420 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Beslutade, 2009/10, sorterat efter relevans
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 och 2009 om trafiksäkerhetsfrågor inom vägtrafiken. Skälet är bland annat att regeringen arbetar med de frågor som motionerna tar upp. Det långsiktiga målet om nollvisionen för trafiksäkerheten ska bestå. Ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Hastighetsfrågan vid utarbetandet av nollvisionens etappmål 2020 är särskilt viktig. Det är därför av största vikt att hastighetsgränserna är väl avvägda och att de respekteras. När det gäller motionsförslag om att införa ägaransvar vid hastighetsöverträdelse konstaterar riksdagen att detta är oförenligt med principerna för svenska lagar. Mobiltelefonsamtal under körning innebär visserligen en förhöjd risk för trafiksäkerheten men att denna inte är avsevärt högre än vid andra distraktionsmoment. Därför bör riksdagen inte besluta om särskilda lagar om detta.
Pensionärer som har fyllt 65 år får sänkt skatt 2010. För en pensionär med full garantipension innebär beslutet en skattesänkning med mellan cirka 1 000 och 1 200 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. Skattesänkningen är utformad så att de allra flesta av de sämst ställda pensionärerna, det vill säga garantipensionärer och andra med låga pensionsinkomster, får en ökad inkomst efter skatt. För pensionärer med höga pensionsinkomster minskar dock inkomsten efter skatt under 2010 till följd av pensionsnedskrivningen. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 5,75 miljarder kronor anslag för området migration för 2010. De största anslagen används för asylsökandes ersättningar och bostadskostnader (2,25 miljarder kronor) och Migrationsverket (2,01 miljarder kronor). Riksdagen sa också ja till ett nytt mål för migrationspolitiken. Målet ska vara att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Många statliga kulturinstitutioner som museer och teatrar har drabbats hårt av det nuvarande systemet för hyressättning. Institutionerna menar att när hyresanslagen inte räcker till tvingas de ta pengar från verksamheten för att bekosta hyrorna. Riksdagen uppmanar regeringen att ta itu med problemen. Riksdagen föreslår bland annat att en spärr övervägs som hindrar att en myndighet får minskad hyreskompensation samtidigt som hyran höjs. Några av de stora institutionerna, som Nationalmuseum, Operan och Dramaten betalar hyra utifrån sina faktiska kostnader, så kallad kostnadshyra. Kostnadshyran kan medföra att underhållet skjuts på framtiden. Riksdagen menar att regeringen måste se till att det inte blir eftersatt. Bättre möjligheter till anslagssparande eller att pengar sätts av till särskilda fonder för underhåll kan vara tänkbara lösningar, enligt riksdagen. Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om budgetanslag för utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2010. Anslagen uppgår till cirka 11,36 miljarder kronor.
Sverige har åtagit sig att straffbelägga gärningar och att kunna döma över brott mot den Internationella brottsmålsdomstolen. Den 1 januari ändras därför brottsbalken så att följande brott också omfattar den Internationella brottsmålsdomstolens rättskipning: osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, störande av förrättning eller av allmän sammankomst, övergrepp i rättssak och skyddande av brottsling. Straffansvar för våld eller hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd ska också utvidgas till att gälla gärningar riktade mot tjänstemän vid den Internationella brottsmålsdomstolen. Till följd av Lissabonfördraget görs dessutom några ändringar i brottsbalken som bland annat gäller bestämmelser om osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol. Även dessa ändringar börjar gälla den 1 januari.
Riksdagen sa ja till en flerpartimotion som bland annat innehåller krav på att Sverige ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker. Riksdagen uppmanar därför regeringen att erkänna folkmordet. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner i ärendet. Dessa handlar om Israel och de palestinska områdena, Iran, Irak, Turkiet, kurderna, Västsahara och religion i internationella relationer.
Gränsen mellan Sverige och Finland ändras för att upprätthålla en korrekt och regelrätt riksgräns. Riksgränsen ska följa djupfåran i älvarna Torne, Muonio och Könkämä. Eftersom djupfåran ändras successivt ska gränsöversyner genomföras vart tjugofemte år. De aktuella ändringarna följer förslagen i gränsöversynen som gjordes 2006 och innebär att mindre vattenområden i Torne älv förs över från Sverige till Finland och att andra områden förs över från Finland till Sverige.
Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under 2008. Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen under 2008. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
Regeringen har lämnat en redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 2008 samt det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté under 2008. Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse för Europarådets roll i det europeiska samarbetet, den parlamentariska församlingens verksamhet under 2008 och den svenska representationen. Riksdagen avslutade ärendet utan några tillägg.
Regeringen har lämnat en redogörelse för samarbetet under år 2008 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
En ny EU-förordning syftar till effektivare bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och okontrollerade flöden av andra vapen. Svensk lagstiftning om produkter med dubbla användningsområden behöver därför anpassas till förordningen. Dubbla användningsområden innebär att produkterna kan användas för civila ändamål, men också vid framställning av till exempel kärnvapen. Genom anpassningen till EU-förordningen införs bland annat nya kontroller av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden. Detta medför större möjlighet att bevaka företag som hanterar inköp, försäljning eller leverans av exempelvis produkter som kan användas vid anrikandet av uran. Riksdagen har beslutat att lagändringarna börja gälla från 1 augusti 2010. Tidigare har regeringen föreslagit att lagen ska börja gälla redan från den 1 juli 2010.
Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen. Här sammanfattas församlingens verksamhet under 2009, dess roll i det europeiska samarbetet och den svenska representationen. Här beskrivs bland annat granskningen av medlemsländerna - om de uppfyller sina politiska och ekonomiska åtaganden. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa utrikesärenden skjuts upp till riksmötet 2010/11. Det handlar om redogörelsen 2009/10:RRS12 Riksrevisionens styrelses redogörelse om Sidas insatser för stöd till kapacitetsutveckling och om regeringens skrivelse 2009/10:214 Biståndets resultat - tema miljö och klimat. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till utrikesutskottet under resten av riksmötet 2009/10.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en säkerhetsorganisation med 56 medlemsländer. Sveriges delegation har lämnat en redogörelse för verksamheten under 2009 till riksdagen. Här beskrivs bland annat arbetet med valövervakning, för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Lagen om vissa internationella sanktioner ändras. Ändringarna är en konsekvens av att Lissabonfördraget har trätt i kraft och att vissa begrepp på området har moderniserats. Syftet är också att bättre spegla sanktionssystemets utveckling och omfattning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lag om konsulära katastrofinsatser. Lagen innebär att staten även i fortsättningen ska ha en hög beredskap för att hjälpa svenskar i händelse av allvarliga kriser eller katastrofer utomlands. Statens insatser ska komplettera övriga aktörers insatser. Övriga aktörer kan exempelvis vara reseföretag, försäkringsbolag och det drabbade landet. Att staten tar ansvaret för en katastrofinsats innebär inte att alla kostnader för insatsen ska bäras av staten. Den som får hjälp ska ersätta staten för kostnader som uppstått när han eller hon har evakuerats eller fått vård. De bör kunna täckas av en eventuell reseförsäkring. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2010.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag om att biståndsramen för 2010 ska uppgå till 31,4 miljarder kronor. Det motsvarar 1 % av beräknad bruttonationalinkomst, BNI. Därmed kommer det så kallade enprocentsmålet att uppfyllas hela mandatperioden. Medlen för biståndsinsatser beräknas uppgå till 127 miljarder kronor under åren 2007-2010. Riksdagen stödjer regeringens förslag om anslag 2010 respektive prioriteringar för utvecklingssamarbetet under mandatperioden. Prioriteringarna är demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och klimat samt främjande av jämställdhet och kvinnors roll i utveckling. När det gäller Sveriges kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken föreslår utskottet en ändring som innebär att inbetalningen ska uppges i kronor i riksdagsbeslutet. Enligt en granskning som Riksrevisionen har gjort av Swedfund International AB finns det brister i bolagets styrning. Regeringen och Swedfund rekommenderas därför att genomföra ett antal förbättringsåtgärder. Riksrevisionens styrelse anser att det behövs en samlad bedömning av Swedfunds framtida inriktning, storlek och roll i utvecklingssamarbetet. Riksdagen konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i Regeringskansliet och förutsätter att regeringen snarast redovisar för riksdagen vilka åtgärder som kommer att sättas in till följd av Riksrevisionens rekommendationer.
Regeringen har redovisat för riksdagen samarbetet under år 2009 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Nordiska rådets svenska delegation har lämnat en redogörelse för det parlamentariska samarbetet inom Nordiska rådet. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Regeringen redovisar i en skrivelse verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och de regionala utvecklingsbankerna under 2008-2009. Det handlar bland annat om institutionernas övervakning av den globala ekonomin och enskilda länders ekonomiska politik samt deras utlåning. Utrikesutskottet stöder regeringens prioriteringar av viktiga framtidsfrågor i institutionerna. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
