Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Näringsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 9,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. Cirka 834 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och cirka 680 miljoner går till bidrag till företagsutveckling och innovation. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden när det gäller SAS AB och Almi AB, samt ja till övriga förslag till bemyndiganden om eko-no--miska åtaganden. Dessutom säger riksdagen ja till regeringens förslag om att målet för turismpolitiken ska upphöra att gälla.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

35, 116 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-20

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

40, 115 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.

Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

15, 55 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.

Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.

Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

69, 173 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras omhändertas på ett giftfritt och cirkulärt sätt. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bland annat att se över behovet av styrmedel för att främja en sådan hantering.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits, bland annat att regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att utreda hur solcellspaneler och turbinblad till vindkraftverk i högre utsträckning ska kunna omhändertas i enlighet med den så kallade avfallshierarkin.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen presenterar delvis motsvarar det som Riksrevisionen efterfrågar. Samtidigt betonar riksdagen att arbetet behöver intensifieras för att uppnå en hållbar hantering av dessa produkter. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen sa också nej till cirka 180 förslag om cirkulär och giftfri ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om hållbar design, konsumtion och produktion, återanvändning och återvinning, avfall, cirkulära livsmedelsfrågor, plastfrågor och kemikaliefrågor.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

32

Reservationer

46 

Anföranden och repliker

32, 108 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner om jordbrukspolitik från den allmänna motionstiden 2023 och hänvisar främst till pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrensfrågor, produktion av växtbaserade livsmedel och jordbrukets klimatfrågor.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

18

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

40, 118 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll. Riksdagen anser att innehållet i handlingsplanen är väl avvägt och föreslår därmed att riksdagen ska lägga planen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

I skrivelsen beskriver regeringen hur det klimatpolitiska arbetet bör bedrivas under mandatperioden. Enligt regeringen behövs en rad åtgärder för att skapa de förutsättningar som krävs för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.

I det ingår även det arbete som regeringen planerar på klimatområdet internationellt och inom EU. Regeringen presenterar även åtgärder för att underlätta för hushåll och företag att fatta de beslut som krävs för att nå de nationella och globala klimatmålen samt Sveriges klimatåtaganden gentemot EU.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner varav cirka 100 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

36

Reservationer

98 

Anföranden och repliker

108, 274 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-17

Debatt

2024-05-20

Beslut

2024-05-22

Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

72, 201 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2022. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2022 lämnades totalt 119 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen rörde bland annat näringspolitiska frågor, frågor om brottsbekämpning, finanspolitiska frågor och miljö- och jordbruksfrågor. I alla fall utom ett var kommissionen förslagsställare, Europaparlamentet lämnade ett utkast till lagstiftningsakt.

Riksdagen lämnade 14 motiverade yttranden, vilket är det näst högsta antal motiverade yttranden som riksdagen lämnat under ett år sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen. De motiverade yttrandena 2022 lämnades på förslag av konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 1 173 förslag lämnats till riksdagen fram till utgången av 2022.

Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 93 förslag, vilket innebär att riksdagen haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning. De fyra utskott som lämnat flest förslag till motiverade yttranden är finansutskottet, skatteutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Konstitutionsutskottet framhåller i uppföljningen att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2024-01-16

Debatt

2024-01-17

Det ska bli enklare för myndigheter, kommuner och a-kassor att samarbeta mot exempelvis bidragsbrott och olika typer av arbetlivskriminalitet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning.

Enligt regeringens förslag ska myndigheterna, kommunerna och a-kassorna kunna dela fler uppgifter med varandra. Uppgifterna ska användas som underlag vid beslut för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, samt vid kontroller av arbetsplatser där man misstänker fusk och regelbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Det finns ett antal nämnder som lyder under riksdagen. Exempel på nämnder är bland andra Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden och Riksdagens arvodesnämnd.

Nämnderna har lämnat redogörelser för sin verksamhet under 2023 till riksdagen som konstitutionsutskottet har behandlat. Riksdagen beslutade att lägga nämndernas redogörelser till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till ändringar i lagar som ska göra det tydligare vid val till Sametinget.

Ändringarna innebär bland annat att det införs ett skydd för beteckningar som liknar partibeteckningar i allmänna val. Förtydliganden görs även när det gäller bland annat vallokaler, rösträkning och röstmottagning. Genom ändringarna blir formerna för val till Sametinget mer lika formerna vid allmänna val som regleras i vallagen.

Ändringarna börjar att gälla 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheteten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.

Under 2023 tillsatte regeringen 91 kommittéer, vilket är tre färre än 2022. Under året avslutades 76 utredningar, vilket är fjorton fler än 2022. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2023 drygt 500 miljoner kronor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2023. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen för vilka åtgärder den vidtagit har en viktig roll i uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, konstaterar att skrivelsen på generell nivå ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av åtgärder som regeringen vidtagit presenteras. KU ser positivt på hur redogörelserna nu sedan flera år är utformade och förutsätter att kvaliteten på dem kommer att behållas.

Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser i årets redogörelse på konstitutionsutskottets område ger inte anledning till några synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskotts områden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område.

KU påminner om vikten av att regeringen behandlar riksdagens skrivelser skyndsamt. Hur lång tid som anses rimligt för behandlingen av tillkännagivanden bör bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas.

KU anser även att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år bör inte förekomma utan att det redovisas en bedömning om när de kan bli slutbehandlade.

KU uttalar sig också om vikten av tydlighet i riksdagens tillkännagivanden och påminner om att det bör framgå av utskottens ställningstaganden vad som begärs i ett tillkännagivande. Utskottets ställningstagande bör vara formulerat på ett sådant sätt att regeringen inte ska behöva läsa motionen för att få klarhet i vad riksdagen begär i sitt tillkännagivande.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till 50 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om judiskt liv i Sverige, stärkta rättigheter för tornedalingar, kväner och lantalaiset, genomförandet av FN:s urfolksdeklaration, urfolksperspektivet i EU, stöd till organisationer, samisk rätt till mark och vatten, Sametinget och samiskt självstyre, satsningar på samernas språk och kultur och en samisk språklag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2023. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt medlen används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt.

Riksdagen konstaterar med tillfredsställelse att Riksrevisionen under 2023 utnyttjat sitt förvaltningsanslag och en del av sitt anslagssparande både i sin verksamhet och för att utveckla verksamheten. Riksdagen noterar att myndighetens personalomsättning har minskat och att Riksrevisionen arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 2 minuter

Justering

2024-05-23

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Beslut

2024-06-12

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 juli 2022 - 31 december 2023 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Enligt konstitutionsutskottet bör JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning, andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen.

Under verksamhetsperioden besvarade JO 175 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

JO har även lämnat över 25 beslut till departement inom Regeringskansliet och till myndigheter för att belysa förhållanden som framkommit under utredningarna.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet såg allvarligt på de brister i lagar och rutiner som JO iakttagit. Iakttagelserna rörde grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rätten till ett privatliv.

Riskdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Regeringen har föreslagit nya regler om statsbidrag till trossamfund. Den nya lagstiftningen ska innehålla bestämmelser om när ett annat trossamfund än Svenska kyrkan är berättigat till statsbidrag, statlig avgiftshjälp och att definitionen av trossamfund ändras. Den nya regleringen innebär också att ett demokrativillkor ska gälla för stöd till trossamfund och för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag och nej till förslag i motioner, varav cirka 40 är från den allmänna motionstiden 2023.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18