Sök

Riksdagen sa ja till regeringen förslag i vårtilläggsbudgeten för 2010. 44 anslag höjs och 22 anslag sänks. Förändringarna innebär att statsbudgeten ökar med 2,6 miljarder kronor. Flerbarnstillägget höjs från den 1 juli 2010 med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn. Regeringens ram utvidgas för att ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån. Detta mot bakgrund av att allt fler personer börjar studera med studiemedel som ett resultat av lågkonjunkturen. Utskottet föreslår en ytterligare ökning av ramen eftersom det är osäkert hur lånebehovet kommer att utvecklas under andra halvåret 2010. Regeringen får möjlighet att köpa två nya ubåtar och halvtidsmodifiera två ubåtar av Gotlandsklass. Regeringen får också möjlighet snabbt köpa ett medeltungt helikoptersystem. Inom infrastrukturområdet görs ytterligare satsningar i form av en kompletterande planeringsram för vissa väg- och järnvägsprojekt för 2010-2021. Det gäller bland annat Förbifart Stockholm, det Västsvenska paketet och broar över Sundsvallsfjärden och över Motalaviken.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

25

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

28, 88 minuter

Justering

2010-06-08

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-16

Kommunernas och landstingens resultat 2009 förbättrades med 6,5 miljarder kronor jämfört med året innan och uppgick till 14,4 miljarder kronor. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Resultatet förklaras främst av ett antal tillfälliga faktorer, bland annat en sänkning av premierna för avtalssjukförsäkringar, ett ökat värde på finansiella tillgångar och minskade räntekostnader. Vidare behandlades en rapport om den kommunala finansieringsprincipens tillämpning som finansutskottet låtit genomföra. Utskottet förutsätter att regeringen ger en så fullständig bild som möjligt av den löpande tillämpningen av finansieringsprincipen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 56 minuter

Justering

2010-06-01

Debatt

2010-06-16

Beslut

2010-06-17

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet 2009. I likhet med 2008 har verksamheten under 2009 präglats av finanskrisen och produktionsnedgången i den svenska ekonomin. Omslutningen av balansräkningen mer än tredubblades under 2008, och i slutet av 2009 var den drygt 8 miljarder kronor högre än i slutet av 2008. Detta på grund av Riksbankens åtgärder för att dämpa och motverka finanskrisens effekter. Riksdagen beviljade riksbanksfullmäktige och direktionen ansvarsfrihet för sin verksamhet och sin förvaltning under 2009. Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2009 samt godkände fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst 2009. Beslutet innebär att Riksbanken av vinsten på 14,2 miljarder kronor levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2010-03-25

Debatt

2010-04-14

Beslut

2010-04-14

EU-kommissionen har lagt fram förslaget "Europa 2020 - En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla". Strategin tar avstamp i hur EU ska återhämta sig efter den ekonomiska och finansiella krisen. Den ska ersätta den nuvarande Lissabonstrategin efter 2010. Finansutskottet har granskat strategin och vill att den innehåller ett tydligare jämställdhetsperspektiv, som ger kvinnor och män samma ekonomiska incitament, villkor och möjligheter att öka sitt deltagande på arbetsmarknaden. Det är en förutsättning för att konkurrenskraften och tillväxten ska öka i Europa. Strategins sysselsättningsmål borde uttryckligen gälla både kvinnor och män, anser utskottet I övrigt kan utskottet konstatera att Sverige ligger bra till när det gäller de uppsatta målen om sysselsättning, forskning, klimat och miljö, utbildning och minskning av fattigdom. Europeiska rådet träffas den 25-26 mars 2010 för att enas om strategins prioriteringar och för att fastställa överordnade mål. Riksdagen avslutade ärendet, skickade utlåtandet till Regeringskansliet och EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

50, 172 minuter

Beredning

2010-03-02

Justering

2010-03-18

Debatt

2010-03-24

Beslut

2010-03-24

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om kommunala frågor. Motionerna handlar om momskompensation till privata aktörer, kommunalekonomisk utjämning, vinstutdelning i offentligt finansierade välfärdsverksamheter, kommande pensionsutbetalningar och en statlig LSS-peng.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 37 minuter

Justering

2010-02-16

Debatt

2010-03-10

Beslut

2010-03-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 75 miljarder kronor i anslag till allmänna bidrag till kommuner för 2010. Under utgiftsområdet finns tre anslag varav det största är anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika kommuner respektive landsting. De andra två anslagen är bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

28, 1 minuter

Justering

2009-12-03

Debatt

2009-12-17

Beslut

2009-12-17

Den kommunala kompetensen utvidgades den 1 mars 2009 så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Riksdagen beslutade nu om hur kommunerna och landstingen ska redovisa sådan medfinansiering. Regeringens förslag innebar att bidragen ska redovisas i kommunens respektive landstingets balansräkning och upplösas med årliga enhetliga belopp under 15 år. Finansutskottet bedömde att tiden bör förlängas till att omfatta högst 25 år. Dessutom ville utskottet göra det möjligt för kommuner och landsting att redovisa bidraget direkt, som en kostnad i resultaträkningen. Utskottet föreslog också att det i lagtexten ska framgå att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under år 2009 får dock upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med dessa ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2009-11-05

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19