Dokument & lagar (60 654 träffar)

Betänkande 2020/21:UU1

Riskdagen a) bifaller proposition 2020/21:1 utgiftsområde 5 punkt 1 och avslår motionerna samt b) bifaller proposition 2020/21:1 utgiftsområde 5 punkt 2.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:SfU12

Utskottsinitiativ TK till regeringen

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-12-01 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:KU1

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 5 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:FöU1

Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-09 Beslut: 2020-12-09

Betänkande 2020/21:SfU11

Utskottsinitiativ och tillkännagivande

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:SfU10

Läggs till handlingarna och tillkännagivande

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:SfU9

Läggs till handlingarna

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:KrU1

Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.

Förslagspunkter: 4 Reservationer: 3
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:KU10

Utskottet anmäler för riksdagen resultatet av granskningen enligt 13 kap. 2 § regeringsformen.

Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-07

Utlåtande 2020/21:UU5

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-03 Beslut: 2020-12-03

Betänkande 2020/21:SkU1

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:CU5

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt.

Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning.

Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, förlängs den tillfälliga lagens giltighetstid till den 31 december 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:CU4

EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare.

Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:CU1

Drygt 5,5 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3,1 miljarder kronor, går till investeringsstöd för att ordna hyresbostäder och bostäder för studerande. Cirka 900 miljoner kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer och Lantmäteriet får cirka 700 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Förslagspunkter: 3 Reservationer: 4
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU14

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU13

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 2 Reservationer: 2
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SkU7

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-26 Debatt: 2020-12-02 Beslut: 2020-12-02

Betänkande 2020/21:SoU10

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter: 1 Reservationer: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-26 Beslut: 2020-11-26

Betänkande 2020/21:SkU9

Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats.

Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25

Betänkande 2020/21:SkU8

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution.

Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Förslagspunkter: 1
Justering: 2020-11-19 Debatt: 2020-11-25 Beslut: 2020-11-25