Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna för den internationella järnvägstrafiken. Ändringarna sker genom att Sverige tillträder det så kallade Vilniusprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF). Fördraget reglerar internationella järnvägstransporter av personer och gods mellan de fördragsslutande länderna. Ändringarna innebär att de svenska reglerna anpassas till övriga Europa, särskilt när det gäller godstransporter.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om att bygga en kapitalmarknadsunion inom EU. EU-kommissionen föreslår åtgärder för att underlätta investeringar över gränserna i EU och föra samman EU-ländernas kapitalmarknader. Senare i år ska kommissionen presentera en handlingsplan för det fortsatta arbetet med kapitalmarknadsunionen.

Finansutskottet, som har förberett riksdagens beslut, var positivt till EU-kommissionens förslag och välkomnade arbetet för att förbättra investeringsklimatet inom EU. Utskottet ansåg att det är viktigt att det görs konsekvensanalyser före kommande lagförslag och att subsidiaritetsprincipen beaktas så att det finns utrymme för nationella variationer där det behövs. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Sedan slutet på 2012 gäller EU:s så kallade Atenförordning i alla medlemsländer. Förordningen innebär att den som transporterar passagerare till sjöss har ansvar för personskador och måste ha en försäkring eller annat ekonomiskt skydd för skador på personer eller saker som kan uppstå vid transporterna. Nu ska reglerna i EU:s Atenförordning i Sverige börja gälla för fler inrikes sjötransporter än i dag. Vidare blir det möjligt att straffa en transportör som inte har försäkring eller som inte har med sig ett bevis på att det finns en försäkring. Sverige ansluter sig också till den så kallade Atenkonventionen, som har arbetats fram inom FN:s sjöfartsorganisation IMO. Regeringen har lämnat förslag till de lagändringar som behövs.

Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.

Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

37

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

42, 154 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-19

Debatt

2015-05-20

Beslut

2015-05-20

Riksdagen uppmanade regeringen i ett par tillkännagivanden att intensifiera arbetet för bättre djurskydd och minskad användning av antibiotika inom EU.

Sverige har i jämförelse med andra länder ett gott djurskydd. De svenska djurbönderna har dock inte kunnat kompenseras för kostnaderna för ett bra djurskydd i form av högre priser. Konkurrenskraftsutredningen, som tillsattes av den förra regeringen, har dessutom konstaterat att konsumenterna i ökad grad väljer importerade livsmedel trots att importländerna kan ha mindre stränga krav på djurskydd.

Riksdagen tycker att det är viktigt att Sveriges höga ambitioner med djurskyddslagstiftningen blir en konkurrensfördel för svenska djurbönder. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att driva på arbetet för bättre djurskydd inom EU. När EU skärper kraven måste Europas bönder anpassa sin djurhållning till de nya kraven medan de svenska bönderna redan håller en hög nivå.

Svenska djur får minst antibiotika i hela EU. Trots det har antibiotikaresistensen ökat över tid i Sverige. Med ökad rörlighet hos människor, djur och livsmedel sprids antibiotikaresistens allt snabbare. Resistensen är ett växande problem inom EU. Riksdagen uppmanade därför regeringen att intensifiera arbetet inom EU för att minska antibiotikaanvändningen inom djurhållningen.

Riksdagens beslut grundade sig på motioner.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

19

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i penningtvättslagen. Ändringarna är en anpassning till vissa internationella standarder om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Genom anpassningen stärks och effektiviseras det svenska regelverket.

Beslutet innebär bland annat följande:

• Företagare får ett ökat ansvar för att personligen bedöma om det finns risk för penningtvätt och finansiering av terrorism i sin verksamhet.
• Det ska tydligt framgå att lagens bestämmelser om personer i så kallad politiskt utsatt ställning även ska omfatta personens familjemedlemmar och kända medarbetare. Med utsatt ställning menas att personen exempelvis har eller har haft en viktig offentlig funktion som innebär att han eller hon riskerar att utsättas för mutor och korruption.
• Länsstyrelserna ska i sitt tillsynsansvar få utökade möjligheter att besluta om förelägganden med vite som följd om en företagare bryter mot reglerna.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2014 till riksdagen. Finansutskottet har granskat årsredovisningen. Den externa revisorn har kommit fram till att Riksrevisionens årsredovisning är rättvisande. Finansutskottet betonar bland annat att det är viktigt att Riksrevisionen fortsätter sitt arbete med att förbättra de interna processerna för ekonomisk uppföljning. Utskottet anser också Riksrevisionen framöver tydligt bör motivera i årsredovisningen varför man väljer att byta redovisningsprinciper när man gör det.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-05-05

Debatt

2015-05-06

Beslut

2015-05-06

Riksdagen har gett regeringen fyra uppdrag, så kallade tillkännagivanden, inom planering och byggande. Riksdagen uppmanade regeringen att höja huvudnivån för riktvärdena för trafikbuller vid nya bostäder från 55 till 60 decibel vid bostadens fasad. Den särskilda regel som gäller bostäder på högst 35 kvadratmeter kan slopas. Däremot införs en regel om ett riktvärde på 65 decibel för studentbostäder, enligt förslaget. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att

• utreda hur regler kan utformas om privat initiativrätt när detaljplaner ska tas fram
• utarbeta ett förslag om att bygglovsavgiften ska minska om en kommun inte meddelar beslut i tid
• utreda möjligheterna att göra lättnader i tillgänglighetskraven för studentbostäder.

Riksdagens tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om planering och byggande. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

28

Reservationer

21 

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Lagen om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) gäller i dag till utgången av 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den lagen ska fortsätta gälla utan tidsbegränsning efter detta datum. Lagen gäller vid behandling av personuppgifter i IFAU:s verksamhet som avser att främja, stödja och genom forskning genomföra studier, uppföljningar och utvärderingar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2015-04-23

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över reglerna för så kallat företrädaransvar (personligt betalningsansvar). Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person, till exempel ett aktiebolag, kan bli personligt betalningsansvarig för obetalda skatter och avgifter på bolagets skattekonto. Oftast är den eller de personer som sitter i styrelsen företrädare.

Enligt beslutet ska regeringen i översynen av reglerna om företrädaransvar också undersöka om dagens regler tillämpas för hårt och om de bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten, förbättra villkoren för företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om skatter och folkbokföring. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

19

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2015-03-26

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen gav fem uppdrag till regeringen inom naturvård och biologisk mångfald. Riksdagen uppmanar regeringen att

• fortsätta låta det vara tillåtet med riktad och selektiv jakt på varg
• stärka viltförvaltningsdelegationernas roll i rovdjursförvaltningen
• verka inom EU för att förändra art- och habitatdirektivet, så att klassificeringen av hotade djur och växter i högre grad kan avgöras i Sverige
• göra strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet, i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen
• stärka arbetet med biologisk mångfald.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om naturvård och biologisk mångfald.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

27

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

33, 129 minuter

Justering

2015-04-21

Bordläggning

2015-04-28

Debatt

2015-04-29

Beslut

2015-04-29

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om äldrefrågor, med hänvisning till att arbete redan pågår inom många av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlade om kvalitet, hälsa, boende, valfrihet, inflytande, kunskap och kompetens, äldreomsorg på det egna språket, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund och våld mot äldre.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 83 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-22

Debatt

2015-04-23

Beslut

2015-04-23

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 om funktionshindersfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om bedömningen av grundläggande behov och regelverket kring personlig assistans, sysselsättning och daglig verksamhet för personer med funktions-nedsättning samt bilstöd. Andra frågor som motionerna tar upp är omprövning av personlig assistans samt andra frågor relaterade till lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-22

Debatt

2015-04-23

Beslut

2015-04-23

Sommaren 2014 begärde Iraks regering hjälp från FN med att bekämpa Isil (Islamiska staten i Irak och Levanten). FN antog samma år resolutioner om åtgärder mot Isil och andra terroristgrupper. USA bildade en internationell koalition mot Isil, en koalition som Sverige har anslutit sig till.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Sverige på inbjudan från Irak ska delta i en militär utbildningsinsats i norra Irak under 2015. Riksdagen sa däremot nej till de följdmotioner som väcktes med anledning av regeringsförslaget. Följdmotionerna handlade bland annat om insatsens folkrättsliga grund, personalens rättsliga status, insatsens långsiktighet och omfattningen av det svenska stödet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 115 minuter

Justering

2015-05-07

Bordläggning

2015-06-02

Debatt

2015-06-03

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar med anledning av Kroatiens anslutning till den så kallade skiljemannakonventionen. Konventionen har undertecknats av EU-länder och innehåller regler för hur de ska lösa tvister om hur beskattningen av transaktioner mellan företag inom samma koncern ska regleras, så kallade internprissättningsfrågor. Sådana tvister ska överlämnas till en skiljenämnd om länderna inte kan komma överens om en lösning. Lagändringen börjar att gälla den 1 juli 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Regeringen har lagt fram en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport om effektivitet i exportgarantisystemet. Denna rapports övergripande slutsats är att exportgarantisystemet, som sköts av EKN, kan bli mer effektivt genom bland annat bättre styrning. EKN:s överskott på cirka 26 miljarder har också uppnåtts och hanterats på ett sätt som inte stämmer överens med budgetlagens skrivningar om god hushållning med statliga medel. Enligt rapporten har EKN och regeringen identifierat olika problem, men inte gjort något åt det inom rimlig tid.

Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. Riksdagen konstaterar att regeringen delvis instämmer i Riksrevisionens kritik och att regeringen har för avsikt att genomföra flera av de rekommendationer till åtgärder som Riksrevisionen har lämnat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också till motioner från allmänna motionstiden 2014 om olika handelspolitiska frågor.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Ett fyrtiotal europeiska städer är med i nätverket International Cities of Refuge Network (ICORN), som tar emot författare och konstnärer som behöver skydd. I Sverige finns för närvarande ett tiotal sådana fristäder. Konstitutionsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonade hur viktig yttrandefriheten är och ansåg att det är angeläget att Sverige kan bidra med fristäder åt förföljda konstnärer. När en dom som gäller en kommuns deltagande i fristadssystemet har vunnit laga kraft bör regeringen analysera om det kan behövas en översyn av regelverket, enligt riksdagens beslut.

Riksdagens ställningstagande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2014 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner, som bland annat handlade om kommunal revision, direktvald kommunstyrelse, kommunala folkomröstningar, förtroendevaldas villkor och roll samt representation i nämnder, utskott och styrelser.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

15

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Finansutskottet har granskat Riksbankens förvaltning för 2014. Riksbankens resultat för 2014 blev cirka 3,3 miljarder kronor, vilket är närmare 5,3 miljarder kronor mer än året innan. Ökningen beror främst på lägre nedskrivningar av värdepappers- och valutainnehavet under 2014 jämfört med 2013.

Utestående sedlar och mynt har minskat med närmare 2,5 miljarder kronor mellan 2014 och 2013. Det totala värdet av utestående sedlar och mynt var därmed knappt 83 miljarder kronor i slutet av 2014.

Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2014. Riksdagen godkände Riksbankens resultat- och balansräkning för 2014 och riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Det innebär att Riksbanken levererar in 4,1 miljarder kronor till statsbudgeten.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om verksamheten inom Internationella valuta-fonden (IMF) och de svenska guldreserverna.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2015-04-16

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22

Riksdagen tycker att det är viktigt att stärka konsumentskyddet vid finansiell rådgivning. En del i detta arbete är att undanröja de intressekonflikter som kan uppkomma vid rådgivning till konsumenter. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär skärpta krav för att någon ska få kalla sig oberoende rådgivare.

Under senare år har det införts lagstiftning för att stärka konsumentskyddet vid kreditgivning och minska de negativa följderna av snabblån. Bland annat infördes regler i konsumentkreditlagen under 2014. Riksdagen uppmanade regeringen att göra en uppföljning av den lagstiftning som införts, för att ta reda på om den har haft den effekt som avsågs.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 som bland annat handlar om obeställd reklam och telefonförsäljning, bluffakturor, reklam riktad till barn, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, konsumentvägledning, finansiella rådgivare, miljömärkning av produkter samt frågor om överskuldsättning.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

15

Reservationer

6 

Justering

2015-04-09

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-23

Reglerna för hur lagring av naturgas i rörledning ska redovisas ekonomiskt kommer att ändras. Lagring av naturgas i rörledning och lagring i lagringsanläggning ska framöver redovisas var för sig och skiljt från annan verksamhet. Syftet med ändringarna är att Energimarknadsinspektionen ska kunna kontrollera ramarna för naturgasföretagens intäkter på ett mer effektivt sätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2015. De börjar dock användas första gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2016 eller närmast därefter. Detta för att undvika att företag ska behöva ändra redovisningsmetoder under ett pågående räkenskapsår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-04-14

Bordläggning

2015-04-21

Debatt

2015-04-22

Beslut

2015-04-22