Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att pausa den BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel för år 2022. Den uteblivna uppräkningen av skatten motverkar att priset på bensin och diesel höjs på grund av reduktionsplikten, det vill säga kravet på drivmedelsleverantörer att blanda i biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel framställs av förnybar råvara och är för närvarande dyrare att producera än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP). Pausen gäller bensin, diesel, flygbensin, flygfotogen och vissa oljor med hög svavelhalt. Riksdagen pausade tidigare BNP-indexeringen även för år 2021.

Lagändringen gäller från och med den 1 november 2021 till och med den 31 oktober 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 150 minuter

Justering

2021-09-09

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen bör aktivt arbeta för en breddning av EU:s lagstiftning om restriktiva åtgärder, sanktioner, mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna till att även omfatta storskalig och systematisk korruption och penningtvätt. Dessutom bör regeringen utarbeta en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, i likhet med den som finns inom EU. Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om detta.

Tillkännagivandena kom i samband med att riksdagen behandlade den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU, det gångna året. I övrigt sade riksdagen nej till ett 180-tal andra motionsförslag om EU-samarbetet och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen konstaterar att covid-19-pandemin i sig innebär en påfrestning för EU-samarbetet och att den också medför nya aspekter på de redan komplexa politiska utmaningar som EU behöver hantera. Det handlar om tilltagande klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, terrorism och gränsöverskridande organiserad brottslighet, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader såväl inom EU som globalt.

Riksdagen står fast vid att EU är det bästa verktyget för att hantera dessa gränsöverskridande utmaningar och för att garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Ett starkt och enigt EU är enligt riksdagen avgörande i ett osäkert omvärldsläge, och det svenska EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på europeisk och global nivå. Riksdagen betonar också vikten av att garantera respekten för de grundläggande värdena om frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstaten som EU-samarbetet bygger på.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

32, 121 minuter

Justering

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Regeringen har lagt fram en rad förslag till åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett förslag innebär att det förstärkta stödet vid korttidsarbete förlängs med tre månader, till och med september 2021. Denna lagändring börjar gälla den 29 juni 2021. Riksdagen anser att det är viktigt att ansökningar, avstämningar och utbetalningar för den nya stödperioden hanteras så effektivt som möjligt, så att företag inte behöver vänta längre än nödvändigt på stöd som de har rätt till.

Regeringen har vidare föreslagit ändringar i statens budget för år 2021:

• Ytterligare pengar satsas på att förlänga ersättningarna inom sjukförsäkringen och på sjuklönekostnader.
• Medel tillförs för att utöka omställningsstödet och omsättningsstödet till vissa typer av företag.
• Kultur, idrott och civilsamhälle får ytterligare stöd.
• Mer pengar satsas också på insatser som rör vaccinering och att hindra smittspridning.
• Regeringen får rätt att ge kreditgarantier eller besluta om en låneram för flygbolaget SAS.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att åtgärda brister i de befintliga krisstöden till företag. Regeringen bör se över

• reglerna om krisstöd till enskilda företagare som varit sjukskrivna eller föräldralediga
• reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin
• flexibiliteten när det gäller jämförelsemånad i reglerna kring stöd vid korttidsarbete för verksamheter som har säsongsvariationer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 79 minuter

Justering

2021-06-22

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

För att uppnå en långsiktigt hållbar migrationspolitik som är human, rättssäker och effektiv så föreslår regeringen ändringar i utlänningslagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär bland annat att

• uppehållstillstånd för skyddsbehövande och andra som huvudregel ska vara tidsbegränsade
• permanent uppehållstillstånd tidigast ska kunna beviljas efter att personen har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år, och om vissa särskilda krav är uppfyllda
• det i vissa fall ska vara möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd
• försörjningskravet vid anhöriginvandring inte bara ska gälla den som bor i Sverige utan även omfatta den anhörige
• en vuxen person som har vistats i Sverige med uppehållstillstånd och under den tiden fått en särskild anknytning till Sverige ska kunna beviljas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande.

Lagändringarna börjar gälla den 20 juli 2021.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag om

• kunskapskrav i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd
• möjlighet att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder
• ett mer effektivt och sammanhållet återvändande.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

35

Reservationer

51 

Anföranden och repliker

117, 341 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-22

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Utredningen om en ny renskötsellag ska utöver samers rätt ta hänsyn till lokalbefolkningens och övriga svenskars tradition, intresse och behov att jaga och fiska. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om kompletterande direktiv för utredningen.

Den nyligen tillsatta utredningen ska senast den 20 maj 2025 lämna ett förslag till en ny renskötsellag. Riksdagen anser att nuvarande utredningsdirektiv är för svaga vad gäller hänsyn till lokalbefolkning, övriga svenskar, organisationer som samlar jägare, skogsbruk och turism.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag att Länsstyrelsen i enskilda fall ska kunna besluta om förbud mot eller villkor för utfodring av vilda djur som inte hålls i hägn. Detta för att förebygga eller minska risken för trafikolyckor med vilt eller risken för att viltet orsakar allvarliga skador på egendom. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Utöver detta riktade riksdagen ytterligare tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Uppmaningarna rör följande frågor:

• Det bör under nästa mandatperiod göras en utvärdering av konsekvenserna av de nya reglerna kring utfodring av vilda djur.
• Beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget istället för ett år i taget.
• Det bör göras en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden.

Samtliga fyra tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

21

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

28, 123 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

En ny lag med kompletterande regler om straffrättsligt samarbete mellan EU och Storbritannien införs med anledning av brexit. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget rör överlämnande av misstänkta eller dömda personer, ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och frysning och förverkande av egendom.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-22

Debatt

2021-06-23

Beslut

2021-06-23

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ekonomisk ram för satsningar på transportinfrastruktur som järnvägar och vägar 2022-2033.

Förslaget är en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna och omfattar totalt 799 miljarder kronor. Pengarna ska fördelas så att 165 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga järnvägar, 197 miljarder kronor går till drift och underhåll av statliga vägar och 437 miljarder kronor går till utveckling av transportsystemet, exempelvis utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Vidare ska 52 miljarder kronor gå till investeringar i vissa väg- och järnvägsprojekt. Det gäller de delar som finansieras med inkomster från trängselskatt eller vägavgifter.

Riksdagen riktade också tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett finansierat förslag till en satsning på elektrifiering av transportsektorn med en fungerande laddinfrastruktur, alltså exempelvis laddstationer för eldrivna fordon, i hela Sverige. Vidare bör regeringen sätta tydliga mål för 2030 för utbyggnaden av laddinfrastruktur i anslutning till vägar, rastplatser, tankställen, hamnar, företag och bostäder samt aktivt arbeta inom ramen för EU för en harmonisering av elektrifiering av all infrastruktur.
• Finansieringen av nya isbrytare bör ske inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen.
• Trafikverkets anslagskredit, alltså möjligheten att använda mer pengar än planerat vid oförutsedda behov, bör höjas till 10 procent för drift, underhåll och utveckling av järnvägar och vägar.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

207

Förslagspunkter

21

Reservationer

57 

Anföranden och repliker

41, 165 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2020-2023. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar inkomsterna i statens budget, till exempel i form av förmånliga skatteregler eller minskade momssatser. Redovisningen synliggör de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Mot bakgrund av att det råder en stor osäkerhet kring covid-19-pandemins effekter gör regeringen bedömningen att de beräknade skatteutgifterna för nuvarande och kommande år kommer att vara extra stora. Tillfälliga ändringar som presenterats i olika ändringsbudgetar som införts med anledning av covid-19-pandemin och som beslutats av riksdagen, beskrivs i ett särskilt avsnitt i skrivelsen.

Riksdagen konstaterar att regeringen under våren 2021, liksom under våren 2020, presenterat ett stort antal åtgärder till följd av covid-19-pandemin. Detta för att lindra de ekonomiska följderna för fysiska personer, företag och hela samhällsekonomin.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i tullagen. Ändringarna kom från ändrade EU-bestämmelser om tullkontroller av kontanta medel.

Tullverket ska dessutom på begäran lämna uppgifter till Inspektionen för strategiska produkter (IPS). En bestämmelse om avlämning av avfall från fartyg upphävdes också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Polisen bör få befogenhet att tvångstesta personer för covid-19 om det är nödvändigt för att kunna verkställa ett utvisningsbeslut. Det menar riksdagen och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt utreda frågan.

Bakgrunden är att vissa personer med avvisnings- eller utvisningsbeslut under pandemin har vägrat att låta sig testas för covid-19. Detta förhindrar utvisningen eftersom flera länder kräver ett genomfört PCR-test med negativt testsvar för inresa i landet. Även bland andra Frontex (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån), transitflygplatser och flygbolag kräver PCR-test med negativt testsvar för att genomföra transporter med mera.

Dessutom leder vägran att låta sig testas till att personer som ska utvisas på grund av brott blir kvar i landet och därmed upptar plats på förvarsanläggningar.

Riksdagen tillkännagav också för regeringen att den bör utreda och vid behov föreslå andra nödvändiga förändringar i lagstiftningen för att säkerställa att polisen har tillräckliga befogenheter i de fall den som ska lämna landet hindrar och försvårar verkställighet.

Tillkännagivandena bygger på så kallade utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslagen till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i bland annat ellagen. Ändringarna ska bidra till att det blir enklare att bygga ut elnäten i Sverige. Förfarandet ska bli mindre krävande för både elnätsföretagen och de berörda myndigheterna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade bland annat till arbete som pågår inom området och nuvarande regler.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

24

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Regeringen har föreslagit ändringar i plan- och bygglagen för att förtydliga genomförandet av EU:s så kallade MKB-direktiv i Sverige. MKB står för miljökonsekvensbeskrivning.

Lagändringarna innebär bland annat att

• ett MKB-projekt som väntas medföra en betydande miljöpåverkan ska prövas genom detaljplaneläggning
• regeringen ska få meddela föreskrifter om att MKB-projekt i vissa fall inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan
• den information som kommunen ska tillhandahålla när en detaljplan tas fram ska finnas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats
• miljöorganisationers rätt att överklaga bygglov och förhandsbesked som avser ett MKB-projekt ska framgå av plan- och bygglagen.

En anledning till att ändringarna görs är att EU-kommissionen har framfört synpunkter på hur Sverige har genomfört direktivet.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en klimatdeklaration för byggnader. Det innebär att byggherren är skyldig att lämna in en klimatdeklaration som innehåller uppgifter om byggnaden och klimatpåverkan från byggnaden under byggskedet.

Först när klimatdeklarationen är inlämnad till Boverket får Byggnadsnämnden lämna slutbesked, det vill säga meddela att byggnaden får tas i bruk.

Skyldigheten att lämna in en klimatdeklaration gäller inte för alla byggnader, exempelvis inte vid tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år. Den gäller inte heller då byggherren är en privatperson.

De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar för detaljplaneläggning. Förslagen innebär bland annat att:

• Kommunen ska redovisa vilket planeringsunderlag som kan behövas vid en detaljplaneläggning om någon tar ett privat initiativ till planläggning, en så kallad planintressent.
• Planintressenten ska under vissa förutsättningar kunna begära att länsstyrelsen yttrar sig över vilket planeringsunderlag som kan behövas för att länsstyrelsen ska kunna ta ställning till hur planläggningen förhåller sig till de intressen som länsstyrelsen har tillsyn över.
• Det ska framgå att de underlag som behövs när en detaljplan tas fram även får tas fram av någon annan än kommunen.

Syftet med de nya reglerna är att få snabbare planprocesser och att planintressenten ska kunna börja ta fram underlag innan kommunen kan börja planläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 23 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Regeringen har lagt fram förslag till lagändringar som bland annat innebär att förbehållsbeloppet höjs för barnfamiljer som har löneutmätning. Förbehållsbeloppet är den summa som skuldsatta får behålla för att kunna försörja sig och sin familj innan de betalar av på sin skuld.

Det blir också tydligare att en skuldsatt person kan få anstånd med att betala av en skuld mer än en gång under en pågående löneutmätning. Löneutmätning innebär att en arbetsgivare håller inne en viss del av lönen till en skuldsatt person och betalar ut den direkt till Kronofogdemyndigheten.

En ansökan om att verkställa till exempel betalningsskyldighet genom utmätning eller annan så kallad utsökning ska kunna lämnas till Kronofogdemyndigheten digitalt. På så sätt effektiviseras Kronofogdemyndighetens hantering av sådana ärenden.

De lagändringar som gäller förbehållsloppet börjar gälla den 1 juni 2022, de andra lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Reglerna för bekräftelse av föräldraskap, för faderskapsundersökningar och för att åstadkomma en könsneutral föräldraskapspresumtion ska moderniseras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår följande lagändringar i korthet:

• Vid ett barns födelse ska föräldraskap i fler fall än i dag presumeras, alltså tas för givna. Detta leder till att regleringen blir könsneutral och jämlik.
• Bekräftelse av föräldraskap ska förenklas så att ogifta föräldrar som är myndiga och folkbokförda i Sverige ska ha möjlighet att efter barnets födelse digitalt bekräfta ett föräldraskap utan socialnämndens medverkan.
• Bestämmelserna om faderskapsundersökningar ska moderniseras på så sätt att de görs teknikneutrala. Det ska även införas särskilda regler om rättsgenetisk undersökning med hjälp av vävnad från en avliden man.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Vidare riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör återkomma med ett lagförslag som innebär att ogifta föräldrar kan bekräfta föräldraskapet digitalt redan före barnets födelse. Förslaget om tillkännagivande bygger på förslag i motioner. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

8

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Regeringen får besluta om nya regler för dels tidsfrister för kommuners handläggning av anläggningar som producerar förnybar el, dels kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkter för ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi. Syftet med de nya reglerna är att underlätta den administrativa processen och främja förnybar energi. Det är även möjligt för Elsäkerhetsverket att ta ut en avgift för arbete kring störningsfri el. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. De nya reglerna kommer bland annat från ett EU-direktiv och börjar gälla den 15 juli 2021.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att även elnät som kräver tillstånd av Energimarknadsinspektionen bör omfattas av de nya reglerna om tidsfrister och kontaktpunkt. En skyndsam utbyggnad av elnätet behövs för att inte bromsa klimatomställningen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2021-06-15

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. Riksdagen delar de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och välkomnar regeringens handlingsprogram med insatser och fyra prioriterade områden som ska bidra till att det ungdomspolitiska målet uppfylls. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Samtidigt sa riksdagen nej till ett sextiotal förslag i motioner inom området, detta bland annat med hänvisning till genomförda insatser och pågående arbete. Motionerna handlar bland annat om ungdomars hälsa, utbildning, arbetsmarknad, boende och fritid.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 64 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22