Sök

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har lämnat förslag om ändringar i arbetsrätten samt om nya former av stöd för arbetstagares omställning på arbetsmarknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag som gäller arbetsrätten innebär att lagen om anställningsskydd, LAS, ändras på flera punkter. Som exempel ska en uppsägning från arbetsgivarens sida grunda sig på sakliga skäl. Sakliga skäl ska kunna vara arbetsbrist eller förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen. Andra förändringar är att alla arbetsgivare får undanta tre arbetstagare från turordningen vid arbetsbrist och att en anställning inte ska bestå vid tvist om giltigheten av en uppsägning. För att ge arbetstagare ett bättre skydd vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad införs turordning och omställningstid. Anställningsavtal ska som huvudregel gälla på heltid och en ny anställningsform, särskild visstidsanställning, införs.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt statligt studiestöd, omställningsstudiestöd. Stödet ska göra det möjligt för fler vuxna yrkesverksamma att förbättra sin kompetens genom studier och på så sätt stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd införs också. Syftet med det stödet är att stärka enskilda personers ställning på arbetsmarknaden.

Regeringens förslag har sin grund i en överenskommelse mellan regeringen och Centerpartiet.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 124 minuter

Justering

2022-06-02

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-08

Riksrevisionen har granskat om bosättningslagens reform av anvisningssystemet för vissa nyanländas bosättning har levt upp till riksdagens avsikter. Regeringen tar i sin tur upp granskningen i en skrivelse, som lämnats till riksdagen.

Riksrevisionens granskning visar att syftet med reformen har levt upp till riksdagens avsikter, som var att nå ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Riksrevisionen ger en rekommendation till regeringen och en rekommendation till Migrationsverket.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som skrivelsen tar upp.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

För att anpassa svenska regler till EU:s arbetsvillkorsdirektiv, alltså bindande EU-regler om arbetsvillkor, har regeringen föreslagit flera lagändringar.

Riksdagen sa ja till ändringarna, som bland annat innebär utökade skyldigheter för arbetsgivare att ge mer och snabbare information till nyanställda.

Förslagen innebär också att en arbetstagare som huvudregel ska få ha en annan anställning och att en arbetsgivare ska lämna ett skriftligt svar om en arbetstagare begär en annan anställningsform.

Lagändringarna börjar gälla den 29 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2022-05-03

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår med vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, åtgärder mot arbetslivskriminalitet, skyddsombudens verksamhet och arbetstidslagen.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

12

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om integration. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, etableringsprogrammet och etableringsinsatserna samt om integrationskapacitet och utsatta områden.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

11

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

19, 73 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering. Motionerna handlar bland annat om målen för jämställdhetspolitiken, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om diskriminering i arbetslivet. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete på området redan pågår eller att åtgärder redan har gjorts.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

16

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

12, 83 minuter

Justering

2022-03-24

Bordläggning

2022-03-25

Debatt

2022-03-29

Beslut

2022-03-30

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag till EU-lag om bättre arbetsvillkor och sociala rättigheter för de som arbetar via digitala plattformar. Förslaget innehåller bland annat kriterier för när ett plattformsföretag ska ses som arbetsgivare. Om kriterierna gör att en person ska anses vara anställd så ska denne också få de rättigheter och sociala förmåner som arbetstagare har rätt till.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag enligt subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att en anställningpresumtion i förslaget ogiltigförklarar det svenska arbetstagarbegreppet och att förslaget är feltänkt. Det riskerar att få återverkningar på både skattesystemet och socialförsäkringssystemet vilket riksdagen menar är oacceptabelt.

Riksdagen befarar att förslaget om det antas kommer att få långtgående konsekvenser för befintliga plattformsföretag och för hela den så kallade gigekonomin. EU-förslaget underminerar arbetsmarknadens parters självbestämmande och utgör ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Riksdagen menar vidare att det föreslagna regelverket avsevärt kommer att försvåra möjligheten att driva företag då det innebär en orimlig administrativ börda.

Riksdagen anser därför att EU-kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna invändningar i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2022-02-22

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner om arbetsrätt från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att utskottet inte ser något behov av förändringar i regelverket eller att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Utskottet hänvisar även till parternas ansvar på den svenska arbetsmarknaden.

Förslagen handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordningsreglerna, utstationering av arbetstagare och EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

15

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

20, 82 minuter

Justering

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-18

Debatt

2022-02-22

Beslut

2022-02-23

Totalt cirka 93,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 43,1 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 20,7 miljarder kronor går till lönebidrag och Samhall samt cirka 9,2 miljarder kronor går till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Beslutet om utgiftsområdet är 805 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller sex anslag, bland annat anslagen till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program samt nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att tillfälligt minska antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen från sex till två. Vidare sa riksdagen ja till att förlänga det tillfälliga undantaget från den så kallade femårsregeln för företagare till den 31 december 2022. Regeln innebär en begränsning av företagares möjligheter att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten. Anledningen till förslagen om ändringar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen är att det fortsatt råder en pandemi som orsakar en svår situation för många enskilda personer.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om omställning och kompetensutveckling, Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

9

Reservationer

26 

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-14

Debatt

2021-12-15

Beslut

2021-12-15

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om arbetssökande över 55 år.

Riksrevisionen har granskat om regeringens och Arbetsförmedlingens styrning gör det möjligt för Arbetsförmedlingen att arbeta effektivt för att arbetssökande över 55 år ska återgå i arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister och drar slutsatsen att både regeringens och Arbetsförmedlingens styrning av vilka arbetssökande som ska prioriteras behöver utvecklas.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsatser. Regeringen pekar på att Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att utveckla ett statistiskt bedömningsstöd som tar hänsyn till ålder och som kan bidra till att Arbetsförmedlingen bättre kan fullgöra sina uppgifter.

Riksdagen konstaterade att frågan om äldres möjligheter på arbetsmarknaden är en aktuell fråga för regeringen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 40 minuter

Justering

2021-10-26

Bordläggning

2021-11-09

Debatt

2021-11-10

Beslut

2021-11-10

Riksdagen ser behov av att göra en extern utredning av Samhall och riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Bakgrunden är bland annat tidigare kritik mot Samhall, vars uppdrag är att skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Kritiken har exempelvis handlat om risk för osund konkurrens, samt risk för att högre krav på arbetsförmåga gör att färre i målgruppen har chans att få anställning inom Samhall.

Tillkännagivandet om en extern utredning har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Regeringen har föreslagit en ny lag som ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. Verksamheter med minst 50 arbetstagare blir skyldiga att införa särskilda rapporteringskanaler. Det ska även gå att slå larm genom särskilda kanaler till myndigheter inom vissa områden.

Det görs också ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess ska gälla i domstol och vid uppföljningen av rapporter om missförhållanden.

De nya reglerna börjar gälla den 17 december 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2021-09-23

Bordläggning

2021-09-28

Debatt

2021-09-29

Beslut

2021-09-29

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: återkom senast den 1 april 2022 med förslag på ändrade sekretessregler och ökade möjligheter för myndigheter att samverka för att motverka exploatering av arbetskraft.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering, att arbetstagare tvingas arbeta under dåliga förhållanden i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att insatserna har stora brister. Myndigheter saknar mandat och tydliga uppdrag för att kunna motverka problemet. Riksrevisionen lämnar ett flertal rekommendationer till regeringen och en rekommendation till Polismyndigheten i sin rapport.

Riksdagens tillkännagivande kom från en motion i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inriktning för området inom de kommande fem åren.

Strategin innehåller fyra konkretiserade delmål:

• Ett hållbart arbetsliv - alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
• Ett hälsosamt arbetsliv - arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
• Ett tryggt arbetsliv - ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
• En arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.

Riksdagen välkomnar att arbetsmiljöstrategin tar ett helhetsgrepp för att fånga upp både nya utmaningar och nya möjligheter som det snabbt förändrade arbetslivet för med sig. Riksdagen välkomnar också att regeringen i strategin ser de olika behov som både arbetstagare och arbetsgivare har och vikten av att hitta en lämplig balans i arbetsmiljöarbetet.

Vidare noterar riksdagen att covid-19-pandemin och dess påverkan på arbetslivet i form av bland annat ökat hemarbete och särskilt utsatta arbetssituationer uppmärksammas i arbetsmiljöstrategin. Riksdagen delar regeringens uppfattning att vissa av de förändringar som pandemin inneburit för vårt sätt att leva och arbeta också kan komma att bli bestående, även om det är svårt att överblicka för stunden.

Riksdagen har också behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, dödsolyckor i arbetslivet, arbetslivskriminalitet, skyddsombud, Arbetsmiljöverket och arbetstid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Reglerna för beräkningen av arbetslöshetsersättning ändras för att deltidsbrandmän inte ska riskera lägre a-kassa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bland annat ska bidra till att fler vill arbeta som deltidsbrandmän i den kommunala räddningstjänsten.

Deltidsbrandmän har, vid sidan om sina ordinarie arbeten, uppdraget att under ungefär en vecka i månaden ha beredskap för att när som helst under dygnet delta i räddningstjänstens utryckningar. Tillgången på deltidsbrandmän är av stor betydelse för räddningstjänsten men nuvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen har en negativ påverkan på personalförsörjningen. Detta eftersom en person som är arbetslös men som är aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Ändringen i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär att arbete i form av beredskap och övning, i en anställning som deltidsbrandman i en kommunal organisation för räddningstjänst, ska undantas vid beräkning av arbetslöshetsersättning. Lagändringen börjar gälla den 31 maj 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 49 minuter

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

EU-kommissionen har presenterat ett förslag till EU-lag om ökad insyn i hur lönesättning går till. Syftet är att säkra rätten till lika lön för kvinnor och män för lika arbete. Bland annat ska arbetstagare få rätt att begära ut uppgifter från arbetsgivaren om genomsnittliga lönenivåer och könsfördelning för anställda som utför samma eller likvärdigt arbete. Arbetsgivare med minst 250 anställda ska göra information om löneskillnader mellan kvinnor och män tillgänglig, till exempel på sin webbplats.

Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen, som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt samtidigt som det är effektivt. EU ska bara vidta en åtgärd om målen för åtgärden inte kan uppnås lika bra av medlemsländerna själva.

Riksdagen anser att EU-kommissionens förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom rätten till lika lön inte kan garanteras i alla EU-länder utan gemensamma åtgärder på EU-nivå. Riksdagen beslutade att inte lämna invändningar i ett motiverat yttrande utan lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 53 minuter

Justering

2021-04-22

Bordläggning

2021-04-27

Debatt

2021-04-28

Beslut

2021-04-28

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag om arbetsrätt i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att riksdagen anser att gällande regelverk fungerar bra eller att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter.

Motionerna handlar exempelvis om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

12

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

16, 74 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-14