Sök

Att elektroniska kommunikationer fungerar väl är nödvändigt i dagens digitala samhälle. Många samhällskritiska tjänster är beroende av digital infrastruktur och vid allvarliga störningar måste exempelvis nätets funktion kunna återställas Riksdagen sa därför ja till regeringens förslag som handlar om att en myndighet ska få besluta att vissa aktörer inom sektorn för elektroniska kommunikationer ska vara skyldiga att delta i planering och samverkan inför eller vid fredstida krissituationer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för krishantering och för att stärka beredskapen inom sektorn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-19

Debatt

2024-03-20

Beslut

2024-03-20

Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

92, 244 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till nya regleringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.

Lagändringarna innebär bland annat att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen. Barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

24

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 105 minuter

Justering

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-13

Debatt

2024-02-14

Beslut

2024-02-15

Riksrevisionen har granskat om statens insatser inom ramen för bestämmelserna om lex Maria och lex Sarah är effektiva så att vårdskador och missförhållanden inom vården och omsorgen om äldre förhindras. Riksrevisionens slutsats är att statens insatser bör stärkas och de lämnar flera rekommendationer i sin granskningsrapport.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och instämmer i huvudsak med problembeskrivningen. Regeringen gör dock en annan bedömning av vilka insatser som bör göras och redovisar flera åtgärder som redan har vidtagits för att stärka den nationella styrningen och för att öka kvaliteten i omsorgen om äldre och för att förhindra missförhållanden.

Vidare anser regeringen att det redan finns ett tillräckligt stöd, genom exempelvis Socialstyrelsens vägledning, för att informera och involvera enskilda vid vårdskador och missförhållanden.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

39, 107 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-29

Debatt

2023-11-30

Beslut

2023-11-30

Möjligheten att använda digital teknik inom hemtjänsten eller i särskilda boendeformer för äldre ska förtydligas. Syftet är bland annat att motverka den osäkerhet som finns i kommunerna och för att stimulera användningen av välfärdsteknik.

Det blir även nya bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter vid användning av digital teknik med funktioner som innebär monitorering, sensorering eller positionering. Endast de personuppgifter som är nödvändiga för att uppnå ändamålet med användningen av tekniken får behandlas. De insamlade personuppgifterna får heller inte sparas under längre tid än vad som är nödvändigt.

Den som har beviljats en insats som genomförs med digital teknik ska även samtycka till behandlingen av personuppgifter. Även vissa bestämmelser om villkor för behörighetstilldelning och åtkomstkontroll införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-24

Debatt

2023-11-28

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om läkemedelsförmåner med mera och i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar om medicintekniska produkter. Ändringarna görs för att anpassa de svenska reglerna på området till ändringar i förordningarna som har beslutats av EU. De nya reglerna berör medicintekniska produkter och medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Lagförslagen börjar gälla den 26 maj 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap.

Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

28, 96 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-16

Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar till exempel om förebyggande arbete och stöd när det gäller våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

10

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2024-05-28

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslag i motioner om socialtjänstens arbete från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om socialtjänstens arbete, försörjningsstöd och övriga stödinsatser, hemlöshet, stöd till anhöriga och adoption.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

13

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 53 minuter

Justering

2024-05-28

Bordläggning

2024-06-14

Debatt

2024-06-15

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa nej till de cirka 100 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om hälso- och sjukvårdens organisation och styrning, privatisering och vårdval, tillgänglig och jämlik vård samt psykisk hälsa.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

28, 99 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-14

Debatt

2024-06-15

Beslut

2024-06-18

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning.

Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag.

Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades.

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa nej till de cirka 70 motioner om läkemedel och tandvård från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar till exempel om tillgänglighet till läkemedel, medicintekniska produkter, översyn av apoteksmarknaden och finansiering av tandvård. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

15

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

52, 140 minuter

Justering

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Myndigheter och auktoriserade organisationer som förmedlar barn från utlandet för adoption, blir nu skyldiga att lämna uppgifter till Adoptionskommissionen när den begär ut det för att kunna kartlägga och analysera ärenden på ett fullgott sätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med lagändringen är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Sekretess ska gälla för uppgifter som kan antas skada en enskild – eller någon närstående till honom eller henne – om det skulle vara så att en särskild uppgift röjdes.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-01-25

Bordläggning

2024-01-30

Debatt

2024-01-31

Beslut

2024-01-31

Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 160 minuter

Justering

2023-12-05

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Det blir ingen uppräkning av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2024. Skiktgränsen föreslås uppgå till 598 500 kronor.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Riksdagen sa ja till sänkt skatt på bensin och diesel. Det innebär att skatten på bensin och diesel (utom akrylatbensin) sänks 2024 jämfört med den nivå som skulle gällt med nuvarande omräkningsregler. För 2025 räknas skattebeloppen för bränslen om från 2024 års nivåer. För bensin (utom alkylatbensin) sänks de omräknade energiskattebeloppen med 60 öre per liter.

Vidare kommer en utökad skattenedsättning på diesel som används i arbetsmaskiner, skepp och vissa båtar att gälla även för sådan förbrukning som sker under 2024. Ansökan om återbetalning av skatt för jordbruksdiesel ska göras per kalenderkvartal.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2024 respektive den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2023-11-23

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-30

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Sedan den 31 januari 2023 gäller nya aktiebolagsrättsliga regler om gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar inom EU. Reglerna handlar om att det finns möjligheter för aktiebolag att omstrukturera sig över nationsgränserna.

De nya EU-reglerna innebär att Sverige behöver göra vissa ändringar i inkomstskattelagen, skatteförfarandelagen och lagen om avkastningsskatt på pensioner. Därför har regeringen presenterat ett antal lagförslag som bland annat handlar om verksamhetsavyttring, avsättning till periodiseringsfond och möjligheter till anstånd vid utflyttningsbeskattning.

Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag, som börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om skatteutgifter för 2024.

Sedan mitten på 1990-talet redovisar regeringen skatteutgifter. Redovisningen sker i en skrivelse till riksdagen. En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är det normala. Skatteutgifter kan ses som de effekter på skatteintäkterna som uppstår till följd av särregleringar i skattelagstiftningen och som i många fall innebär en form av stöd till vissa grupper av skattebetalare.

Syftet med redovisningen är att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som genom skatteutgifterna finns på statsbudgetens inkomstsida. Redovisningen syftar också till att tydliggöra graden av enhetlighet i skattelagstiftningen. Genom att redovisa skatteutgifter inom de olika utgiftsområdena ges också ett bredare underlag för att kunna prioritera mellan dessa utgiftsområden i statsbudgeten.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 19 minuter

Justering

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 71 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13