Sök

Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och IT inom den statliga förvaltningen och staten som arbetsgivare. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2024-02-27

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Riksdagen sa ja till till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 16 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner. 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och 800 miljoner kronor går till Finansinspektionen. Övriga anslag inom utgiftsområdet är bland annat Statistiska centralbyrån och Riksgäldskontoret.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, bland annat kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Vidare godkände riksdagen investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 36 minuter

Justering

2023-12-14

Bordläggning

2023-12-19

Debatt

2023-12-20

Beslut

2023-12-20

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om överföring av medel från statens budget till Riksbanken som ersättning för Riksbankens deltagande i avskrivningen av Somalias skuld till Internationella valutafonden (IMF).

Bakgrunden är att riksdagen i maj 2020 medgav att Riksbanken för Sveriges del deltog i IMF:s finansieringslösning för avskrivning av Somalias skuld till IMF. Riksbanken bidrog med 1,6 miljoner särskilda dragningsrätter, vilket är ett slags referensvaluta som används i internationella transaktioner. Det som motsvarar cirka 21 miljoner kronor.

Europeiska centralbanken har i efterhand gjort bedömningen att finansieringslösningen strider mot förbudet mot monetär finansiering, och att finansieringen behöver korrigeras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2023-11-14

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2022. Utskottet konstaterar att konsumentpriserna steg snabbt under 2022 efter många år med låg inflation. På årsbasis var inflationen 7,7 procent, mätt enligt konsumentprisindex med fast ränta. I december samma år uppgick inflationen till 10,2 procent, vilket är den högsta nivån sedan inflationsmålet infördes. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, liksom obalanser mellan utbud och efterfrågan i spåren av pandemin pekas ut som bidragande orsaker.

Riksbanken svarade med att höja styrräntan under 2022 med sammanlagt 2,5 procentenheter, från 0 till 2,5 procent i slutet av 2022. Riksbankens värdepappersköp trappades samtidigt ned och köpen avslutades helt i december 2022. Både Riksbankens inflationsprognoser och prognosen för styrräntan reviderades kontinuerligt upp under året.

Utskottet bedömer att finansutskottet att Riksbanken, trots den höga inflationen, i stort uppfyllde prisstabilitetsmålet 2022 i bemärkelsen att de långsiktiga inflationsförväntningarna fortfarande är i linje med målet.

Samtidigt – sett i efterhand – menar utskottet att penningpolitiken borde ha stramats åt tidigare än vad som skedde. Utskottets bedömning är att det hade varit bättre om Riksbanken höjt räntan tidigare och avvecklat värdepappersinnehaven snabbare under 2022 än vad som faktiskt gjordes. Riksbankens inflationsprognoser var bristfälliga eftersom Riksbanken underskattade inflationstrycket som uppstod i Sverige och andra länder i slutet av 2021. Vidare borde Riksbanken i sin kommunikation, särskilt vid mötet i februari 2022, varit tydlig med alternativa scenarier för inflationen och framtida styrräntor. Det hade kunnat öka beredskapen för att en annan utveckling var möjlig.

Riksdagen godkände det som utskottet anfört om penningpolitiken 2022.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

14, 61 minuter

Justering

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-20

Debatt

2023-06-21

Beslut

2023-06-21

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen samt regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2021 och 2022. Skrivelsen handlar bland annat om hur institutionerna arbetar med finansiell och monetär stabilitet.

Riksdagen konstaterar att IMF och de andra ekonomiska institutionerna har en viktig roll att spela, bland annat för att identifiera och uppmärksamma risker för den finansiella stabiliteten. Institutionernas arbete har påverkats mycket av både covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att institutionerna har hjälpt medlemsländerna att hantera de ekonomiska konsekvenserna, och även stöttat Ukraina genom finansiering, tekniskt stöd och samordning.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Riksdagen har också behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, samt penningtvätt. Riksdagen säger nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågorna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2023-03-28

Bordläggning

2023-04-26

Debatt

2023-04-27

Beslut

2023-04-27

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF) under 2021. Skrivelsen tar bland annat upp IMF:s arbete med frågor som rör finansiell och monetär stabilitet, övervakning och analys av den ekonomiska utvecklingen, institutionens utlåning och styrningen av institutionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett hundratal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om finansmarknadsfrågor. Motionerna handlade bland annat om makrotillsyn, bolånemarknaden och hushållens skuldsättning, struktur och konkurrens på bank- och finansmarknaden, hållbar finansmarknad samt kontanthantering och betaltjänster.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

8

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

8, 38 minuter

Justering

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om den statliga förvaltningen från den allmänna motionstiden 2021.

Motionerna handlar bland annat om den statliga myndighetsstrukturen och om myndigheters kostnader och digitalisering.

Riksdagen anser att det redan pågår arbeten inom de områden som flera av motionerna handlar om och att förvaltningspolitiken bygger på att myndigheter själva avgör hur verksamheten organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

8

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2022-03-22

Bordläggning

2022-03-29

Debatt

2022-03-30

Beslut

2022-03-30

Totalt cirka 18 miljarder kronor går till utgiftsområdet samhällsekonomi och finansförvaltning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 14 miljarder kronor, går till statliga tjänstepensioner med mera. Drygt 880 miljoner kronor går till Statens servicecenter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, exempelvis när det gäller kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2021-12-09

Bordläggning

2021-12-15

Debatt

2021-12-16

Beslut

2021-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statens budget för 2021. Förslaget innebär en ökning av statsbudgeten med 22,5 miljarder kronor 2021.

Sammanfattningsvis innebär ändringarna att 36 anslag ökas med totalt 23,2 miljarder kronor och att två anslag minskas med totalt 0,7 miljarder kronor. Anslagsökningarna innebär höjda ramar för 20 av budgetens 27 utgiftsområden. De ökade anslagen går bland annat till Sveriges EU-avgift, testning och smittspårning av covid-19 samt utbetalningar av klimatbonus, det vill säga bidrag till dem som förvärvat en klimatbonusbil.

Utöver de förändrade anslagen sa riksdagen ja till regeringens förslag att anpassa svenska regler för järnvägsavgifter till bindande EU-regler. Enligt EU-reglerna ska förvaltare av järnvägens infrastruktur kunna sänka, avstå från eller senarelägga avgifter. Lagändringen börjar gälla den 1 december 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2021-11-18

Bordläggning

2021-11-23

Debatt

2021-11-24

Beslut

2021-11-24

Riksrevisionen har granskat om regeringen har tagit hänsyn till utvecklingen på klimat- och energiområdet i sina långsiktiga prognoser för ekonomin. Riksrevisionen anser att regeringen överskattar inkomsterna från miljö- och energiskatter i framtiden. Regeringen bör därför utveckla metoden för att beräkna inkomsterna på lång sikt, så att den bättre fångar utvecklingen på klimat- och energiområdet. Annars finns det risk att regeringens underlag till riksdagen ger en felaktig bild över de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen tycker att det är viktigt att regeringens bedömningar är så korrekta som möjligt. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer ändra sin beräkningsmetod för inkomsterna från energi- och miljöskatter utifrån granskningen.

Riksdagen sa nej till motionsförslag inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2021-09-30

Bordläggning

2021-10-12

Debatt

2021-10-13

Beslut

2021-10-13

I vårändringsbudgeten har regeringen föreslagit ändringar i 21 av de 27 utgiftsområdena i statens budget för år 2021. Regeringens förslag innehåller ytterligare åtgärder för att minska coronapandemins effekter på den svenska ekonomin.

De största utgiftsökningarna är 3,2 miljarder kronor till stöd vid korttidsarbete, 3,0 miljarder till tillfälligt stöd för hyreskostnader, 2,0 miljarder till merkostnader för covid-19-vård och uppskjuten vård, 1,7 miljarder till förstärkta resurser till testning och smittspårning, 1,0 miljarder i bidrag för att upprätthålla kollektivtrafik och 1,0 miljarder kronor till förstärkta resurser för inköp av vaccin.

Regeringen har också föreslagit en lagändring som innebär att det införs ett tillfälligt bidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av coronapandemin. Reglerna om tilläggsbidraget börjar gälla den 1 juli 2021 och sluta att gälla den 31 december 2021.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten innebär att statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 19,5 miljarder kronor. Ungefär 16,1 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av coronapandemin.

I en extra ändringsbudget föreslås vidare en tillfällig ytterligare sänkning av arbetsgivaravgifterna för personer som vid årets början hade fyllt 18 men inte 23 år. För ersättning som betalas ut till unga under juni, juli och augusti 2021 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas. Lagändringen börjar gälla den 19 juni 2021 och tillämpas på ersättning som ges under perioden 1 juni-31 augusti 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten och den extra ändringsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i 2021 års vårproposition.

Den ekonomiska återhämtningen efter coronapandemin väntas ta fart under det andra halvåret 2021, både i Sverige och i omvärlden. Sverige väntas dock befinna sig i en lågkonjunktur och de offentliga finanserna bedöms uppvisa underskott både år 2021 och 2022.

Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens och kommunernas sparande 2021. Den offentliga sektorns finansiella sparande avviker tydligt från det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen anser att avvikelsen är förenlig med de finanspolitiska reglerna men regeringen måste enligt budgetlagen presentera en plan för hur en återgång till överskottsmålet ska ske.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att fortsätta arbetet med reformer när det gäller klimatförändringar, kunskapsresultat och likvärdighet i skolan, segregation och brottslighet. Omfattande gröna investeringar ska genomföras, välfärden ska fortsätta att stärkas och skatten på jobb och företagande ska sänkas.

Riktlinjerna bygger på det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen har också behandlat två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade de ärendena.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

71, 288 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i de regler som styr hur finansiella företag i kris ska hanteras. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till nya EU-regler på området.

Vid en kris kan banker och andra finansiella företag försättas i resolution, istället för i likvidation eller konkurs. Då är det ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned. För att detta ska kunna ske måste företaget ha tillräckligt med kapital och skulder som går att konvertera eller skriva ned. Det nuvarande minimikravet på nedskrivningsbara skulder, MREL-kravet, ersätts av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Fler företag än tidigare ska omfattas av det nya kravet. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Riksdagen beslutade om ändringar i statens budget för 2021 för att ge ökat stöd till äldreomsorgen. Utgifterna i statens budget ska öka med cirka 4,3 miljarder 2021, pengar som ska avsättas till följande åtgärder:

• Antalet timanställningar ska minska och personalkontinuiteten öka inom äldreomsorgen. Till detta avsätts 2 miljarder kronor 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat.
• Den medicinska kompetensen ska öka inom äldreomsorgen. Därför avsätts 300 miljoner kronor för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
• Möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka. Till detta ska 1 miljard kronor avsättas 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 79 minuter

Justering

2021-04-06

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för så kallade tjänstepensionsföretag. Lagändringarna innebär i huvudsak att:

• Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen eller vissa andra personers räkning räknas som tjänstepensionsförsäkringar.
• Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet stimuleras.
• Det blir lättare att investera utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, för dessa företag.
• Avtalsfrihet införs för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.
• I lagen om tjänstepensionsföretag justeras skrivningar om kapitalbas och kapitalkrav för tilläggsförsäkringar.

Flera av lagändringarna är resultat av tidigare tillkännagivanden från riksdagen. Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2021, med en övergångsbestämmelse för investeringar som gjorts före det datumet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 25 minuter

Justering

2021-03-18

Bordläggning

2021-03-23

Debatt

2021-03-24

Beslut

2021-03-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF), Världsbanksgruppen och regionala utvecklings- och investeringsbanker under 2019 och 2020. Verksamheten har i hög grad präglats av Covid-19-pandemins konsekvenser, som har lett till en kraftig ökning av institutionernas finansiella insatser under det senaste året. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa vidare nej till ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om det amorteringskrav som finns på bostadslån och andra frågor om så kallad makrotillsyn och hushållens skuldsättning. Riksdagen hänvisade till att regeringen redan har gett Finansinspektionen i uppdrag att utvärdera amorteringskravet, bolånetaket och andra makrotillsynsåtgärder. Andra förslag som tas upp i motionerna rör till exempel konkurrens på bank- och finansmarknaden, betaltjänster samt penningtvätt.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 69 minuter

Justering

2021-03-11

Bordläggning

2021-03-17

Debatt

2021-03-18

Beslut

2021-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare åtgärder i en extra ändringsbudget för 2021 för att mildra effekterna av coronapandemin. Statens utgifter 2021 ökar därmed med 12,4 miljarder kronor. Förslaget omfattar bland annat dessa åtgärder:

• 3 miljarder kronor under 2021 ska gå till ett nytt tillfälligt stöd för hyreskostnader till företag i framför allt detaljhandeln och hotell- och restaurangbranschen. Stödet utformas som en tillfällig kompensation till hyresvärdar som kommer överens med hyresgäster om en rabatt på den fasta delen av hyran.
• Statens ersättning för arbetsgivares sjuklönekostnader över den normala nivån förlängs till och med den 30 april 2021. Utgifterna i statens budget ökar med 2,5 miljarder kronor 2021 med anledning av detta.
• Möjligheten för egenföretagare att få ersättning från staten för karensavdrag och karensdagar förlängs till och med den 30 april 2021.
• Omsättningsstödet för egenföretagare, som fått minskad omsättning på grund av pandemin, förlängs till att omfatta perioden januari-februari 2021. Utgifterna i statens budget 2021 ökar med 2,1 miljarder kronor med anledning av detta.
• Det ekonomiska stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, förlängs med perioden januari-februari 2021.
• 1,4 miljarder kronor i statens budget under 2021 ska gå till att medfinansiera regionernas användning av antigentester, så kallade snabbtester, för att påvisa pågående covid-19-infektion.
• Mer pengar under 2021 ska gå till olika stöd till kultur och idrott, medel för olika myndigheters tillsyn enligt den tillfälliga pandemilagen covid-19-lagen och förlängt slopat fribelopp för studiemedel.

Riksdagen anser att de statliga stöden till civilsamhällets olika organisationer och föreningar behöver vara större och bättre anpassade. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället. Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget om tillkännagivande har väckts i ett utskott och inte bygger på en proposition eller en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-02-25

Avgiften sänks vid återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar. Riksdagen sa ja till regeringen förslag.

Det innebär att försäkringsföretag i dessa fall bara får ta ut avgift för den direkta kostnaden för administrationen av återköpet eller flytten till ett annat försäkringsföretag. Syftet är att effektivisera rätten till återköp och flytt av individuella livförsäkringar som är fond- och depåförsäkringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021 och omfattar försäkringsavtal som har ingåtts från och med den 1 juli 2007.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 27 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-09

Debatt

2021-02-10

Beslut

2021-02-10

Cirka 45 miljarder kronor i statens budget ska gå till EU-avgiften för 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa också ja till att regeringen får ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 47 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17