Sök
3 016 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Ja till reservation, Försvarsutskottet, Jordbruksutskottet, Kulturutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Public service och film
Betänkande 2023/24:KrU3
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om public service och film från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om förutsättningar och framtida villkor för filmpolitiken och public service.
Riksdagen hänvisar till pågående utredningar både vad gäller public service och film.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 61 minuter
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-03-12
- Debatt
- 2024-03-14
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel
Betänkande 2023/24:MJU8
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av huruvida reduktionsplikten bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt eller inte. Riksrevisionen har granskat den tidigare utformningen av reduktionsplikten, det vill säga innan beslut fattades om att sänka och slopa reduktionsnivåerna för bensin och diesel. Riksrevisionens övergripande slutsats är att reduktionsplikten delvis bidrar till att nå klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen och Energimyndigheten.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser om att reduktionsplikten delvis kan bidra till klimatpolitiska mål på ett effektivt sätt men att den i sin nuvarande utformning inte är genomförbar.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 48, 132 minuter
- Justering
- 2024-03-07
- Bordläggning
- 2024-03-12
- Debatt
- 2024-03-14
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2023/24:MJU9
Riksdagen sa nej till cirka 100 motioner om livsmedelspolitik. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskedjans beredskapsarbete.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom området, exempelvis i utredningar och i Regeringskansliet.
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 32, 100 minuter
- Justering
- 2024-02-27
- Bordläggning
- 2024-03-05
- Debatt
- 2024-03-06
- Beslut
- 2024-03-07
- Dokument & lagar
Kulturarv
Betänkande 2023/24:KrU5
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om kulturarv från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om museer, fornminnen och krisberedskap.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 7, 56 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-03-12
- Debatt
- 2024-03-14
- Beslut
- 2024-03-20
- Dokument & lagar
Folkbildning
Betänkande 2023/24:KrU4
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner om folkbildning från allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om att värna folkbildningen, bidragsmodellen för studieförbund och om att främja folkbildning i hela landet.
Riksdagen hänvisar bland annat till att motionsyrkandena till viss del är tillgodosedda.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 23, 83 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-14
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2023/24:FöU5
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Signalspaning är en del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism och är reglerad i lag.
Det är Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, som kontrollerar att försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar som finns. För att skydda den enskildas personliga integritet finns det tydliga regler för hur signalspaning får bedrivas. Regeringen bedömer att Siuns granskning av den signalspaning som bedrivits 2022 fungerat väl.
Riksdagen delar regeringens uppfattning att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism, och att det i en demokratisk rättsstat krävs ett väl fungerande integritetsskydd i sammanhanget.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 25 minuter
- Justering
- 2024-02-15
- Bordläggning
- 2024-02-27
- Debatt
- 2024-02-28
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Skogspolitik
Betänkande 2023/24:MJU7
Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner om skogspolitik från den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin och åtgärder för skydd av skog.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår på området.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 40, 115 minuter
- Justering
- 2024-02-08
- Bordläggning
- 2024-02-14
- Debatt
- 2024-02-15
- Beslut
- 2024-02-28
- Dokument & lagar
Försvarspolitik och totalförsvar
Betänkande 2023/24:FöU6
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om försvarspolitik och totalförsvar från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlade till exempel om det militära och civila försvaret, försvarsmaterielförsörjning och internationellt samarbete. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 32, 134 minuter
- Justering
- 2024-02-01
- Bordläggning
- 2024-02-06
- Debatt
- 2024-02-07
- Beslut
- 2024-02-07
- Dokument & lagar
Genomförande av EU:s nya dricksvattendirektiv
Betänkande 2023/24:MJU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken, livsmedelslagen och plan- och bygglagen. Lagändringarna innebär att kommuner ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker i tillrinningsområden för dricksvatten och att kommuner, fastighetsägare och nyttjanderättshavare ska lämna de uppgifter som behövs för att bedöma risker som uppkommer i ledningar, installationer och anordningar på fastigheter eller i byggnader som används för att distribuera dricksvatten. Lagförslaget innebär även att de som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska lämna uppgifter om dricksvattenkvaliteten.
Därutöver införs en bestämmelse om marknadskontroll och en bestämmelse om villkor för att släppa ut och tillhandahålla byggprodukter avsedda att komma i kontakt med dricksvatten på marknaden. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2024.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 15, 55 minuter
- Justering
- 2024-01-23
- Bordläggning
- 2024-01-30
- Debatt
- 2024-01-31
- Beslut
- 2024-01-31
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället
Betänkande 2023/24:KrU2
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om statlig bidragsgivning till civilsamhället.
Riksrevisionen har granskat om statens bidragsgivning till civilsamhället har varit effektiv. Den övergripande slutsatsen är att de granskade myndigheternas bidragsgivning inte är tillräckligt effektiv och att en utökad kontroll är nödvändig för att upprätthålla och i viss mån återuppbygga förtroendet för de statliga bidragssystemen. Riksrevisionen lämnar i rapporten ett antal rekommendationer till regeringen. Bland annat att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att utveckla och stärka sin kontroll, exempelvis genom att öka antalet riskbaserade verksamhetsbesök. Ett annat förslag är att ge bidragsgivande myndigheter i uppdrag att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer.
Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. I skrivelsen redovisar regeringen vidtagna och planerade åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till motionsyrkanden.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 57 minuter
- Justering
- 2024-01-18
- Bordläggning
- 2024-03-06
- Debatt
- 2024-03-07
- Beslut
- 2024-03-14
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet
Betänkande 2023/24:FöU2
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av samhällets informations- och cybersäkerhet.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens arbete på området inte är effektivt utformat. Enligt Riksrevisionen saknas strategiska avvägningar och prioriteringar för informations- och cybersäkerhetsarbetet. Riksrevisionen lämnade därför rekommendationer till regeringen om hur den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin bör utformas så att bristerna åtgärdas.
I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens iakttagelser. Det har tagit lång tid att bygga upp det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Ansvarsfördelningen inom centret gör också verksamheten i sig svår att styra och följa upp. Försvarsdepartementet har gett en utredare i uppdrag att både lämna förslag på hur Försvarets radioanstalt (FRA) ska tilldelas huvudansvaret för NCSC och se över centrets organisation och styrning.
Riksdagen ser positivt på de åtgärder som regeringen aviserar i skrivelsen. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 21, 83 minuter
- Justering
- 2023-12-14
- Bordläggning
- 2024-01-23
- Debatt
- 2024-01-24
- Beslut
- 2024-01-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Betänkande 2023/24:MJU1
Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.
Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 72, 201 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-18
- Debatt
- 2023-12-19
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Betänkande 2023/24:MJU2
Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går tilll den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 49, 142 minuter
- Justering
- 2023-12-07
- Bordläggning
- 2023-12-13
- Debatt
- 2023-12-14
- Beslut
- 2023-12-19
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2023/24:KrU1
Totalt cirka 16,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa därmed nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.
Mest pengar, drygt 2,4 miljarder kronor, går till statsbidrag till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om bland annat ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst och om ändrad inriktning för taltidningsverksamheten.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 86, 253 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-05
- Debatt
- 2023-12-06
- Beslut
- 2023-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2023/24:FöU1
Drygt 126 miljarder kronor ur statens budget 2024 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen. Mest pengar, cirka 60 miljarder kronor går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 48 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om
- att riksdagen ska åta sig att anvisa framtida ekonomiska åtaganden på cirka 217 miljarder kronor inom utgiftsområdet
- att regeringen ska att kunna besluta om anskaffning av taktiskt transportflygplan och nya ytstridsfartyg
- att målet för strålsäkerhetsområdet ska vara att kärnteknisk verksamhet och annan verksamhet med strålning bedrivs strålsäkert samt att det finns beredskap för olyckor och utsläpp av radioaktiva ämnen för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av strålning.
Riksdagen sa också nej till elva förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 25, 91 minuter
- Justering
- 2023-11-30
- Bordläggning
- 2023-12-05
- Debatt
- 2023-12-06
- Beslut
- 2023-12-06
- Dokument & lagar
Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Betänkande 2023/24:MJU5
Riksdagen röstade ja till regeringens förslag om ändring i lagen om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel.
Ändringen innebär att reduktionspliktens krav på minskade utsläpp för bensin och diesel sänks till sex procent för 2024–2026 och att reduktionsnivåerna för 2027–2030 slopas. I dagsläget ligger reduktionsnivåerna på 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel.
Syftet med ändringen är bland annat att minska drivmedelspriserna.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 69, 173 minuter
- Justering
- 2023-11-23
- Bordläggning
- 2023-11-28
- Debatt
- 2023-11-29
- Beslut
- 2023-11-30
- Dokument & lagar
Nya verksamheter i utsläppshandelssystemet
Betänkande 2023/24:MJU4
Inom EU finns ett utsläppshandelssystem som innebär att vissa verksamheter är skyldiga att kompensera för sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Syftet med systemet är att utsläppen av växthusgaser ska minska. EU:s regelverk om utsläppshandelssystemet har nyligen ändrats. Ändringarna innebär bland annat att utsläppshandelssystemet utvidgas så att också sjöfarten omfattas av systemet. För att genomföra förändringarna i utsläppshandelssystemet i Sverige krävs det vissa lagändringar. Riksdagen sade därför ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-11-07
- Bordläggning
- 2023-11-14
- Debatt
- 2023-11-15
- Beslut
- 2023-11-15
- Dokument & lagar
Effektivare luftkvalitetsarbete
Betänkande 2023/24:MJU3
Regeringen får utfärda bestämmelser om att kommuner ska vara skyldiga att upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.
Förut påbörjades arbetet med luftkvaliteten först när en överträdelse av en miljökvalitetsnorm konstaterats. De nya reglerna innebär att arbetet med luftkvaliteten kan påbörjas tidigare.
Regeringen får även bestämma regler om hur åtgärdsprogrammen ska tillgängliggöras och följas upp.
Målet med de nya reglerna är att utveckla arbetet med luftkvaliteten i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2023-10-03
- Bordläggning
- 2023-10-24
- Debatt
- 2023-10-25
- Beslut
- 2023-10-25
- Dokument & lagar
Livsmedelspolitik
Betänkande 2022/23:MJU18
Riksdagen sa nej till samtliga motioner rörande livsmedelspolitiska frågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om offentlig konsumtion, märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning av livsmedel och krisberedskap. Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 43
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 32, 108 minuter
- Justering
- 2023-06-08
- Bordläggning
- 2023-06-14
- Debatt
- 2023-06-15
- Beslut
- 2023-06-20
- Dokument & lagar
Klimatpolitik
Betänkande 2022/23:MJU16
Riksdagen sa nej till cirka 120 motioner rörande klimatfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar om bland annat det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, övergripande svensk klimatpolitik, negativa utsläpp och kompletterande åtgärder, nationella klimatinvesteringar, transportsektorns klimatomställning, klimatanpassning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det pågår arbete inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 52
- Anföranden och repliker
- 65, 182 minuter
- Justering
- 2023-05-25
- Bordläggning
- 2023-05-30
- Debatt
- 2023-05-31
- Beslut
- 2023-06-07