Sök

Regeringen bör pröva de svenska vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 och bland annat se till att möjligheter till undantag vid klassificering av vatten utnyttjas och att platsspecifika bedömningar utförs. Det anser riksdagen som riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den ska

• pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027 för att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta som ligger i linje med riksdagens beslut om propositionen Vattenmiljö och vattenkraft samt livsmedelsstrategins mål
• säkerställa att vattenmyndigheterna tar hänsyn till alla nyttor som ramdirektivet för vatten listar vid normsättningen samt utnyttjar alla tillgängliga undantag för att klassificera vatten som "kraftigt modifierade" och tillämpa "mindre stränga krav" i exempelvis produktiva jordbruksområden, miljöer med höga kulturvärden och i de vattenförekomster där god ekologisk status förutsätter att kraftverket avvecklas eller ger påverkan på reglerkraft
• säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft
• säkerställa att platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta samt att detta görs i samråd med berörda aktörer.

Vattenmyndigheterna är fem länsstyrelser som är vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt i Sverige.

Tillkännagivandena har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från miljö- och jordbruksutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 102 minuter

Justering

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär främst att riksdagen ger regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, rätt att besluta om de regler som behövs för att genomföra två EU-direktiv om engångsplastprodukter och avfall. Ändringarna gör det exempelvis möjligt att i framtiden utöka det så kallade producentansvaret för avfall till att omfatta fler produkter.

En annan ändring gör att det blir straffbart att skräpa ned även med enstaka småskräp. En sådan ringa nedskräpningsförseelse var tidigare inte straffbar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2021, förutom ändringen för ringa nedskräpningsförseelse som börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-09-16

Bordläggning

2021-09-21

Debatt

2021-09-22

Beslut

2021-09-22

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

28, 123 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om barns och ungas läsning. Skrivelsen tar upp frågor som rör bland annat vikten av läsning, samling för läsande, små barns språkutveckling, barns och ungas läsning samt bibliotekens läsfrämjande arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner inom området, detta främst med hänvisning till insatser som görs, pågående beredningar och att vissa förslag till viss del är tillgodosedda. Motionerna handlar bland annat om punktskrift, faktorer som hindrar läsning, biblioteksfrågor, läsförståelsen i utanförskapsområden, kompetensutveckling för lärare, uppdrag till bibliotek att stödja äldre inom ny teknik samt e-böcker.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

12, 65 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

För att minska växthusgasutsläppen från bland annat transportsektorn ska reduktionsnivåerna för bensin och diesel succesivt höjas fram till 2030. Det innebär att drivmedelsleverantörerna ska öka inblandningen av förnybara eller andra fossilfria drivmedel i bensinen och dieseln. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa smärre ändringar.

Enligt beslutet utökas också leverantörernas möjlighet att uppfylla sin reduktionsplikt genom eget eller köpt överskott av utsläppsminskningar. Dessutom höjs maxgränsen för den avgift som tas ut vid försenad redovisning av reduktionsplikten. Ändringarna ska bidra till Sveriges klimatpolitiska mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att under 2022 återkomma till riksdagen med en bedömning av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Den ska bland annat belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Regeringen ska då även redogöra för om det motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 95 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Regeringen har föreslagit nya hållbarhetskriterier för biobränslen som används för produktion av el, värme och kyla eller som bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett så kallat hållbarhetsbesked får de inte komma från mark som har stor biologisk mångfald eller stora kollager. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för att tillverka biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter från jordbruksmark används för att framställa biodrivmedel eller biobränslen ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på marken.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor genomförs i Sverige. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021 och andra börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa ändringar när det gäller definitionen av biomassa.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Regeringen har föreslagit att livsmedelslagen ska omfatta även material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel, exempelvis förpackningar.

Lagändringen kompletterar EU:s kontaktmaterialförordning som redan gäller på området och innebär bland annat att regeringen eller ansvarig myndighet kan förbjuda att vissa material och produkter, som inte uppfyller de grundläggande kraven i kontaktmaterialförordningen, hamnar på den svenska marknaden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 120 motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

17

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

27, 103 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag om cirkulär ekonomi i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade framför allt till befintliga regler och pågående arbete.

Förslagen handlar bland annat om övergripande åtgärder för en cirkulär ekonomi, avfall, återanvändning och återvinning, hållbar produktion och konsumtion, plastfrågor, matsvinn och matavfall samt sanering och städning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

23

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-26

Debatt

2021-05-27

Beslut

2021-06-02

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Politik för konstnärers villkor.

Skrivelsen tar bland annat upp frågor om den konstnärliga friheten och principen om armlängds avstånd som innebär att den konstnärliga friheten behöver skyddas från direkt påverkan när den betalas av det offentliga. Andra frågor som tas upp är rekryteringen till konstnärsyrket och konstnärernas ekonomiska och sociala villkor.

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

En reduktionsplikt för flygfotogen införs i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen. Reduktionsplikten innebär att leverantörer av flygfotogen blir skyldiga att blanda in biodrivmedel i fossil flygfotogen. Förslaget från regeringen innehåller också reduktionsnivåer för åren 2021-2030 samt en reduktionspliktsavgift och en förseningsavgift.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-20

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar om idrott, friluftsliv, allmänna samlingslokaler och spelfrågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

21

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

13, 81 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om jordbrukspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om den gemensamma jordbrukspolitiken, konkurrenskraft och regelförenkling samt forskning och utbildning.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

20

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

40, 139 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 270 förslag om naturvård och biologisk mångfald i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlar bland annat om arbetet för biologisk mångfald, handel med hotade arter, invasiva främmande arter, naturvårdsdirektiven, artskyddsförordningen, förvaltning av skarv och säl, rovdjurspolitik, skyddad skog och mark, nationalparker, naturreservat, marina skyddade områden, strandskyddet och allemansrätten. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

120

Förslagspunkter

17

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

18, 90 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Regeringen ska ge en lämplig myndighet eller forskningsinstitut som till exempel Skogforsk i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för att göra trädslagen alm och ask motståndskraftiga mot almsjuka och askskottsjuka. Det anser riksdagen, som riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör skogspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om en hållbar skogspolitik, bioekonomi, nyckelbiotoper, skydd av skog och EU:s skogsstrategi.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

21

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

19, 101 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är framför allt att åtgärder redan har vidtagits och pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om kemikaliearbetets mål och metodik, åtgärder för att minska förekomsten av farliga ämnen i varor och produkter samt utfasning och användning av växtskyddsmedel.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

11, 74 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Detta med hänvisning bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar exempelvis om kulturpolitikens inriktning, effekter av coronaviruset och kultursamverkansmodellen.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-24

Debatt

2021-03-25

Beslut

2021-04-07