Sök

Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag om att ställa en väpnad styrka på högst 375 personer till förfogande under 24 månader för deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Säkerhetsstyrkan ska förstärka den svenska trupp som har funnits på plats i Afghanistan sedan 2002. Detta sker i samband med att Sverige från Storbritannien övertar ledningen av den multinationella enheten för säkerhet och återuppbyggnad i Mazar-e-Sharif. Angreppet mot en svensk patrull den 25 november 2005 då en soldat dödades och tre sårades allvarligt av en fjärrutlöst mina i staden Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan visar att det svenska internationella engagemanget för fred och fattigdomsbekämpning i Afghanistan, som sker på FN:s uppdrag, rymmer påtagliga risker. Riksdagen beklagar djupt det skedda men menar att angrepp av detta slag inte får föranleda att Sverige vänder ryggen åt Afghanistans hårt prövade befolkning och drar tillbaka sin säkerhetsskapande insats från landet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2005-11-22

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2005-09-14

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Avgiften till EU uppgår till drygt 28 miljarder kronor 2006. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 20 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på cirka 43,1 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor 2006. Om det blir nödvändigt ska regeringen få överskrida anslaget Räntor på statsskulden och anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader, enligt riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Stärkt skydd för investerare. Dessutom ska det vara enklare att skaffa kapital över gränserna inom EES-området. Det är tanken med det regeringsförslag som riksdagen godkänt. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv och innebär en större harmonisering av reglerna kring prospekt. Ett prospekt är tryckt information som marknadsför en viss produkt eller verksamhet. De nya bestämmelserna reglerar bland annat ett prospekts utformning och innehåll samt under vilka förutsättningar ett prospekt ska godkännas och offentliggöras. De nya reglerna kring prospekt träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om den ekonomiska politiken. Men riksdagen oroas över den höga arbetslösheten. Många av regeringens budgetförslag är åtgärder för att minska arbetslösheten. Riksdagen sade ja till ett sysselsättningspaket som regeringen räknar med ska ge 55 000 personer arbete, praktik eller utbildning. Fler jobb i näringslivet ska bli möjligt genom att arbetsgivaravgiften sänks för enmansföretagare som anställer en ny medarbetare. Under perioden 2006-2010 satsas 900 miljoner kronor för att stimulera utvecklingen i små och medelstora företag. Strategiska nyckelprogram kommer att tas fram för sex svenska branscher: skog och trä, metallurgi, fordon, läkemedel och IT. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att fler kvinnor ska ges möjlighet att starta eget företag. Därför görs en extra satsning på kvinnligt företagande. Kvaliteten i den offentliga sektorn höjs genom att 20 000 så kallade plusjobb skapas. Dessutom införs utbildningsvikariat inom den offentliga sektorn. En annan åtgärd för att höja kvaliteten är att de generella statsbidragen till kommuner och landsting höjs. För att minska arbetslösheten bland högskoleutbildade införs 4 000 praktikplatser för akademiker. Det blir även fler platser på den högre praktiska förvaltningsutbildningen för invandrare med högskoleutbildning. Ungdomsarbetslösheten är hög. Därför skapas 3 000 lärlingsplatser för ungdomar. Antalet platser på högskolan ökar med sammanlagt 17 500 platser. Ohälsan i Sverige ska minska. En miljard per år mellan 2007 och 2009 kommer att gå till att minska sjukskrivningarna. Barnbidraget och flerbarnstillägget höjs med 100 kronor per barn och månad från och med den 1 oktober i år. Första utbetalningen görs retroaktivt i december. Dessutom införs ett nytt flerbarnstillägg på 100 kronor för det andra barnet.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

22

Reservationer

16 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2005 med undantag för medelsanvisning inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Riksdagen beslutade att anslagen för Migrationsverket, mottagande av asylsökande och offentligt biträde i utlänningsärenden utökas med 110 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår. De tre anslagen behöver ökas för att täcka kostnaden för ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut för vissa grupper asylsökande som är möjlig sedan den 15 november i år. Riksdagen sade ja till de förslag som innebär att barnbidraget och flerbarnstillägget höjs retroaktivt för tid efter utgången av september 2005. Rättsväsendet föreslås också få 490 miljoner kronor mer i år i enlighet med regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

12

Reservationer

1 

Beredning

2005-10-11

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Regeringen har redovisat AP-fondernas verksamhet under 2004. Redovisningen innehåller bland annat en sammanställning av fondernas årsredovisningar och utvärderingar av fondernas förvaltningsresultat och mål. AP-fondernas förvaltningskostnader har ökat de senaste fyra åren. AP-fondernas resultat uppgick under 2004 till 63,7 miljarder kronor. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

14, 14 minuter

Justering

2005-10-27

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Riksrevisionen har lämnat sin rapport för 2005. Rapporten ska ge en övergripande bild av revisionsverksamheten under det senaste året. Riksrevisionen ger fyra rekommendationer. Informationen i de budgetpolitiska dokument som regeringen lämnar till riksdagen ska bli bättre. Budgetlagen ska tillämpas strikt. Ta fram en strategi för en mer konsekvent styrning av myndigheterna. Förbättra insynen och kontrollen av förvaltningen i de statliga bolagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra någonting mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 20 minuter

Justering

2005-10-25

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

De kommunala utjämningssystemen ger kommuner och landsting rätt att överklaga Skatteverkets beslut om bidragens och avgifternas storlek. Riksdagen godkände regeringens förslag som innebär att sådana fel och brister i underlaget för beslutet som en kommun eller landsting påtalar först i samband med ett överklagande av Skatteverkets slutliga beslut endast ska beaktas av regeringen om det finns synnerliga skäl. Dessutom ansåg riksdagen att de landsting som de senaste åren haft en kraftig ökning av folkmängden ska kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Riksdagen föreslår även förändringar av reglerna om ersättning för kommuners och landstings kostnader för mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 18 minuter

Justering

2005-10-25

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-16

Finansutskottet har utvärderat regeringens beslut om riktlinjer och Riksgäldskontorets strategiska beslut och operativa förvaltning av statsskulden. Utskottet anser att regeringens beslut om riktlinjer för åren 2000-2004 fattats i enlighet med det uppställda målet att långsiktigt minimera kostnaderna för statsskulden med beaktande av risken i förvaltningen. Utskottets helhetsintryck av Riksgäldskontorets beslut om upplåning och skuldförvaltning ger ingen anledning till kritik mot kontoret och de resultat som uppnåtts. Riksdagen godkände utskottets bedömning och avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Justering

2005-10-13

Debatt

2005-10-26

Beslut

2005-10-26