och dricksvattenintäkter
Riksdagen hänvisar till pågående arbete och de befintliga lagar och regler som finns.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 5, 39 minuter
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-24
- Debatt
- 2024-04-25
- Beslut
- 2024-05-02
- Dokument & lagar
Konsumenträtt m.m.
Betänkande 2023/24:CU11
Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över om det bör införas särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, till exempel stora lån, och återkomma till riksdagen i frågan.
För en fullmakt finns i de flesta fall inga särskilda formkrav, vilket är något som kan utnyttjas i förhållande till utsatta personer. När det gäller större ekonomiska åtaganden, exempelvis vid stora lån, anser civilutskottet att formkrav för fullmakter framstår ett användbart verktyg för att stärka det förebyggande arbetet mot mäns våld mot kvinnor, och då närmare bestämt det ekonomiska våldet. Formkrav för fullmakter skulle också skydda andra utsatta personer, till exempel den som inte har möjlighet att sköta sina bankärenden på egen hand. Formkrav skulle även minska risken för förfalskningar.
Tillkännagivandet har gjorts i samband med behandlingen av motioner i olika konsumenträttsliga frågor från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen avslog övriga motionsyrkanden.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-24
- Debatt
- 2024-04-25
- Beslut
- 2024-05-02
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av direktivet om harmoniserade flodinformationstjänster på inre vattenvägar
Utlåtande 2023/24:TU21
EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar.
Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-25
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2023/24:CU9
Riksdagen sa nej till 130 förslag i motioner om familjerätt från den allmänna motionstiden 2023. Bland annat hänvisar riksdagen till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen tar upp.
Förslagen handlar bland annat om en könsneutral föräldrabalk, antalet vårdnadshavare för ett barn, juridiskt biträde för barn och vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 27, 92 minuter
- Justering
- 2024-04-11
- Bordläggning
- 2024-04-17
- Debatt
- 2024-04-18
- Beslut
- 2024-04-24
- Dokument & lagar
Vägtrafik- och fordonsfrågor
Betänkande 2023/24:TU13
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 49, 149 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2023/24:TU12
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.
Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar
Betänkande 2023/24:CU19
Enligt en ny lag måste bilförsäljare informera konsumenter om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp för de nya personbilar de har till försäljning eller långtidsuthyrning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Informationen om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska finnas på försäljningsstället och i reklam för nya personbilar.
Den nya lagen införs för att förtydliga genomförandet av ett EU-direktiv som sedan tidigare är genomfört genom Konsumentverkets allmänna råd. Lagen börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 26 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-03
- Debatt
- 2024-04-04
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Planering och byggande
Betänkande 2023/24:CU15
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om planering och byggande. Motionerna som inkommit under den allmänna motionstiden 2023 handlar bland annat om klimatfrågor i planeringen och återbruk av byggnader och material. Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 7, 55 minuter
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-04-03
- Debatt
- 2024-04-04
- Beslut
- 2024-04-10
- Dokument & lagar
Genomförande av ändrade EU-regler om avgifter på väg
Betänkande 2023/24:TU11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ett antal nya bestämmelser om vägavgifter. Två nya lagar föreslås, en om infrastrukturavgifter på väg och en annan om klassificering av tunga fordon baserad på deras koldioxidutsläpp. Vidare föreslås följdändringar i sex andra lagar.
Lagarna handlar bland annat om grundläggande principer för beräkning och uttag av infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader samt principerna för indelning av tunga fordon i olika klasser baserad på deras koldioxidutsläpp.
Genom de nya lagarna och lagändringarna genomförs ändringar av ett EU-direktiv om vägtullar.
Flertalet av bestämmelserna ska börja gälla den 1 maj 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2023/24:TU9
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner om olika yrkestrafik- och taxifrågor från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om tillsyn, kontroll och översyn.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder. Samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 31, 103 minuter
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-20