Sök
3 081 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, Under arbete, Arbetsmarknadsutskottet, Jordbruksutskottet, Sammansatta utrikes- och socialutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin
Betänkande 2024/25:AU4
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-11-14
- Justering
- 2024-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Betänkande 2024/25:AU2
- Beredning
- 2024-11-14
- Justering
- 2024-12-05
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Betänkande 2024/25:AU1
- Beredning
- 2024-11-19
- Justering
- 2024-12-10
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning
Betänkande 2024/25:AU3
- Behandlade dokument
- 1
- Beredning
- 2024-10-03
- Justering
- 2024-10-17
- Bordläggning
- 2024-10-22
- Debatt
- 2024-10-23
- Beslut
- 2024-10-23
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter
Utlåtande 2023/24:AU11
EU-kommissionen vill införa ett nytt direktiv om stärkta arbetsvillkor för praktikanter. Riksdagen anser inte att förslaget i alla delar bör beslutas på EU-nivå.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
EU-kommissionens förslag innehåller bland annat regler som ska leda till att arbetsvillkoren för praktikanter stärks och att reguljära anställningsförhållanden inte kamoufleras till praktik.
EU-kommissionen anger att felaktig användning av praktik undergräver arbetsvillkoren för praktikanter och reguljära arbetstagare och skadar den sociala rättvisan. EU-kommissionen menar också att det kan skapa ojämlika villkor mellan olika parter som erbjuder praktik, vilket är ett problem för både små och medelstora företag.
Riksdagen håller med EU-kommissionen om att frågorna är viktiga men anser att förslaget i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Skälet till det är att det finns stora skillnader mellan EU:s medlemsländer när det gäller arbetsmarknadernas förutsättningar och system. För Sveriges del skulle förslaget innebära ett för stort ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-06-13
- Bordläggning
- 2024-06-18
- Debatt
- 2024-06-19
- Beslut
- 2024-06-19
- Dokument & lagar
Europas behov av digital infrastruktur
Utlåtande 2023/24:TU20
Riksdagen har granskat Europeiska kommissionens vitbok om Europas behov av digital infrastruktur. En vitbok är ett större strategisk EU-dokument från kommissionen som innehåller förslag på möjliga åtgärder inom ett visst område som syftar till att inhämta synpunkter från medlemsländerna och andra aktörer. I vitboken presenterar kommissionen olika förslag som den senare kan komma att lägga fram för att främja innovativ teknik, färdigställa den digitala inre marknaden och skapa säkra och motståndskraftiga digitala infrastrukturer. Det kan till exempel handla om att se över regler och initiera nya pilotprojekt.
Riksdagen är positivt till många delar i vitboken, till exempel när det gäller att utveckla EU:s politik på det digitala området. Enligt riksdagen är god tillgång till fiber och 5G särskilt viktigt för att skapa attraktiva och hållbara samhällen i hela EU.
Vidare kan avancerad digital infrastruktur möjliggöra för tekniska lösningar som kan förbättra vardagen för EU:s medborgare, exempelvis ett transportsystem med uppkopplade och självkörande bilar eller en hälso- och sjukvård där läkare kan utföra operationer på distans. Enligt riksdagen är det därför viktigt att hålla ett högt tempo i utbyggnaden av den digital infrastrukturen så att EU kan fortsätta att konkurrera med omvärlden.
Riksdagen välkomnar även att inriktningen på EU:s politik aviseras i förväg och att medlemsstaterna och olika aktörer får en chans att påverka utformningen av framtida EU-förslag. Riksdagen uppmanar därmed kommissionen att ta del utskottets synpunkter på de olika förslagen.
Mot bakgrund av detta lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2023/24:TU18
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om en nationell plan för transportinfrastrukturen.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att investeringarna i den nationella planen bidrar till att de transportpolitiska målen uppnås men inte på ett effektivt sätt. I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och anser att den är ett viktigt bidrag i arbetet med att ta fram en ny nationell plan. Regeringen står i begrepp att ta fram en ny infrastruktur-proposition för att kunna fatta ett beslut om en ny nationell plan under 2026 och ser Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer som ett underlag i den fortsatta processen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Samtidigt sa riksdagen nej till förslag i motioner, varav cirka 380 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar exempelvis om infrastrukturplanering, utgångspunkter för planeringen, åtgärder i infra-strukturen samt finansierings- och effektivitetsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till det pågående arbetet med att ta fram en ny nationell plan för transportinfrastrukturen.
- Behandlade dokument
- 197
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 49
- Anföranden och repliker
- 41, 125 minuter
- Justering
- 2024-06-11
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU17
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om sjöfartsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor förslagen tar upp.
Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, Sjöfartsverkets miljöfrågor samt fritidsbåtsfrågor.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 32, 115 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Digitaliserings- och postfrågor
Betänkande 2023/24:TU16
Riksdagen sa ja till en ny lag med kompletterande bestämmelser till dem som finns på EU-nivå. Det handlar bland annat om tillsyn av företag som förmedlar data och av fysiska och juridiska personer som vidareutnyttjar skyddade data enligt EU:s dataförvaltningsförordning. Lagen börjar gälla den 2 augusti 2024.
Riksdagen har också tagit del av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om digitala tjänster till privatpersoner och föreslår att riksdagen ska lägga den till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 100 förslag om digitaliserings- och postfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
- Behandlade dokument
- 47
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 24, 89 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar
Betänkande 2023/24:AU10
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av subventionerade anställningar. Det vill säga anställningar där staten efter beslut av Arbetsförmedlingen, betalar delar av lönekostnaden, men i övrigt har samma villkor som vanliga anställningar, är effektiv eller inte.
Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker. Bland annat görs bedömningen att de kontroller som Arbets-förmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva, ofta på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen gör också bedömningen att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, och det gäller särskilt nystartsjobben. I rapporten lämnas tre rekommen-dationer till regeringen och tre rekommendationer till Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning, inte minst mot bakgrund av att missbruk av subventionerade anställningar i vissa fall handlar om systematisk och organiserad ekonomisk brottslighet. Utskottet noterar att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna och avslog motionerna.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 22, 67 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-12
- Debatt
- 2024-06-13
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster
Betänkande 2023/24:AU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att rätten till arbetslöshetsersättning ska baseras på inkomster och att den som ansöker om arbetslöshetsersättning måste uppfylla ett inkomstvillkor. Samma inkomster som har legat till grund för den sökandes rätt till arbetslöshetsersättning ska användas vid beräkningen av ersättningens storlek. Ersättningsnivån ska baseras på hur länge sökanden varit ansluten till en arbetslöshetskassa. Arbetslöshetsersättningen ska trappas ned under tiden sökanden är arbetslös. Ersättningsperiodens längd ska se olika ut beroende på hur förankrad den sökande är på arbetsmarknaden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 48, 135 minuter
- Justering
- 2024-05-30
- Bordläggning
- 2024-06-15
- Debatt
- 2024-06-17
- Beslut
- 2024-06-18
- Dokument & lagar
Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Betänkande 2023/24:TU19
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 21, 67 minuter
- Justering
- 2023-05-23
- Bordläggning
- 2024-06-07
- Debatt
- 2024-06-10
- Beslut
- 2024-06-12
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2023/24:TU14
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om luftfartsfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om regionala flygplatser, beredskaps-flygplatser, säkerhetsrelaterade frågor inom luftfarten, flygets klimatpåverkan och elflyg. Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat redan vidtagna åtgärder och pågående utredningsarbete.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 31, 101 minuter
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-22
- Debatt
- 2024-05-23
- Beslut
- 2024-05-29
- Dokument & lagar
Rätt till uppgifter om en EETS-betalningsförmedlares kunder och deras fordon
Betänkande 2023/24:TU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om elektroniska vägtullssystem. Ett elektroniskt vägtullssystem är ett tekniskt och administrativt system för att ta upp vägtullar i ett vägtullsområde, till exempel genom automatisk avläsning av ett fordons registreringsskylt.
Ändringarna handlar bland annat om att genomföra delar av det så kallade EETS-direktivet som rör det europeiska systemet för elektroniska vägtulltjänster (European Electronic Toll Service, EETS). Systemet syftar till att åstadkomma driftskompatibilitet mellan olika elektroniska vägtullssystem i Europa.
Ändringarna innebär bland annat att de som tar ut avgifter ska kunna få uppgifter om de som betalar och deras fordon. Syftet är att underlätta avgiftsupptagares kontakt med respektive skatteverk.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2024.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-05-14
- Bordläggning
- 2024-05-21
- Debatt
- 2024-05-22
- Beslut
- 2024-05-22
- Dokument & lagar
Integration
Betänkande 2023/24:AU7
Riksdagen sa nej till cirka 50 integrationsförslag. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och utanförskap. Att riksdagen avslår motionerna beror främst på pågående arbete och befintligt regelverk.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 61, 176 minuter
- Justering
- 2024-05-07
- Bordläggning
- 2024-05-14
- Debatt
- 2024-05-15
- Beslut
- 2024-05-15
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till ändring av direktivet om harmoniserade flodinformationstjänster på inre vattenvägar
Utlåtande 2023/24:TU21
EU-kommissionen har föreslagit en ändring i ett EU-direktiv om informationstjänster på inre vattenvägar, exempelvis farledsinformation, trafikledning och trafikövervakning. Det nuvarande direktivet behöver bara genomföras av medlemsstater som binds ihop med en annan medlemsstat genom inre vattenvägar, exempelvis sjöar eller floder. Ändringen innebär att direktivet istället ska gälla medlemsstater som har inre vattenvägar och inlandshamnar som är en del av det transeuropeiska transportnätet, även kallat TEN-T. Kravet på att dessa inre vattenvägar ska vara gränsöverskridande mellan medlemsstater tas alltså bort.
Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag strider mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att målet ska uppnås. Förslaget strider därmed även mot subsidiaritetsprincipen i vissa delar.
Riksdagen beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionens ordförande.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-25
- Dokument & lagar
Arbetsmiljö och arbetstid
Betänkande 2023/24:AU8
Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.
Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.
Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 27, 119 minuter
- Justering
- 2024-04-18
- Bordläggning
- 2024-04-23
- Debatt
- 2024-04-24
- Beslut
- 2024-04-25
- Dokument & lagar
Vägtrafik- och fordonsfrågor
Betänkande 2023/24:TU13
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om fossilfri fordonsflotta, tillgång till laddning, bilpooler och underhåll av vinterväg. Att riksdagen avslår alla motionerna beror på pågående arbetet och befintlig lagstiftning.
- Behandlade dokument
- 52
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 49, 149 minuter
- Justering
- 2024-04-04
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2023/24:TU12
Riksdagen sa nej till ett sextiotal förslag i motioner om olika cykelfrågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.
Motionerna handlar bland annat om infrastruktur och bestämmelser för cyklister samt insatser för cykling bland barn och unga och kombinerade resor med cykel.
Riksdagen hänvisar till planerade och redan vidtagna åtgärder samt till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 24
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 15, 59 minuter
- Justering
- 2024-03-21
- Bordläggning
- 2024-04-09
- Debatt
- 2024-04-10
- Beslut
- 2024-04-11
- Dokument & lagar
Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering
Betänkande 2023/24:AU6
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar bland annat om strategier för att nå ett jämställt samhälle, arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck samt åtgärder mot diskriminering i arbetslivet.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom dessa områden.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 32, 120 minuter
- Justering
- 2024-03-14
- Bordläggning
- 2024-03-19
- Debatt
- 2024-03-20
- Beslut
- 2024-03-21