Sök
36 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2016/17, Jordbruksutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En livsmedelsstrategi för Sverige
Betänkande 2016/17:MJU23
Riksdagen godkände regeringens förslag om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Syftet med livsmedelsstrategin är att uppnå en långsiktigt hållbar och konkurrenskraftig livsmedelskedja. Livsmedelsproduktionen ska öka, miljömålen ska nås och den ska också bidra till en hållbar utveckling i hela landet.
Med anledning av strategin riktade riksdagen sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:
- Regeringen bör säkerställa generellt goda företagsvillkor för hela livsmedelskedjan. Nationella, mer långtgående regler, ska alltid vara väl motiverade och prövas noga.
- Berörda myndigheter bör få främjandeuppdrag som förtydligar att de inte bara ska kontrollera att regler följs utan att de även ska göra det lättare för och stötta företagen i livsmedelskedjan.
- Regeringen bör säkerställa att godkännandeprocesserna för växtskyddsmedel är effektiva och förutsägbara.
- Reglerna för distribution och försäljning av viltkött bör förenklas.
- Regeringen bör göra det lättare för konsumenter att göra hållbara och medvetna val.
- Livsmedelsexporten bör underlättas och främjas.
- Svensk livsmedelsproduktion bör styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda mål för specifika produktionsformer.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 66
- Reservationer
- 118
- Anföranden och repliker
- 62, 154 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige
Betänkande 2016/17:MJU24
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Det klimatpolitiska arbetet bör utgå från ett långsiktigt, tidssatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet ska vara att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Efter det ska negativa utsläpp uppnås. Riksdagen sa också ja till ett etappmål för utsläpp av växthusgaser till 2030 och 2040 och ett etappmål för utsläpp från inrikes transporter. Delar av det klimatpolitiska ramverket regleras i lag genom den nya klimatlagen. Lagen innehåller grundläggande bestämmelser om regeringens klimatpolitiska arbete. Klimatlagen börjar gälla den 1 januari 2018.
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 36
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 60, 206 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation
Betänkande 2016/17:KrU12
Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Kulturarvsfrågor
Betänkande 2016/17:KrU9
Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:
- Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
- Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
- Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
- Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
- Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
- Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 30
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 38, 152 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-29
- Debatt
- 2017-05-30
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Övergripande miljöfrågor
Betänkande 2016/17:MJU22
Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 20, 76 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Konstarter och kulturskaparnas villkor
Betänkande 2016/17:KrU10
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om bland annat läsfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor, kulturskapares villkor, bildkonst och filmfrågor. Anledningen till att riksdagen säger nej är bland annat att det pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 8, 52 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser
Utlåtande 2016/17:KrU11
Kulturutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande som handlar om förslag på en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser.
Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle titta närmare på EU-kommissionens meddelande. Kulturutskottet fick då huvudansvaret att undersöka om förslagen i meddelandet är rimliga utifrån vad som ska bestämmas på EU-nivå och vad som istället ska bestämmas av medlemsländerna själva.
I meddelandet föreslår kommissionen flera åtgärder för att göra framsteg i arbetet med en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Det handlar bland annat om att stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling, främja kultur och interkulturell dialog för fredliga förbindelser mellan folkgrupper och förstärka samarbetet om kulturarv.
Enligt kommissionen kan dessa åtgärder i förlängningen bidra till att göra Europeiska unionen till en starkare global aktör, en bättre internationell partner och en starkare drivkraft för hållbar utveckling, fred och ömsesidig förståelse.
Utskottet understryker betydelsen av internationella kulturella förbindelser. Erfarenhetsutbyte, interkulturell dialog via samarbetsprojekt och kontakter mellan människor kan bidra till att hantera viktiga globala utmaningar, till exempel att förebygga och lösa konflikter, motverka extremism och främja integration. Utskottet understryker dock att EU när det gäller kulturpolitiken enbart har befogenhet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder. Utskottet konstaterar att frågan om internationella kulturella förbindelser kommer att tas upp på ministerrådsmötet för utbildning, ungdomar, kultur och idrott i maj 2017.
Riksdagen lade meddelandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Bemyndigande om avfallsförebyggande åtgärder och sanktioner avseende otillåten insamling av elavfall
Betänkande 2016/17:MJU20
Det blir straffbart att utan tillstånd bedriva en yrkesmässig verksamhet för insamling av elavfall. Denna typ av brott ska inte längre undantas straffbestämmelsen om otillåten miljöverksamhet. Sedan tidigare har tvingande EU-regler på området införts i svensk lag. EU-reglerna innebar att en verksamhet för insamling av elavfall måste söka tillstånd för det. Nu blir det alltså straffbart att bryta mot detta.
Regeringen får också rätt att bestämma regler om ytterligare avfallsförebyggande åtgärder. Reglerna får utfärdas om de har särskild betydelse för skyddet för människors hälsa eller miljön.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-10
- Debatt
- 2017-05-11
- Beslut
- 2017-05-11
- Dokument & lagar
Ändring i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel
Betänkande 2016/17:MJU21
Det finns i EU gemensamma regler för spritdrycker, bland annat skydd av geografiska spritbeteckningar. Syftet med reglerna är främst att säkerställa ett högt konsumentskydd och att främja en sund konkurrens på marknaden. Sedan EU-inträdet har Sverige tre skyddade geografiska spritbeteckningar: svensk vodka, svensk akvavit och svensk punsch.
Regeringen vill göra en ändring i lagen som innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ska få rätt att specificera vilka krav som en producent ska uppfylla för att få använda de svenska spritbeteckningarna.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-02
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Fiskeripolitik
Betänkande 2016/17:MJU14
Riksdagen sa nej till motionsförslag om fiskeripolitik. Motionerna handlade bland annat om globalt hållbart fiske, regelverket för yrkesfisket och märkning av fisk. Riksdagen sa nej till förslagen, främst med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Avfall och kretslopp
Betänkande 2016/17:MJU15
Riksdagen sa nej till motionsförslag om avfall och kretslopp. Motionerna handlar bland annat om pantsystem, matsvinn och producentansvar. Riksdagen sa nej främst för att arbete redan pågår i dessa frågor.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 28, 104 minuter
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden
Betänkande 2016/17:MJU19
Miljö- och jordbruksutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statens förorenade områden. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur hanteringen av förorenade områden som ägs av staten, eller som har förorenats av statlig verksamhet, har gått till.
Det finns brister i kartläggningen av de förorenade områdena och det har inte gjorts så många skattningar av kostnaderna för sanering konstaterar Riksrevisionen. Dessa brister försvårar bedömningen av i vilken ordning och takt sanering eller röjning bör genomföras för att vara effektiv.
Det finns även oklarheter om bland annat ansvaret mellan olika myndigheter och ansvaret för historiska föroreningar. Kunskapsöverföringen mellan myndigheterna behöver därmed förbättras menar Riksrevisionen. En vägledning med principer för att kunna göra en effektiv ekonomisk planering behöver tas fram.
Regeringen håller med om kritiken och har redovisat förändringar som ska göras enligt Riksrevisionens rekommendationer.
Miljö- och jordbruksutskottet välkomnar regeringens planerade och genomförda åtgärder.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-20
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2016/17:MJU13
Riksdagen sa nej till motionsförslag om skogspolitik. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om skogar med höga naturvärden, frivilliga avsättningar av skog och skogsbruk och skogsskötsel.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 14
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-05-03
- Dokument & lagar
Djurskydd
Betänkande 2016/17:MJU12
Riksdagen sa nej till motioner inom området djurskydd. Motionsförslagen från hösten 2016 handlar bland annat om djurskyddsarbetet inom EU, djurskyddskontrollen samt utformningen av den svenska djurskyddslagstiftningen.
Andra områden är användningen av antibiotika vid djuruppfödning, djurförsök inom medicinsk forskning, regler för djurtransporter och mobil slakt, samt djursjukdomar och smittskydd.
Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan har gjorts eller att arbete inom området redan pågår.
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 24, 79 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Marknäten och public service
Betänkande 2016/17:KrU7
Kulturutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om Teracom och marknäten. I rapporten har revisionen bland annat granskat om Teracom Group bidrar till att public servicebolagens sändningar säkert når hela befolkningen.
Teracom Group är ett statligt ägt bolag som har ett samhällsuppdrag att leverera radio- och tv-sändningar i marknäten till alla. Nu har bolaget börjat satsa på telekomverksamhet utanför marknätet. Enligt Riksrevisionen bör regeringen bland annat se över vilket samhällsuppdrag Teracom Group ska ha eftersom de nya planerna saknar koppling till bolagets samhällsuppdrag.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsförslag från allmänna motionstiden om bland annat finansiering av verksamheten vid Sveriges Radio AB, Sveriges television AB och Sveriges Utbildningsradio AB och uppdrag till Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 44 minuter
- Justering
- 2017-03-28
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer
Betänkande 2016/17:MJU18
Enligt EU-regler ska allmänheten ha tillgång till vissa uppgifter om de ekologiska producenter som verkar i landet. Sverige har fått kritik från EU för att kravet på offentliggörande inte är helt uppfyllt.
Regeringen vill därmed göra ändringar i lagen om kontroll av ekologisk produktion för att bättre svara upp till de ställda kraven.
När lagen skrivs om innebär det att de kontrollerande aktörerna är skyldiga att redovisa sina uppgifter för allmänheten via sina webbplatser. I Sverige är det privata aktörer som utför kontrollen.
Riksdagen sa ja till förslaget och den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Kultur och fritid för barn och unga
Betänkande 2016/17:KrU8
Riksdagen sa nej till motioner inom kultur och fritid för barn och unga. Motionerna handlar bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, information och åtgärder för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja, åtgärder mot nätmobbning av unga, Skapande skola samt den kommunala musik- och kulturskolan.
Anledningen är bland annat att insatser redan görs på området, att det redan pågår utredningar och uppdrag samt att regeringen har ett pågående arbete med förslag.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2017-03-14
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Civila samhället
Betänkande 2016/17:KrU4
Riksidrottsförbundet, RF, arbetar redan för att fler personer med funktionsnedsättning ska bli aktiva inom idrottsrörelsen. Riksdagen vill gå ett steg längre och anser att regeringen bör ta initiativ till en dialog med idrotten så att än fler barn och unga med funktionsnedsättning ska nås av och inkluderas i idrottsverksamhet. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området civila samhället.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 23
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2017-03-14
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Biologisk mångfald
Betänkande 2016/17:MJU8
Riksdagen sa nej till motionsförslag om biologisk mångfald. Anledningen är bland annat att det redan pågår arbete inom området. Motionerna handlar bland annat om EU:s naturvårdsdirektiv, skarv- och sälbestånd, rovdjurspolitik, handel med elfenben och genetiskt modifierade organismer.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 20, 76 minuter
- Justering
- 2017-02-21
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Utvidgning av Björnlandets nationalpark
Betänkande 2016/17:MJU17
Björnlandets nationalpark ska utvidgas med intilliggande mark- och vattenområden som ägs av staten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Björnlandets nationalpark bildades 1991 och syftet var att bevara ett värdefullt berg- och urskogsområde. Nationalparken ligger i Åsele kommun och utvidgningen gör att nationalparkens yta ökar från 1143 hektar till 2369 hektar. Värdefulla våtmarker och geologiska formationer som finns i området kommer nu att ingå i nationalparken. Utvidgningen innebär också att nationalparkens urskogs- och naturskogslika områden ökar.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 36, 120 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-14
- Debatt
- 2017-03-15
- Beslut
- 2017-03-15