Sök

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om konkurrenskraft och regelförenkling, odlingslandskapets mångfald, växtbaserade livsmedel, binäringen och försäljning av ägg. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst pågående utredningar och arbeten.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

40, 121 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-11

Debatt

2020-03-12

Beslut

2020-03-12

De regler som gäller på spelmarknaden har förändrats och det skapar en ny situation för bland annat hästnäringen. Spelmarknadsutredningen har fått i uppdrag att bland annat analysera hästnäringens förutsättningar efter omregleringen och ska lämna sina förslag senast den 31 oktober 2020. Riksdagen anser att utredningen bör lämna sina förslag snarast, men senast under hösten 2020 och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade cirka 70 motioner om spelfrågor från allmänna motionstiderna 2018 och 2019. Riksdagen sa nej till de övriga motionerna.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

17

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

24, 91 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2018, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om kunskap och information om barns rättigheter, förebyggande arbete mot tvångsgifte och barnäktenskap, mötesplatser för hbtq-ungdomar, barn och unga på nätet, villkoren för barn- och ungdomsorganisationer samt barns och ungas rätt till kultur.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av myndigheter, stiftelser och statliga bolag inom kulturområdet under perioden 2010-2018. Riksrevisionen gör bedömningen att styrningen har blivit tydligare och att den är långsiktig. Däremot menar revisionen att styrningen inte är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformer som institutionerna har och rekommenderar regeringen att se över hur styrningen av stiftelserna och de statliga bolagen inom kulturområdet går till.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. Riksdagen delar regeringens bedömning att styrningen inom kulturområdet är komplex sett till de olika verksamhets- och finansieringsformer som finns och att det därför är viktigt att regelbundet följa upp styrningsfrågor inom området. Riksdagen anser dock, liksom regeringen, att styrningen är tillräckligt anpassad till de olika verksamhetsformerna.

Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om skogspolitik. Förslagen handlar bland annat om mål för skogspolitiken, myndighetshandläggning och skogsvårdsregler, skogsgödsling, arealmål för skyddad skog, virkesproduktion och klimatfrågor samt åtgärder mot angrepp av granbarkborre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

34, 115 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om jakt- och viltvård. Förslagen handlar bland annat om det allmänna uppdraget som Svenska Jägareförbundet innehar, viltförvaltningsdelegationernas ansvar och beslutanderätt, åtgärder för minskad vildsvinsstam, jaktregler, viltolyckor på grund av vildsvin och gemensam svensk-norsk viltförvaltning.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

33, 105 minuter

Justering

2020-02-11

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Cirka 19,7 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, drygt 7,3 miljarder kronor och knappt 3,9 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

40, 140 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-17

Cirka 16,1 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar går till folkbildning, drygt 4,7 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,5 miljarder går till regional kulturverksamhet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Regeringen föreslår vidare att public service-företagen Sveriges Radio får knappt 3,1 miljarder kronor, Sveriges Television får drygt 5 miljarder kronor och Sveriges Utbildningsradio får drygt 445 miljoner kronor.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Anföranden och repliker

44, 127 minuter

Justering

2019-11-28

Bordläggning

2019-12-04

Debatt

2019-12-05

Beslut

2019-12-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar bland annat om hur statliga medel för vård och bevarande av det kyrkliga kulturarvet, den så kallade kyrkoantikvariska ersättningen, har använts under perioden 2002-2007. Kyrkliga kulturminnen är kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Enligt regeringen är ersättningen av stor betydelse för vården av det kyrkliga kulturarvet. Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan även i fortsättningen ta ansvar för att arvet bevaras och utvecklas.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till motionsförslagen i ärendet.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 42 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen har föreslagit att det görs vissa ändringar i svensk miljölagstiftning för att förbättra genomförandet av EU:s avfallsdirektiv. Syftet med direktivet är att skydda miljön och människors hälsa.

Lagändringarna innebär bland annat att det införs en ny bestämmelse om att de verksamheter som har hand om avfall och som har tillstånds- och anmälningsplikt, endast får tillåtas om de uppfyller vissa krav på hur avfall ska hanteras. Ändringarna innebär också vissa förtydliganden av formuleringar relaterat till avfallshantering. Till exempel förtydligas att den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte riskerar att skada människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-20

Debatt

2019-11-21

Beslut

2019-11-27

Riksdagen har behandlat regeringens bedömning av Riksrevisionens rapport om hur de statliga centralmuseerna arbetar för att förvalta sina samlingar på ett säkert sätt. I rapporten undersöker Riksrevisionen dels om säkerhetsarbetet leder till en betryggande säkerhet för föremålen i samlingarna, dels om Riksantikvarieämbetet inom ramen för sitt museiuppdrag gör tillräckligt för att stödja museernas säkerhetsarbete. Rapportens övergripande slutsats är att centralmuseernas säkerhetsarbete inte är tillräckligt för att kunna garantera en rimlig grad av säkerhet för föremålen i samlingarna och att Riksantikvarieämbetet kan göra mer för att stödja museerna med det.

Riksdagen håller med regeringen om att rapportens granskning och rekommendationer är värdefulla för både museerna och Riksantikvarieämbetet och ser positivt på att regeringen aktivt ska följa hur säkerhetsarbetet utvecklas. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 19 minuter

Justering

2019-11-07

Bordläggning

2019-11-13

Debatt

2019-11-14

Beslut

2019-11-14

Riksdagen har behandlat regeringens proposition "Ett modernt public service nära publiken - villkor 2020-2025". I propositionen föreslår regeringen att det uppdrag och de villkor som gäller för de tre programföretagen Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den pågående tillståndsperioden i stort ska gälla även under nästa period. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

År 2010 infördes ett system med förhandsprövning av nya tjänster inom public service. Det innebär att programföretagen kan anmäla nya tjänster av större betydelse, till exempel nya så kallade play-tjänster, till Myndigheten för press, radio och tv (MPRTV) för förhandsprövning om tjänsten påverkar marknaden och om tjänsten bidrar till att programföretaget uppfyller sitt uppdrag. Regeringen fattar beslut efter MPRTV:s prövning. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns nackdelar med att det är regeringen som fattar beslut om förhandsprövning. Riksdagen anser därför att regeringen så fort som möjligt ska tillsätta en utredning som ser över olika möjligheter att organisera förhandsprövningen så att regeringen inte är den sista instansen och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

11

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

60, 203 minuter

Justering

2019-10-17

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

Regeringen tar i en skrivelse upp en rapport från Riksrevisionen om Klimatklivet, som är ett stöd till lokala och regionala investeringar som ska minska utsläppen av växthusgaser. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Klimatklivet till stora delar har genomförts på ett effektivt sätt, men också att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller genomförande, utformning och rapportering av stödet.

Regeringen uppger att den har påbörjat ett arbete med att utveckla och effektivisera Klimatklivet som bygger på det så kallade januariavtalet, som är en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Riksdagen ser positivt på det arbete med att förbättra Klimatklivet som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 65 minuter

Justering

2019-10-03

Bordläggning

2019-10-22

Debatt

2019-10-23

Beslut

2019-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statens vägledning av kommunal tillsyn. Riksrevisionen har granskat hur Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket vägleder kommunerna i arbetet med alkoholtillsyn, livsmedelskontroll, kemikalietillsyn och miljötillsyn. Rapporten visar att tillsynsvägledningen huvudsakligen fungerar tillfredsställande för kemikalietillsynen och livsmedelskontrollen, medan det finns brister i vägledningen när det gäller alkohol- och miljötillsynen. I sin skrivelse redovisar regeringen vilka åtgärder som bedöms vara nödvändiga med anledning av rapporten.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion om lika och förutsägbar tillsynsprövning i hela landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2019-09-24

Bordläggning

2019-10-01

Debatt

2019-10-02

Beslut

2019-10-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om landsbygdsprogrammet 2014-2020 har utformats och genomförts så att målen för programmet kan nås på ett effektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att utformningen av landsbygdsprogrammet har bidragit till en struktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Revisionen rekommenderar därför bland annat att regeringen tar fram ett underlag med en strategisk analys av vilka konsekvenser olika val i programutformningen kan få.

Regeringen instämmer i delar av Riksrevisionens slutsatser och har redan påbörjat förberedelserna för kommande programperiod. Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en strategisk plan med analyser för kommande period, bland annat för att säkra att det blir enklare för stödmottagare och myndigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej övriga motionsförslag kopplat till regeringens skrivelse, samt cirka 100 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om landsbygdspolitiska frågor.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

36

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

26, 84 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om arbetet med miljömålen under den föregående mandatperioden. Miljömålen är en viktig utgångspunkt i det nationella genomförandet av de globala målen i Agenda 2030. I skrivelsen framkommer det bland annat att regeringen har utvecklat styrningen av myndigheterna och att man har gjort historiska budgetsatsningar för att nå miljömålen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.

Riksdagen har också behandlat motioner från allmänna motionstiden 2018 som rör vissa miljöfrågor, bland annat miljötillståndsprocesser. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att införa ett så kallat grönt spår i tillståndsprövningen för företag med flera som vill göra miljöförbättrande åtgärder. Ett sådant grönt spår skulle innebära skyndsammare handläggning och ett mer proaktivt arbete där företag och andra kan få stöd och råd i frågor som rör tillståndsprövning.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

20

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

14, 67 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i miljöbalken om otillåtna avfallstransporter.

Riksdagen konstaterar att den illegala avfallsexporten påverkar miljön och människors hälsa eftersom de mottagande länderna ofta saknar kapacitet att ta hand om avfallet på ett säkert sätt. Den främsta drivkraften bakom illegala avfallstransporter är stora förtjänster i kombination med låg upptäcktsrisk och låga straff. Det har visat sig vara svårt att tillämpa det nuvarande regelverket, och straffbestämmelserna bör därför ändras så att de går att tillämpa på ett mer ändamålsenligt och effektivt vis.

Lagförslaget innebär bland annat att det för brottet otillåten avfallstransport inte längre ska krävas att en export har skett. Straffansvaret ska omfatta den som med uppsåt eller av oaktsamhet anordnar eller genomför en transport av avfall som är avsedd att gå från EU till ett land eller territorium utanför EU. Förslaget innebär också att brottet ska anses vara fullbordat på ett tidigare stadium än idag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Bestämmelserna i miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon ändras. Framöver ska miljöbalken tillämpas även när det gäller allvarliga miljöskador i Sveriges ekonomiska zon. Den som ska vidta en åtgärd på en fastighet, byggnad eller anläggning för att avhjälpa en miljöskada enligt miljöbalken ska ha rätt till tillträde till fastigheten, byggnaden eller anläggningen under en viss tid.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 65 minuter

Justering

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15