Sök

Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust.

Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden.

Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet.

En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt.

Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen, genom att riksrevisorn där presenterar de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen under det gångna året.

För att uppmärksamma revisionens samlade iakttagelser och resultat ordnade finansutskottet i oktober 2022 en öppen utfrågning med riksrevisorn. Till grund för utfrågningen låg den årliga rapporten 2022 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022.

Finansutskottets beredning av den årliga rapporten och den öppna utfrågningen med anledning av rapporten är en del av finansutskottets ansvar att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-10-27

Bordläggning

2022-11-08

Debatt

2022-11-09

Beslut

2022-11-09

Finansutskottet har lagt fram ett förslag om att riksdagen genom ett så kallat bemyndigande ska ge regeringen rätt att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden på högst 250 miljarder kronor. En statlig kreditgaranti innebär att staten bär delar av risken för lånet.

Kreditgarantierna ska i första hand ges för lån till elproducenter, men om det behövs kan de även ges till vissa andra aktörer på elderivatmarknaden. Företagen som får ta del av kreditgarantierna ska ha fått brist på likvida medel som en följd av marginalsäkerhetskrav, men ska ändå bedömas som livskraftiga på sikt.

Riksdagen sa ja till finansutskottets förslag.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 71 minuter

Justering

2022-09-05

Bordläggning

2022-09-05

Debatt

2022-09-05

Beslut

2022-09-05

Företag som bedriver jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska ges rätt till en retroaktivt förstärkt sänkning av skatten på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar. Det föreslår regeringen i en extra ändringsbudget för 2022 och riksdagen sa ja till förslaget.

Priset på flera viktiga varor inom jord- och skogsbruket har ökat kraftigt efter Rysslands invasion av Ukraina. Regeringen har mot bakgrund av detta sedan tidigare föreslagit en tillfälligt utökad sänkning av koldioxid- och energiskatten på diesel i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet under tiden den 1 juli 2022 till den 30 juni 2023.

Med hänsyn till den allvarliga situationen som nu råder föreslår regeringen att de berörda företagen retroaktivt ges rätt till en förstärkt skattesänkning för den diesel som förbrukats från och med den 1 januari 2022.

Förslagen innebär att inkomsterna i statens budget beräknas minska med 0,5 miljarder kronor under 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen har lagt fram flera förslag till lagändringar i en extra ändringsbudget för 2022, som innehåller vårändringsbudgeten för 2022 och stöd till Ukraina. Riksdagen sa ja till alla lagändringarna.

Tre av de regeringsförslag som riksdagen sa ja till är

• ett samlat förslag på pensionsområdet med en höjning av garantipensionen och höjt bostadstillägg för pensionärer, som börjar tillämpas den 1 augusti 2022
• sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, som börjar gälla den 1 juli 2022
• ett tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader, som börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa vidare ja till regeringens förslag om att Sverige ska hjälpa Ukraina med ekonomiskt stöd och utrustning till följd av Rysslands invasion av landet.

Sammantaget innebär förslagen att anslagen i statens budget för år 2022 ökar med ungefär 33 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag från finansutskottet om ändringar av statens budget för 2022, utom när det gäller utskottets förslag om ytterligare stöd till Ukraina utöver vad regeringen föreslagit. Finansutskottets förslag till beslut var ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det var utskottet som tog initiativ till det och att det inte kom från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Efter förslag från finansutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden får skjutas upp till det första riksmötet i nästa valperiod. Det gäller proposition 2021/22:251 Samverkan mot penningtvätt och terrorism, skrivelse 2021/22:130 AP-fondernas verksamhet till och med 2021 och skrivelse 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030 samt redogörelse 2021/22:RR5 Riksrevisorns årliga rapport.

Även motioner som kan väckas med anledning av dessa ärenden får skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-21

Bordläggning

2022-06-21

Debatt

2022-06-22

Beslut

2022-06-22

Regeringen bör få rätt att ta beslut om att omvandla svenska statens befintliga hybridinstrument och utestående lånefordringar till nya aktier i flygbolaget SAS. Det har regeringen föreslagit och riksdagen sa ja till förslaget.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser. Dessutom föreslår regeringen medel för att skyddssökande från Ukraina snabbt ska kunna få möjlighet att stärka sina kunskaper i svenska och kunna delta i samhället.

Regeringens förslag lämnas i två extra ändringsbudgetar för 2022. Riksdagen sa ja till förslagen, förutom den delen som handlar om att den som äger en personbil ska kompenseras för höga drivmedelskostnader. Enligt riksdagen skulle en ersättning för höga drivmedelspriser innebära en ohållbar kompensationspolitik som inte löser grundproblemet med för höga skatter.

Riksdagen sa också ja till finansutskottets eget förslag om ändringar av statens budget för 2022. Utskottets förslag innebär bland annat ökade medel till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer.

Den här delen av finansutskottets förslag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2022-06-17

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag med anledning av vårändringsbudgeten och en extra ändringsbudget om stöd till Ukraina. Detta innebär att förslagen i regeringens propositioner och finansutskottets utskottsinitiativ avslås.

Riksdagen riktade vidare två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om att den ska återkomma med förslag om att

• sänka skatten för pensionärerna
• införa en så kallad gas i pensionssystemet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-13

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Riksdagen har tagit del av Årsredovisningen för staten 2021 och Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten.

Under 2021 fattade riksdagen vid elva tillfällen beslut om ändringar i statens budget och totalt anvisades 162 miljarder kronor i ändringsbudget. Riksdagen konstaterar att ändringsbudgetarna till stor del innehöll åtgärder för att mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin.

Utfallet för utgifterna i statens budget blev 16,6 procent lägre än vad som totalt anvisades. Utfallet för inkomsterna blev 7,7 procent högre än beräknat.

Enligt riksdagen har regeringen i Årsredovisning för staten 2021 förklarat skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019-2021.

Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.

Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.

Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.

Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019-2021.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för år 2022.

Omfattande åtgärder har vidtagits de senaste åren med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Under 2021 och 2022 har riksdagen beslutat om närmare 20 extra ändringsbudgetar utöver de ordinarie ändringsbudgetar som regeringen lämnar två gånger per år. För att kunna upprätthålla de offentliga finanserna på sikt framhåller riksdagen vikten av att Sverige går tillbaka till en stram och samlad budgetprocess efter kriserna.

Riksdagen stödjer regeringens arbete med den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Politiken ska därför fortsätta att inriktas på att bekämpa våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och stärka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Riksdagen välkomnar regeringens stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Riksdagen håller med regeringen om att Sveriges försvarsförmåga ska öka och att upprustningen av totalförsvaret ska genomföras i snabbare takt.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017?2021. Enligt utskottet visar utvärderingen att regeringens riktlinjer under perioden legat i linje med målet för statsskuldspolitiken. Den visar också att Riksgäldskontoret - som bland annat har till uppgift att ta upp lån och förvalta statsskulden - har bedrivit verksamheten i enlighet med målet och regeringens riktlinjer.

Riksdagen konstaterar också att de senaste årens förändringar av riktlinjerna ökat flexibiliteten i förvaltningen av skulden. Likviditeten på den svenska statspappersmarknaden är dock fortfarande ansträngd. Enligt riksdagen kan det finnas skäl för regeringen och Riksgäldskontoret att ytterligare analysera likviditetssituationen på statspappersmarknaden inför de kommande årens beslut om riktlinjer.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-08

Debatt

2022-06-09

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

Den nya lagen ska gälla när en myndighet, ett organ som jämställs med en myndighet eller ett offentligt företag tillgängliggör data för vidareutnyttjande. I lagen regleras bland annat vilka format som olika data ska göras tillgängliga i, avgifter och exklusiva rättigheter samt villkor för när data görs tillgängliga.

Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förtydliga vissa regler som gäller vid betaltjänster. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt. Bakgrunden är att EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s andra så kallade betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker.

Lagändringarna börjar gälla den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01